Bättre Internetåtkomst i glesbygden via får?

Wales Online rapporterar att ett nytt projekt kombinerar djurhållning och IT på ett nytt sätt, vilket skulle kunna kallas 802.11mää. Vid Lancaster University i nordöstra England har en grupp forskare börjat undersöka hur får kan användas för att ge bättre Internetåtkomst i glesbygden. Man har nämligen fått ett stipendium för att undersöka hur får utrustade med speciella halsband med Wi-Fi både kan bidra till bättre djurhållning och kanske öka Internetåtkomsten på platser utan fast bredband. Genom att låta fårens halsband kommunicera med varandra, kan ett nätverk expandera över ett stort område när fårflocken rör sig. Ett liknande förslag har tidigare lagts fram av Maria Udén vid Luleå tekniska universitet och Avri Doria vid ETRI i Sydkorea, där man diskuterade möjligheten att utrusta renar i Lappland med Wi-Fi-halsband.

Uppgifterna är från (14.2) webbplatsen macworld.idg.se. Den engelska texten finns på walesonline.co.uk.

Nya modeller för närservice efterlyses genom tävling

Kommunförbundet har utlyst en tävling för att hitta nya modeller för närservicen. Syftet är att aktivera nya aktörer för att sålla fram lösningar som ska förnya närservicen och hitta nya sätt att skapa en bättre vardag för kommuninvånarna. Närservicen är viktig för var och en och därför har alla möjlighet att delta i tävlingen med sin egen modell, men bakom varje tävlingsbidrag ska ändå finnas en grupp, d.v.s. två eller flera personer. Tävlingens tema är en smidig vardag för barnfamiljerna. Tävlingen fokuserar på hur man ska kunna medverka till en smidig vardag genom flera aktörers samarbete och ett partnerskap mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Det är även önskvärt med olika lösningar som bygger på samhörighet.

Man kan delta i idéserien och produktserien. I idéserien tävlar modeller på idénivå, medan färdiga modeller eller modeller som redan tagits i bruk tävlar i produktserien.

Efter Bond kommer Bengard – HSSL:s nya verksamhetschef

HSSL:s nya verksamhetschef Terese Bengard
Foto: Sandra Lee Pettersson

Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) verksamhetschef Staffan Bond går i pension efter ca tio år på posten. I hans ställe tillträder Terese Bengard, som lämnar ett uppdrag som kommunalråd i Ragunda kommun i östra Jämtland för att börja arbeta på HSSL. ”Vi är övertygade om att Terese kommer att vara med om att leda vår verksamhet med handlingskraft och entusiasm”, säger Staffan Nilsson, den ene av HSSL:s två ordföranden. Bengard kommer att arbeta både på kansliet i Stockholm och i hemkommunen Ragunda, där hon bott sedan 1999. ”Jag är oerhört glad att få möjlighet att jobba för HSSL och känner mig väldigt motiverad inför uppgiften att få vara med och bidra till ytterligare 25 år av framgångsrikt arbete. I den här rollen får jag bidra till landsbygdsutveckling och vara en röst för alla medlemmar runt om i Sverige”, säger Bengard.

Ny renässans för landsbygden?

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig vid SFV Bildning vid regionkansliet i Vasa och specialsakkunnig vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens sekretariat, skriver i Landsbygdspolitikens blogg på temat framtiden. Texten ingår även som ledare i kommande tidning inför den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen i slutet på mars. Hela blogginlägget finns här under:

Hur ser framtiden ut?

Det är väl en sorts 10-poängsfråga. En som vågar ge sig i kast med frågeställningen är Rolf Jensen från Danmark. Jag hade förmånen att för ca 10 år sedan lyssna till honom då han höll ett föredrag i Jyväskylä på framtidstemat.

Då pratade han om att informationssamhället efterföljs av drömsamhället, som han kallade det. Senaste sommar märkte jag att han var påkommande igen till Finland. Eftersom han är en mycket berest man och håller föredrag världen över, ville jag absolut inte missa chansen att lyssna till honom igen och uppdatera mig om hans tankar om framtiden.  Sagt och gjort, jag tog kursen på Nyslott och Saimaa Summit.

Arbetsbanksexperiment även för landsbygden!

En arbetsbank kunde vara en lösning för att även erbjuda landsbygden stöd, hjälp och service, som kommunerna och företagen inte producerar, och för det arbete som tidigare blivit ogjort, då man inte hittat finansiering eller då man inte har kunnat sköta det med frivilliga krafter. FPA:s generaldirektör Liisa Hyssälä talade om arbetsbanksidén 7.2 i en intervju i TV-programmet Yles Ykkösaamu. Arbetsbanken skulle vara ett nytt tillvägagångssätt, men samtidigt å ena sidan hjälpa till att sysselsätta människor som har utan arbete och å andra sidan lösa evighetsproblemen som har att göra med utkomsten och flitfällor. Generaldirektören uppmuntrade till försök med olika arbetsbankslösningar. Organisationer, kommuner, FPA och arbetskraftsförvaltningen – gå från ord till handling och pröva arbetsbanksidén på landsbygden! Bland annat det här skriver Ritva Pihlaja, specialsakkunnig och forskare vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen, i Landsbygdspolitikens blogg.

Hela blogginlägget finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även forskaren vid Finlands miljöcentral Juha Peltomaas blogginlägg om att i samarbetet mellan gårdsbruksenheterna gömmer sig potentialen i miljöpolitikens utveckling.

Ge din syn på hur stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken bör utvecklas

Vad kan man påverka genom den finländska stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken? Vilka slags verktyg och tillvägagångssätt behövs det för att målen för dessa politikområden kan nås? Ta ställning till utvecklingsförslagen i professor Perttu Vartiainens utredning, Finland behöver stads- och landsbygdspolitik, senast den 13 mars 2015.

I den utredning som Vartiainen gjorde för arbets- och näringsministeriets räkning, drar han slutsatser om och lägger fram förslag till åtgärder för utveckling av stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken. Vartiainen föreslår att fokusen i stads-, landsbygds- och skärgårdspolitiken bör läggas på nationellt viktiga temahelheter, så att också EU-program kan utnyttjas mer effektivt än nuförtiden.

Anslag för landsbygdens forsknings- och utvecklingsprojekt finns att sökas

Arbets- och näringsministeriet förfogar över ett anslag på ca 300 000 euro som nu kan ansökas för riksomfattande forsknings- och utvecklingsprojekt som berör landsbygden. Ansökningarna, som ska vara inlämnade senast den 30 mars, önskas ha följande teman:

1. utveckling av landsbygdsteknologi och en resurseffektiv infrastruktur för landsbygden (vatten, avlopp, avfall och energi) genom fastighetsspecifika lösningar och/eller främjande av kretsloppsekonomin på landsbygden, samt rådgivning och information (t.ex. småskalig elproduktion, mulltoaletter, jordkällare, uppvärmningssystem och eldstäder)
2. försök med logistiska lösningar och trafiktjänster som förenar olika aktörer på landsbygden, t.ex. genom sammanslagning av transporter, samling och riksomfattande spridning av god praxis som uppstått i samband med försöken, men även identifiering av eventuella flaskhalsar och lösningar på dem

Mer info finns på webbplatsen tem.fi.

Framgång för landsbygdsföretagare genom samarbete, lokalt tänkande och innovationer

Småbryggeriet som tillämpar kretsloppsekonomi när det transporterar mäsken till biogasanläggningen, en partiaffär för närproducerad mat som är värd en omväg för stadsbor och miljonbusiness i datatekniska lösningar som stöder vården av äldre människor i hemmet. Vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) seminarium för landsbygdsföretagare 3.2 berättades exempel på och diskuterades förutsättningarna för företagande. Tre företagare berättade sin historia som exempel på hur landsbygdsföretag kan utvecklas. På landsbygden finns det företagsamhet av många de slag och många företagare som kombinerar verksamheten inom flera branscher. ”Detta är delvis en förnuftig lösning, men har också ett samband med kunnande och innovation”, konstaterade YTR:s ordförande, kanslichef Jaana Husu-Kallio, som öppnade seminariet.

Läs mer på webbplatsen landsbygdspolitik.fi.