Landsbygdens starka sidor handlar ofta om möjligheten att njuta av naturen, att leva på ett hållbart sätt och att ha ett vardagsliv utan stress, medan landsbygdens svaga sidor ofta har ett samband med tjänsternas dåliga tillgänglighet, infrastrukturen och de begränsade hobbymöjligheter. För att olika slags landsbygdsområden ska kunna motsvara människors önskemål bör staten och kommunerna profilera sig som möjliggörare av olika utkomst-, boende- och levnadskoncept, vilket sker exempelvis genom att verksamhetsmöjligheterna (reglering i liten skala), boende- och byggnadsmöjligheterna (möjliggörande planläggning), samt deltagande- och påverkningsmöjligheterna (fungerande närdemokrati) tryggas på landsbygden. Företagandet intar en central roll i förverkligandet av landsbygdens alternativa framtidsvisioner.
Kategori: Nyhetsbrev 04/2015
I en serie reportage (åtta stycken tolv minuters program) har man på P4 Västmanland pratat om landsbygden. Vad gäller framtiden för landsbygden, träffade man experter och entusiaster som fick skåda i kristallkulan.
Det finns så många människor som engagerar sig för landsbygdens utveckling, och många av dem är med i föreningen Hela Sveriges ska leva (HSSL) som är en medlemsorganisation som samlar 4 700 lokala utvecklingsgrupper och nära 50 organisationer. Föreningen startade år 1989 och har sitt ursprung i en kampanj med samma namn som genomfördes med syfte att stärka landsbygden. Tage G Petersson, som var den förste ordföranden i HSSL, menar att de som idag arbetar med landsbygdsfrågor är eldsjälar och entusiaster. Han förstår att de arbetar i motvind, men så länge de orkar hålla ut, så kommer landsbygden att överleva på många orter.
Hanna Mattila, sakkunnig i livsmedels-, klimat- och energipolitik vid jord- och skogsbruksministeriet, skriver i Landsbygdspolitikens blogg om konsumtionens miljöpåverkan. En passiv förbrukare av energi omvandlas till en ”energimedborgare” som producerar energi och binder sig då vid förnybar energi både ekonomiskt och psykiskt. Även omvandlingen från en matkonsument till en ”matmedborgare” minskar klimatpåverkan av livsmedel. Läs hela blogginlägget finns här under:
Från passiv konsument till aktiv medborgare
På landsbygden finns det goda möjligheter att minska miljöpåverkan av konsumtionen. Detta sker genom att man övergår från att vara en passiv konsument till att vara en aktiv konsument-producent.
Energimedborgaren minskar utsläppen
Om man lyckas omvandla en passiv konsument till en aktiv konsument-producent minskar den miljöpåverkan som beror på konsumtion. Detta konstaterande gjordes vid Villmanstrands tekniska universitet (LUT 2014) när man undersökte hur hushållen kan omvandlas till mikroproducenter av el. Enligt undersökningen ledde hushållens egna energiinvesteringar till ökad medvetenhet om energifrågor och mikroproducenterna började fundera på en större rationalisering av energiförbrukningen i hemmet.
Kategorier
Guide om god praxis
Yhteisöhautomo-projektets slutpublikation har färdigställts. Yhteisöhautomo var ett gemensamt byautvecklingsprojekt för fem Leader-grupper i Norra Österbotten. I publikationen presenteras några exempel på god praxis i projektet. Utgångspunkten för all verksamhet har varit närheten till praxis, samt det lokala behovet och kunnandet. Verksamhetsmodellerna har utvecklats och prövats i samarbete med de lokala föreningarna, byaaktörerna, samt kommunernas tjänsteinnehavare.
Guiden Yhdessä tehden. Hyviä käytäntöjä yhteisöille finns att laddas ner på webbadressen nousevarannikkoseutu.fi.
Kategorier
SuomiCD:n nu avgiftsfri
Statistikcentralen tillhandahåller avgiftsfri data enligt postnummerområde som är tillgänglig för alla. Öppen data enligt postnummerområde, Paavo, innehåller kartmaterial och mångsidigt statistikmaterial. Materialen kan hämtas från Statistikcentralens gränssnitt för geografisk information och via Paikkatietoikkuna (geodatafönster). Ingen registrering krävs vid användning. Statistikmaterialet är även tillgängligt via PX-Web-tjänsten. Bekanta dig med det öppnade Paavo-materialet.
Uppgifterna är från webbplatsen tilastokeskus.fi.
De stora förändringarna som sker i samhället, kräver anpassning och nya innovationer, såväl från privata som från offentliga aktörer. Det gäller att hitta nya sätt, så att medborgarna själva får möjlighet att bestämma över sin service, samt delta i produktionen av den. Närservice behövs speciellt i byar, förorter och tätorter med åldersstrukturs och befolkningsproblem. Bybutiksprojektets försöksmodell för närservice kommer med ett förslag, där målet är att trygga närservicen genom ett samarbete mellan privata och offentliga sektorn, samt organisationsfältet. Nu behövs beredskap för samhällelig diskussion om närservicens livsduglighet och förmåga att göra konkreta åtgärder. Diskussionen i ämnet fortsätter på ett seminarium den 10 februari kl. 9-11.30 i Finlandia-huset, Helsingfors med bl.a. trafik- och kommunminister Paula Risikko.
Program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 2.2) finns på webbplatsen kylakauppahanke.fi.
Den 12 mars kl. 8.30-17 arrangerar Medimar i samarbete med Ny Nordisk Mat Åland en konferens på Alandica i Mariehamn på temat New Nordic Lifestyle – välmående, mat, rörelse och sinne. Kom och ta del av toppföreläsare som Claus Meyer – grundare av restaurangen Noma samt initiativtagare till det nordiska köksmanifestet som vår egen kändiskock Michael Björklund varit med och signerat, vetenskapsjournalisten Marie Ryd som talar om vad som behövs för att hjärnan ska fungera bäst, Phd Richard Tellström känd från historieätarna som talar om Historieätande som framtidskonst, Mats Peterson som talar om Kraft och Lust – hur du blir nummer ett, Ålandsbankens Tove Erikslund som talar på temat Jag vill, Jag kan, Jag gör, och dessutom mindre workshops m.m., samt morgonkaffe, lunch och eftermiddagsfika.
Mer info finns på webbplatsen drive.google.com, medan anmälan görs på lyyti.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 