Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Podradiosatsningen Logen – osminkade samtal om landsbygden

Radioprogrammet Logen - logoDet svenska Jordbruksverket hade premiär för sin podradiosatsning Logen [Lå:chen] 17.1. Det kommer att handla om stad och land och livet där emellan, och bygger på ett antal krönikor som olika personer har skrivit på Jordbruksverkets webbplats. Diskussionerna om landsbygderna i media blir annars många gånger grunda och tekniska och vi glömmer av vad landsbygden betyder för samhället och för enskilda individer. Genom att ge tid för att utveckla tankar kring landsbygdens roll och betydelse kan vi få in nya perspektiv i diskussionerna, något som Jordbruksverket i Sverige tycker känns viktigt. Logen består av fem avsnitt, vilka kommer att släppas under veckorna 3-7. Man får lyssna till:

  • Jenny Madestam och Carlos Rojas – Sverige utanför innerstan
  • Paul Svensson och Maria Masoomi – Att ta mat på allvar
  • Johanna Koljonen och Arvid Andersson Ellis – Snärjd av centralortens gravitation
  • Zinat Pirzadeh och Tulsa Jansson – Längtan efter det goda livet
  • Clara Lidström och Teo Härén – Allt närmare ”peak city”?

Uppgifterna är från webbplatserna landsbygdsnatverket.se. Avsnitten hittar man på Jordbruksverkets webb, samt på Podomatic och iTunes. Det går även att följa arbetet på Facebook och Twitter under Vi älskar landsbygd.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare vid kommunsammanslagning?

KlockaDen finländska kommunkartan ritas sakta men säkert om. Många kommuner ska bli större, antingen frivilligt eller genom tvång. Men vad händer med avståndet mellan kommuninvånare och beslutsfattare, och hur utvecklas lokalpolitiken? Vad kommer att krävas för att vi ska känna oss delaktiga framöver? Det här diskuterades i radioprogrammet Slaget efter tolv (16.1) på Radio Vega. De som debatterade var fullmäktigeledamoten i Malax Folke Storbacka, kommundirektören i Korsholm Rurik Ahlberg, samt landsbygdsutvecklaren och experten på närdemokrati Peter Backa. Moa Mattfolk ledde debatten.

Programmet kan höras på webbplatsen http://arenan.yle.fi/radio/2118824.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Allfinlandssvenska innovationslägret hålls i mars

Pjukala folkhögskola
Pjukala folkhögskola
Foto: Pia Prost

Det allra första allfinlandssvenska innovationslägret ordnas på Pjukala folkhögskola i Pargas den 17-19 mars med temat Gränsen som möjlighet. Målet med lägret är att hitta nya samarbets- och näringsinnovationer, samt att få fram konkreta idéer med handlingsplaner som går att förverkliga i praktiken. Fokus ligger på att utveckla ett kontinuerligt samarbete mellan olika grupper i samhället och mellan de olika regionerna. Lägrets gränsöverskridande tema genomsyrar arbetet som görs, där olika delteman är t.ex. företagssamarbete, ungdomar, mentorskap, skärgårds- och landsbygdsfrågor. Det är just i gränsregioner och i det osäkra, lite annorlunda där det kan bildas en grogrund för nytänkande.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

”Leader bör fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk”

EU-rådets flagga(31) ”Leader-modellen för lokal utveckling har under ett antal år visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja utvecklingen på landsbygden genom att genom sin bottom-up-strategi fullt ut ta hänsyn till det sektorsövergripande behovet av landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft. Därför bör Leader fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk för landsbygdsprogram på nationell och/eller regional nivå.”

Före senaste jul antog EU-rådet och EU-parlamentet nya förordningar för den nya jordbrukspolitiken. Dessa förordningar är grunden för regelverken inom den nya politiken. Texten ovan är ur förordningen om stöd till landsbygdsutveckling. Förordningarna som bl.a. beslutades är de här:

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Att hålla hela landet bebott är norska statsmaktens uttalade politik

Kommuncentrum i Skjervöy i Nordnorge
Kommuncentrum i Skjervöy
Bildkälla: Skjervöy kommun
Foto: Helge Bakkevoll

Den lilla nordnorska kommunen Skjervöy, ute i havsbandet några timmar med bil från Tromsø, är en kommun ungefär hälften så stor som Malax eller Ingå. Skjervöy är ett exempel på hur en målmedveten statlig regionalpolitik och innovativt tänkande kan ge välstånd i glesbygden. Allra största delen av de 2 900 invånarna bor i kommunens tätort. Kommunen är största arbetsgivare med 450 anställda, medan den största privata arbetsgivaren är Norges ledande och världens näststörsta laxproducent Leröy som har ett laxslakteri med ca 130 personer i tätortens centrum. I Finland äger moderbolaget partihandeln Jokisen Eväät, numera Leröy Finland. Fiskodlingen blir allt viktigare på bekostnad av det traditionella kustfisket. År 2014 steg fiskodlingen till 70 procent av de norska fiskexportintäkterna från 60 procent året innan.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Framgång för EU-projektet Tillväxt Åland

EU-projektet Tillväxt Åland - logoDet blev en klar framgång för EU-projektet Tillväxt Åland, visar slutrapporten. I projektet deltog 60 personer från totalt 28 företag, varav åtta i skärgården. Antalet sysselsatta ökade under projektperioden med 34 personer, medan investeringarna uppgick till 5,4 miljoner euro. Ytterligare genomfördes engångsinsatser i 20 företag med totalt 63 deltagare. Projektet har medverkat till ökad användning av lokala råvaror, såväl för lokal konsumtion som för export. Det övergripande syftet för projektet var att öka tillväxten i åländska landsbygdsföretag, och även underlätta generationsskiften, men projektet har även skapat nätverk, både inom och över branschgränser, samt mellan landsbygd och stad. Uppföljning sker nu genom de nyare projekten Tillväxt Åland II och Tillväxt Fiske, vilka riktar sig till personer som vill utveckla företagandet i skärgården och på landsbygden. Referensgruppen Ny Nordisk Mat på Åland har i sin tur startat projektet MatÅland.

Uppgifterna är från en artikel i tidningen Landsbygdens Folk (10.1).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 03/2014

Skolan på landsbygden viktig för den lokala tillväxten

Rear view of class raising handsUnder det senaste året har det diskuterats flitigt kring nedläggningar av skolor på svenska landsbygden, där föräldrar, barn, bybor och politiker ifrågasatt om nedläggningarna är rimliga. Besluten handlar ofta om att Sveriges glesbygdskommuner har dålig ekonomi. Ibland kan det hjälpa att protestera, ibland inte. Minskat elevunderlag spelar givetvis in på hur det blir, så vid nedläggning av en skola, är en konsekvensbeskrivning och beskrivande underlag till politikerna mycket viktiga inför beslut som ska tas. Saknas detta, finns stor risk att motsättningen mellan landsbygden och kommunernas tätorter ökar.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Närdemokratimodeller behandlas på föreläsning i Pargas

Ordet närdemokratiForskare Siv Sandberg vid Åbo Akademi föreläser om olika närdemokratimodeller i Finland vid en tillställning som hålls 15.1 kl. 17.30 i stadshuset i Pargas. Föreläsningen, som är gratis och öppen för alla intresserade, tar avstamp i den rapport som Sandberg och forskare Ritva Pihlaja skrev för finansministeriet år 2012. Syftet med rapporten var att ta fram information om invånarnas deltagande- och påverkningsmöjligheter med tanke på förnyelsen av kommunallagen och utvecklandet av den kommunala demokratin. Sandberg kommer att berätta vad som hänt sedan rapporten utkom (förändringar på fältet, beredningen av den nya kommunallagen m.m.), och inleder en diskussion om modeller för en fungerande närdemokrati i Åboland. Arrangör för föreläsningen är Egentliga Finlands Byar rf/projektet Kansalaiskunta.

Uppgifterna med anmälningsinfo (för serveringens skull anmäl senast 13.1) finns på webbplatsen efbyar.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Kommunreform och penningsparande – diskussionstillfälle i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister

Karta över stad-landsbygd klassificeringMåndagen den 20 januari ordnas ett tvåspråkigt diskussionstillfälle, Kommunreformerna fortskrider och pengar skall sparas – är din förening redo?, på G18 i Helsingfors för medborgar- och föreningsaktivister om de kommande utmaningarna. Avsikten är att man tillsammans diskuterar:

  1. Reformerna och sparåtgärderna i kommunerna påverkar medborgar- och föreningsaktiviteten på landsbygden, men hur?
  2. Reformen av kommunlagen kan komma att förändra medborgarnas deltagande och påverkningsmöjligheter, speciellt på kommundelsnivå, men hur?
  3. Hur kan folkrörelserna konkret förbereda sig för förändringarna och påverka processen (t.ex. finansministeriets diskussionstillfälle 7.1.2014)?
  4. Hur bör organisationerna delta i det landsbygdspolitiska arbetet 2014-20 och hur tillsätts den biträdande generalsekreteraren som nyinrättats för den frivilliga sektorn?

I programmet medverkar specialsakkunnig Peter Backa, specialsakkunnig Christell Åström, byaombudet för Egentliga Finland Tauno Linkoranta och specialsakkunnig forskaren på Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) Ritva Pihlaja. Arrangörer YTR och dess temagrupp för medborgaraktivitet, samt Svenska studiecentralen/Svenska temagruppen inom YTR. Tilläggsuppgifter fås av Ritva Pihlaja, ritva.pihlaja@pp.inet.fi, mobil 0400 895 140  och Peter Backa, peter.backa@studiecentralen.fi, mobil 040 595 0444.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Vem, vad och hur inom finländsk skärgårdspolitik tas upp på seminarium i Åbo

Arken, Åbo Akademi
Arkens gård
Bildkälla: Wikimedia Commons

Fredagen den 31 januari 2014 arrangerar Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS), Egentliga Finlands Byar rf, Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi och Skärgårdshavets Biosfärsområde en seminariedag om landets skärgårdspolitik. Seminariet, som ordnas på Arken vid Åbo Akademi i Åbo kl. 9, har rubriken Finlands skärgårdspolitik – vem, vad och hur? Förmiddagens program sätter fokus på de skärgårdsaktörer som finns: vem arbetar för en levande skärgård i Finland, på vilken nivå, med vilka metoder och med vilka tyngdpunktsområden? På eftermiddagen koncentrerar man sig på skärgårdslagen, samt skärgårdsprogrammet och dess mellanutvärdering – vad har gjorts och vad är ännu på hälft? Dagen avslutas med en valdebatt inför EU-valet; hur har olika partier tänkt jobba för skärgårdsfrågorna inom EU? Bland andra deltar Jorma Leppänen från Skärgårdsdelegationen, samt riksdagsman Stefan Wallin.

Uppgifterna med program och anmälningsinfo (anmäl senast 24.1) finns på webbplatsen foss.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Publiceringsseminarium för Landsbygdsöversikten 2014 och Landsbygd 2014-barometern hålls i Helsingfors

Ständerhuset i Helsingfors
Ständerhuset
Bildkälla: Wikimedia Commons

Den 23 januari kl. 13-16 hålls ett publiceringsseminarium i Ständerhuset, Helsingfors, det här med anledning av Maaseutukatsaus 2014 (Landsbygdsöversikt 2014) och Maaseutu 2014-barometri (Landsbygd 2014-barometern). Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) uppgör vart tredje år en landsbygdsöversikt. Översikten visar ett tvärsnitt av landsbygdens läge och ger ett kompakt informationspaket över landsbygdens nationella utveckling i ljuset av statistik och forskning som grund för beslutsfattande och utvecklingsarbete. Den första landsbygdsöversikten blev färdig år 2011, medan Landsbygdsöversikt 2014 är den andra i sitt slag.

Sitra förverkligade genom Landmärken-programmet Landmärken-barometern åren 2009 och 2011. Arbets- och näringsministeriet förverkligar nu Landsbygd 2014-barometern, vilket bygger på ett tidigare arbete av Sitra. Barometern kompletterar det informationspaket som ingår i Landsbygdsöversikten 2014.

Anmälan till seminariet görs senast 15.1 på e-mailadressen maaseutupolitiikka@tem.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Fokus på utvärdering av landsbygdsprogrammet – svenska fokusgruppens nyhetsbrev

FOCUS GROUP 2013 Sweden - nyhetsbrevDet europeiska utvärderingsnätverket för landsbygdsutveckling ordnade i juni 2013 en träff i Bryssel där man skulle bestämma vilket ämne som fokusgrupperna skulle arbeta med under året. Resultatet blev att upprätta och genomföra utvärderingsplanen för landsbygdsprogrammet 2014-2020. Den svenska fokusgruppens möte hölls i oktober 2013 med Jordbruksverket som värd.

Uppgifterna är från svenska Landsbygdsnätverkets hemsida. Den svenska fokusgruppens nyhetsbrev finns att läsas på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Poeten och dramatikern Kristina Lugn Årets Lantis 2013 – placerade med en ensemble landsbygden mitt i Stockholm

Kristina Lugn
Kristina Lugn
Bildkälla: Wikimedia Commons

Årets Lantis Kristina Lugn placerade, tillsammans med en fantastisk ensemble på Orionteatern, landsbygden mitt i Stockholm. När hon nås av budskapet om Årets Lantis, säger hon att det är en ära, även om hon inte gillar ord som slutar på -is. Juryns motivering lyder:

”Med Hjälp sökes! på Orionteatern placerade Kristina Lugn och ensemblen bokstavligt talat ett tragikomiskt landsbygdsdrama mitt på storstadsscenen. Samspelet i ord och ton mellan människor och djur fick publik och kritiker att sätta betyg som ”makalöst och kongenialt”. Kristina Lugn står för årets tyngsta bevis på hur teatern kan överraska och ge nya perspektiv för stad och land.”

Ordföranden för Hela Norden ska leva Inez Abrahamzon, Latikberg, kom på 28:e plats. Hon startade bloggen For Future med Lotta Gröning och fortsätter att vara landsbygdens blåslampa mot makthavarna.

Listan med alla hundra namnen på fantastiska eldsjälar finns på tidningen Lands hemsida.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 02/2014

Projektproffs i Österbotten samlas i Vasa för att utarbeta en ny slags projektkultur

EU-fondernas gemensamma inspirationsdag 5.2.2014EU-fondernas gemensamma inspirationsdag Mot en ny projektkultur i Österbotten hålls 5.2 kl. 9-16 på Spahotell Rantasipi Tropiclandia i Vasa. Det är projektproffsen som samlas för att diskutera vad man lärt sig under perioden, och framför allt för att utarbeta en ny slags projektkultur för den påbörjade programperioden. Den tvåspråkiga tillställningen är avslappnad. Syftet är att deltagarna ska lära sig av varandra, diskutera och lära känna varandra över substansgränserna. Teman för dagen är: Vad har vi lärt oss av denna programperiod och kan vi hitta nya metoder? Vad borde fås till stånd i Österbotten under kommande programperiod, samt hur utarbetas tydliga mål och ett vinnande teams element?

Uppgifterna med länkar till program och anmälan (senast 24.1) är från nyhetsbrevet (januari 2014) för Landsbygds och energienheten vid ELY-centralen i Österbotten.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 01/2014

Tidskriften Skärgårds framtid hotad

Tidskriften Skärgård 1-2013Åbo Akademi (ÅA) skall fram till år 2016 spara 4 miljoner euro och enligt Torbjörn Sandén, enhetschef och direktör för Centret för livslångt lärande (CLL), har man i nuläget inget annat val än att se över alla tänkbara kostnader. Skärgårdsinstitutet vid ÅA, som än så länge ger ut tidskriften Skärgård, är en del av CLL. Enligt Skärgårds redaktör Håkan Eklund skulle det vara ett helgerån om tidskriften lades ner. Men man kommer inte att ge upp i första taget, för man kommer att bilda en garantiförening och söka sponsorer. Tidskriften Skärgård kommer ut fyra gånger per år och når ca 1000 prenumeranter. Inkomsterna från prenumerationerna täcker både tryck och distribution, och hittills har Skärgårdsinstitutet stått för redaktör Håkan Eklunds lön, men det är det nu slut med, och från och med 2015 kommer universitetet inte längre betala ut ett ekonomiskt stöd till tidskriften.

Uppgifterna är från (31.12.2013) webbplatsen svenska.yle.fi.