Framtidens forskningscentral vid Åbo universitet har undersökt framtidsbilder för landsbygden – Maaseudun alueidenkäytön tulevaisuuskuvat. ”Framtiden föds i alternativen. Betydande påverkningsfaktorer för landsbygdens framtid är bl.a. miljön och hållbarhet, trygghet, reglering, samt koncentrering och utbredning”, säger forskningsdirektör Tuomas Kuhmonen. I projektet, som finansierades av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen och Gårdsbrukets utvecklingsfond (MAKERA), satte man upp fyra framtidsalternativ för nyttjande av landsbygdsområden och dryftade alternativens tillblivelse och påverkningar. Olika framtider uppstår då marknaden ger ökad eller minskad värde för naturresurser – livskraften i landsbygdens ryggrad. Samhället kan antigen främja användningen av naturresurser eller besluta om skydd av resurserna. Användningen av naturresurserna kan vara ekonomiskt, miljömässigt, socialt och kulturellt hållbart eller ohållbart. ”Av de här alternativen uppstår fyra olika framtider, vilka är ganska renodlade.
Kategori: Nyhetsbrev 22/2014
Anmälningar till LOKAALI – Paikallistoimijoiden valtakunnallisen juhlaseminaari (LOKAALI – De lokala aktörernas nationella festseminarium), som i år hålls 30-31.8 i Hankasalmi i Mellersta Finland, tas nu emot. Det utlovas ett givande veckoslut för hela familjen och under festseminariet kungör man Årets by, Byaverksamhetens vägvisare, samt Årets landsbygdsaktör. Genom valet av Årets by vill Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverskamhet i Finland rf lyfta fram byarnas mångsidiga verksamhet, samt öka medvetenheten och synligheten om byaverksamhet. Målet är att hitta aktiva byar, framgångsrik byaverksamhet och få goda exempel på byarnas verksamhet och samarbete.
För mer info, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 15.8) se bl.a. SYTY:s hemsida. LOKAALI har även egna infosidor på Keski-Suomen Kyläts webbplats.
Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet, Möjligheternas landsbygd – landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020 (Mahdollisuuksien maaseutu – maaseutupoliittinen kokonaisohjelma 2014-2020), finns nu på svenska i bokform och som nätpublikation. Programmet är Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) verksamhetsprogram och ett verktyg för den breda nationella landsbygdspolitiken. I helhetsprogrammet betraktas landsbygden som en oskiljaktig del av den nationella framgången och av samhället. Enligt den vision som identifierats under programarbetet utgör landsbygden en god livsmiljö som uppmuntrar till företagsamhet och till skapande. I landsbygdspolitiken betonas stärkandet av medborgarsamhället och ökning av delaktigheten. Målet är att utveckling av landsbygden i ännu högre grad än tidigare ska bygga på de kunskaper, det kunnande och det aktiva grepp som människorna och verksamma företag där har. I verkställandet av landsbygdspolitiken betonas ett mer intensivt samarbete mellan politiska aktörer, utvecklare, forskare, myndighetsaktörer, företagare och medborgarsamhället. Helhetsprogrammet har följande teman:
Klättergrottan i lokalen i Lappfjärd, vinterbadsbastun och projektet Jul i Kristinestad är bara några av de exempel på projekt som EU hjälpt till att förverkliga i Kristinestad. ”Många gånger ser man i media vilka nya projekt som förverkligats, men sällan syns det hur mycket pengar EU bidragit med”, säger Mats Brandt, som får medhåll av Ann-Sofi Backgren som länge jobbat med EU-projekt. ”Delvis är det svårt att informera om EU-bidrag och delvis har folk svårt att ta till sig den informationen.” Finnmet Partners är ett utvecklingsprojekt för metallbranschen i Österbotten som fått en stor del av sitt projekt finansierat via EU. Enligt Göran Österberg från Finnmet Partners är EU en förutsättning för att de ska kunna genomföra projektet.
”Själv upplever jag det som främmande, att de äldre förringas och ses som patienter. Även en gammal människa är en kommunmedborgare, en citizen, vilken har förpliktelser och rättigheter att deltaga i den egna servicens organisering”, konstaterar OTT, docenten Hagen Henry från Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. I den färska rapporten Osuustoiminnasta valoa vanhuspalveluihin, som Ruralia institutet gjort för kommunbranschens utvecklingsstiftelse, Kunnallisalan kehittämissäätiö (KAKS), utreder man om man med servicemodeller med andelsverksamhet kan lösa äldreomsorgens frågor. I rapporten, som presenterades på ett informationstillfälle 22.5 i S:t Michels universitetscenter,
Är allt som det ska när postkontoret i Pörtom måste köra sina kundbrev till postkontoret i Närpes för att få postat breven? Dagens verklighet ser så ut, och förklaringen är att det skett en ”elektronisering” av mottagandet av tjänsten Hemdirekt, så man får inte lägga kundbreven i postbilen, då Itella hämtar all annan avgående post från oss. I stället måste Erica Dahlbom, företagare i Pörtom, köra till Närpes med sina kundbrev, så att man kan registrera tjänsten elektroniskt där, och ja, hämtas av samma lastbil som hämtar posten i Pörtom. Är detta en hållbar utveckling, ett miljövänligare alternativ? Våra rikspolitiker målar så vackert upp att vi ska ha en levande landsbygd, men verkligheten är tyvärr så att genom statligt ägda bolag fattas beslut som utarmar landsbygden ännu mer.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 