Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Smartfiske och REKO-modellen

KAG info 2-2014Kreativitet och viljan att skapa sätter inga hinder för nischprodukter i det gastronomiska köket. Men ofta får man höra att det inte är lätt att få tag i lokalt fångad smartfisk hos partihandlarna. Därför borde det vara självklart att varan då har ett mycket högre värde i euro än den importerade massproducerade fisken. Allt tyder på att smartfisken kommer att bli mycket mer intressant för fiskaren och partihandeln, eftersom vi redan nu kan skönja en ökad efterfrågan från aktörer med kontakter till orter med tätare befolkningsstruktur, både inom och utanför landets gränser. Projekt med värdefulla aktörer som engagerar sig för att uppmärksamma ”smartfisk” är definitivt en injektion – till gagn för alla i näringen.

För de fiskarter som inte varit särskilt kommersiellt gångbara (t.ex. mört och nors), har benämningen i folkmun varit ”skräpfisk – roskakala”. Men då man talar om hållbarhet och ekologiskt tänkande borde framtidens benämning vara smartfisk – älykala. Det är mycket som talar för detta: en proteinkälla med ett minimalt ekologiskt fotavtryck, som är lokalt fångad, har korta transportsträckor, är fiskad med passiva redskap och minskar näringsämnen i havet lokalt.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Landsbygden en betydande framtida energiproducent

Landsbygdsnätverkets tidningsbilaga Landsbygd i utveckling (april 2014)Doktor Pekka Peura från Energiinstitutet vid Vasa universitet ser landsbygden som en betydande framtida energiproducent som med sina resurser för förnybar energi kan erbjuda för Finland en möjlighet att övergå till en ny typ av energistruktur och uppnå energisjälvförsörjning. Samtidigt skulle det betydande penningflödet inom energiverksamheten bättre än tidigare finnas att tillgå till större fördel för landsbygden, men vi har en lång väg att gå, och det finns också hinder, påpekar Peura.

Dagens centraliserade energiinfrastruktur står enligt Peura inte som förlorare, för den har sin roll då det gäller att tillgodose behoven inom de stora bosättningscentrumen och de energiintensiva industrin, t.ex. metall- och pappersindustrin. Även råmaterialkällorna för den centralserade energiproduktionen förändras och utvecklas emellertid med tiden. ”Parallellt utvecklas en decentraliserad produktionsmodell på områden där det är möjligt och där efterfrågan kan tillgodoses med hjälp av liten produktion och förnybara energikällor”, säger Peura.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Boken om Urban och Ruralia skall ge barn kunskap om beroendet mellan stad och land

Bok - Urban & RuraliaI strävan mot ett hållbart samhälle bör vi se till att fler får kunskap om beroendet mellan stad och land, så även barnen. Det här är bakgrunden till svenska Jordbruksverkets nya satsning på pedagogiskt utbildningsmaterial för barn i åldern 3-6 år: boken om Urban & Ruralia. Budskapet är att stad och land behöver varandra, vilket symboliseras av bokens karaktärer Urban och Ruralia och deras relation. Ruralia bor på landet och Urban i stan. Ruralias landsbygd producerar mat, möbler och el, medan Urbans stad erbjuder frisörer, bibliotek och caféer. Enligt bokens författare Jessica Hagård från Jordbruksverkets landsbygdsavdelning är arbetet med den här typen av utbildningsmaterial en långsiktig landsbygdssäkring från deras sida. Boken ska tas fram i tryckt form för förskolan med tillhörande handledningsmaterial, men också som en webbapplikation som framför allt är ämnad för barnfamiljer. Boken ska öka intresset för landsbygdens betydelse för staden och stadsbor, men även omvänt: stadens betydelse för landsbygden och landsbygdsborna.

Uppgifterna är från (4.4) webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Stora Landpriset kungörs på Landsbygdsriksdagen

Svenska Landsbygdsriksdagen 2014 -logo (1)Tidningen Land ska utse vinnaren av 2014 års Stora Landpris, och kommer att göra det på Landsbygdsriksdagen i Gävleborgs län 16-18 maj. Det ska gå till en särskild person som visar att landsbygden har en ljus och spännande framtid. De nominerade kan vara entreprenörer, kulturprofiler eller kanske en energisk medlem i ett byalag. Lands prestigefyllda Stora Landpriset firar 25 år och jubileet firas genom att dela ut priset på en av Sveriges viktigaste och mest spännande mötesplatser, Landsbygdsriksdagen i Sandviken. Eva Källström, chefredaktör för tidningen Land och ordförande för juryn som ska utse vinnaren, säger att priset går till en eldsjäl som får landsbygden att leva och utvecklas och bidrar positivt till att skapa uppmärksamhet kring en av supervalårets viktigaste frågor: landsbygdens framtid. Priset kommer att delas ut i Göransson Arena under Landsbygdsriksdagens första dag.

Uppgifterna, med bl.a. länk till anmälan (OBS! anmälningstiden utgår 11.4), är från arrangörens, Riksorganisationen Hela Sverige ska levas, pressmeddelande (från 21.3.).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Svenska landsbygdsprogrammet går på 36 miljarder kronor

Style: "rk2013-1"
Eskil Erlandsson
Foto: Regeringskansliet

Sammanlagt går 36 miljarder kronor till landsbygdsprogrammet för perioden 2014-2020. Den svenska regeringens utgångspunkt för programmet är att det ska ge lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. ”Landsbygdens företag är en oerhört viktig tillväxtmotor och en förutsättning för den gröna omställningen. Landsbygdsprogrammet handlar om att ge företagen möjligheter att växa och utvecklas, och om att människor ska få tillgång till service, bredband och kommunikationer även utanför städerna”, säger den svenske landsbygdsministern Eskil Erlandsson som den 2 april presenterade det nya landsbygdsprogrammet för den kommande sjuårsperioden 2014-2020. Totalt omfattar programmet 36 miljarder kronor, där den svenska medfinansieringen uppgår till 59 procent, och de resterande 41 procenten av pengarna i programmet kommer från EU. Nu ska regeringens förslag sändas till EU-kommissionen för godkännande.

Läs mer om några av delarna i programmet på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Lokal historia tema på ”Forum för skärgårdsforskning” i Korpoström

SkŠrgŒrdscenter Korpostršm / Saaristokeskus Korpostršm
Skärgårdscentrum Korpoström
Foto: Pette Rissanen, http://www.sunnan.fi

”Forum för skärgårdsforskning” ordnas igen i Skärgårdscentrum Korpoström, Korpo den 25 april. Temat är denna gång lokal historia, och ämnet behandlas ur många olika synvinklar: skärgårdens tidiga historia från stenålder till medeltid, hur man kan se historia i naturen genom de arkeologiska fynden, tips på bra historiska utflyktsmål, berättelser & berättandet, dokumentering, hur hitta information, exempel på intressant hembygdsverksamhet i Åboland o.s.v.Arrangörer är Skärgårdsinstitutet vid Åbo Akademi (SIÅA) och Skärgårdshavets biosfärområde.

SIÅA och Skärgårdshavets biosfärområde arrangerar regelbundet ”Forum för skärgårdsforskning” på Skärgårdscentrum Korpoström. Vid de här tillfällena möts forskare och skärgårdsbor för att diskutera olika teman i anslutning till vår unika skärgård.

Uppgifterna är från webbplatsen cll.fi med kontaktuppgifter för närmare information och anmälningar. Programmet publiceras 7 april.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Byalag fortsätter sköta småbåtshamn i Kimito

Dahlby-Strömma byalag - bild
Bildkälla: Dahlby-Strömma byalags hemsida

Kimitoöns tekniska nämnd beslöt 31.3 att förlänga avtalet med Dahlby-Strömma byalag om skötsel av Gammelby småbåtshamn. Enligt nämndens ordförande Daniel Wilson (Sfp) sköter byalaget allt praktiskt, får intäkterna av hamnen och betalar kommunen 500 euro per år. Byalagets ordförande Magnus Storberg säger att man helst hade sett ett avtal helt utan hyra, så som hittills. Men man får nu diskutera detaljerna med kommunen. Enligt Storberg har de väntat på beslutet om förlängning ett par år, så det är bra att beslutet fattades. Att sköta hamnen är ingen guldgruva, åtminstone inte jämfört med allt frivilligt arbete som krävs, men det är en service för dem som inte har egen strand för sina båtar, och ett sätt att hålla byn aktiv, menar han.

Uppgifterna är från en nyhetstext, skriven av Monica Sandberg, i Åbo Underrättelser (1.4).

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 15/2014

Borgåborna får tycka till om bystrukturen i Borgå

Illby, Borgå
Postbacken i Illby, Borgå
Bildkälla: Wikimedia Commons

Det blir möjligt för borgåborna ska få tycka till om programmet för bystrukturen i Borgå innan programmet slutligen godkänns. Programmet ska läggas ut på webbplatsen Dinasikt.fi, så att stadsborna kan komma med åsikter och frågor, men även bildningsnämnden, social- och hälsovårdsnämnden, samt Borgå vatten ska få säga sin åsikt om programmet. Stadsstyrelsen fattade beslut om det här 31.3. Enligt bystrukturprogrammet ska ju staden satsa på sex servicebyar (sammanlagt finns 86 byar), vilka är Kullo, Hindhår, Kerko, Illby, Ebbo och Fagersta-Gädddrag.

Uppgifterna är från (1.4) webbplatsen svenska.yle.fi.