Startskottet för demokratipolitiken kom 2003 i och med ett politikprogram om medborgarpåverkan. Under tio år har ett inte helt oansenligt förvaltningsmaskineri för demokratipolitiken vuxit fram, men det finns också konkreta förbättringar som medborgarinitiativet och en öppnare förvaltning. Samtidigt finns också en motsatt utveckling. Det breda kommittéarbetet med vetenskapliga utredningar och alternativa förslag har nästan helt ersatts av beställningsarbeten som utförs av tjänstemän och utredningspersoner. Att demokratipolitiken inte genomsyrar politiken visar kommun- och vårdreformerna, där närdemokratitankarna hotar att urvattnas totalt. Professor emeritus Heikki Paloheimo, som utvärderat den finländska varianten av demokratipolitik, påpekar att man inte har fäst uppmärksamhet vid att kommunerna lider av ett demokratiunderskott när reformerna har beretts. Demokratipolitiken framstår något av ett byråkratiskt elitprojekt, som fungerar uppifrån nedåt, då det ligger i sakens natur att trycket borde komma nedifrån.
Kategori: Nyhetsbrev 10/2014
EnergyVaasa är det största energiklustret inom de nordiska länderna, och det årligen arrangerade Vaasa EnergyWeek plats där klusterföretagen samlas för att nätverka och göra affärer. Den 17-20 mars bjuds det på intressanta tillställningar och forum för experter inom både den offentliga och privata sektorn – Energy and Environment Seminar, Biogas Botnia, Vaasa Wind Exchange, Renewable Efficient Energy IV och Energy and Buildings.
Mer info, program och anmälan finns på webbplatsen energyvaasa.fi.
På landsbygden ökar avstånden till daglig service och möjligheterna att agera klimatsmart skiljer sig stort beroende på var du bor, och ofta saknas kollektivtrafik samt alternativa bränslen, trots att de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden. I dag är det i staden, där avstånden ofta är som kortast, som möjligheterna till kollektiva färdmedel och utbudet av förnybara bränslen är som störst, medan det på landsbygden där avstånden till service, jobb och grannar är långa, och dessutom ökar, saknas ofta både kollektivtrafik och förnybara bränslen. En stor del av de förnybara drivmedlen produceras på landsbygden, men de är inte tillgängliga för landsbygdens befolkning. Statistikdatabasen Allt om landet visar att landsbygden har en rejäl klimatutmaning kopplad till transporter. Avstånden till daglig service som skola, jobb och handel ökar således, samtidigt som kollektivtrafik och alternativa bränslen saknas – en utmaning som skiljer sig från stadens. Om man vill att det ska vara möjligt att leva och verka på Sveriges landsbygd även i framtiden, så behöver man beakta och söka lösningar kring denna samhällsutmaning.
Uppgifterna är från en artikel (26.2), skriven av landsbygdsstrateg Christel Gustafsson och chefen för Klimatenheten Martin Sjödahl på Jordbruksverket, på webbplatsen nyteknik.se.
Kommunikationsverket utredde tillgången till snabba bredbandsabonnemang för andra gången i slutet av år 2013. Tillgång till snabba bredbandsabonnemang med en hastighet på mer än 30 Mbit/s har förbättrats med cirka fem procent i fjol. Samtidigt har antalet abonnemang med optisk fiberteknik ökat ännu snabbare, ca 11 procent. Av utredningen framgår att tillgången till fasta bredbandsförbindelser är bäst i landskapet Österbotten, där över tre fjärdedelar av de stadigvarande bostäderna kan få en snabb bredbandsförbindelse. I slutet av år 2013 hade ungefär 69 procent av de finländska hushållen tillgång till ett bredbandsabonnemang på 30 Mbit/s som har genomförts med teknik i det fasta nätet, medan ca 41 procent av hushållen hade tillgång till bredbandsabonnemang som har genomförts med fiber till hemmet (FTTH-lösningar) eller fiber till fastigheten (FTTB-lösningar). I Europeiska kommissionens digitala agenda har man satt som mål att ett bredbandsabonnemang på 30 Mbit/s ska vara tillgängligt för alla européer senast år 2020. År 2008 satte Finlands regering som mål att bredband på 100 Mbit/s ska vara tillgängligt för alla finländare före utgången av år 2015.
Uppgifterna är från kommunikationsministeriets hemsida med länk till pressmeddelandet (från 27.2).
En framgångsrik medborgarverksamhet kan bygga på en lång rad principer. Vissa lagligheter gäller dock nästan i all verksamhet och under alla tider. När du har möjlighet att erbjuda meningsfullhet, upplevelser, erfarenheter, framgångar och verksamhetsplatser, är du stark. Om du ännu får med engagerade människor, så kan inget hindra framgången.
Erbjud meningsfullhet. Människor kommer med i en verksamhet som har en mening, som tilltalar, som berör och som främjar goda saker. Genom medborgarverksamheten lever vi i meningsfullhetens värld. Men för att kunna bygga meningsfullhet, behöver man veta hurudan meningsfullhet man vill bygga. Fråga folk, hålla ögonen öppna och var lyhörd.
Läs mer (på finska) i Kansalaisyhteiskunnan verkkolehti (26.2).
”Det är en stor ära för mig och för det nationella nätverket för lokala aktionsgrupper i Tjeckien att ta över ordförandeskapet för European LEADER Association for Rural Development (ELARD). Vi är mycket glada för det förtroende som ELARD:s medlemmar har för det tjeckiska ordförandeskapet, särskilt med tanke på att vi är det första landet från Central- och Östeuropa att anta denna position i organisationens historia. Samtidigt ser jag denna möjlighet både som ett stort ansvar och en stor utmaning, då jag kommer att stå inför höga förväntningar och normer som bygger på det utmärkta arbete, som utförts av föregående ordförandeskap i ELARD, d.v.s. efter det hängivna arbetet från herr Petri Rinne och det finländska landsbygdsnätverket under de senaste tre åren.”
Läs mer (på engelska) vad Srsen skriver i sitt meddelande (från 26.2) på webbplatsen elard.eu.
Den svenska regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att hantera stöd för Lokalt ledd utveckling (CLLD) för samtliga fyra EU-fonder: Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Lokalt ledd utveckling går att jämföra med det som i landsbygdsprogrammets föregående period benämndes Leader. ”Lokala organisationer, oavsett om man verkar i landsbygd eller i städer, får nu bättre förutsättningar att utveckla sin hembygd. Det kan till exempel handla om nya företag, service, bredband eller besöksnäring. Verksamheter som lokalt skapar utveckling och nya jobb”, säger landets näringsminister Annie Lööf.
Tänkaren Teo Härén lanserade nyligen begreppet peak city, grundat i tanken att morgondagens IT-teknik kommer att göra alltmer av verksamheter platsobundna. Mycket av det som varit stadens fördel kan således IT-tekniken minska betydelsen av. Platsbundenhet är en viktig del i förklarandet av samhällsutvecklingen hittills. I bondesamhället fanns koppling till var den goda jorden fanns, medan industrisamhället gjorde att råvaruorter blev vinnare. I service- och konsumtionssamhället är närheten till marknaden, staden, avgörande, men när betydelsen av platsen minskar, ger det möjlighet till något nytt – en ny vändning i samhällsutvecklingen. Men vad händer med de landsändar eller de invånare som inte använder den nya tekniken? Hoppa på tåget och var med! Internetanvändningen är i dag lägre på landsbygden än i staden, trots att den teoretiska tillgängligheten egentligen är god. Endast 500 hushåll i Sverige saknar i dag någon form av antingen trådbunden eller trådlös uppkopplingsmöjlighet med hastighet på minst 1 Mbit/s.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 