Framgång genom samarbete tema i landsbygdsutvecklingsprogrammet

I år lyfter landsbygdsnätverket fram nätverksarbetets praktiskt taget viktigaste resurs, samarbetets styrka, i och med att Framgång genom samarbete har valts som tema för Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Inom ramen för temat ska landsbygdsnätverket ge aktörerna information om den nya, smidigare programperioden, redogöra för resultaten av den löpande programperioden och dela med sig av både god praxis, samt erfarenheterna hittills. Detta år innebär en övergång mellan två programperioder, där det gamla programmet följs ännu fram till slutet av juni. På många håll har man emellertid lyckats utnyttja finansieringen fullt ut. Så fort det nya landsbygdsprogrammet blir färdigt i vår, vidtar marknadsföringen av programmets möjligheter. Webbplatsen landsbygd.fi följer noggrant upp programberedningen, och under årets andra hälft kommer hela webbplatsen att ses över för att den allt bättre ska betjäna landsbygdsnätverkets olika målgrupper och samarbetet mellan dessa. Målet är att uppmuntra alla att ventilera hur var och en kan dra nytta av landsbygdsprogrammet och vad envar kan göra för landsbygden.

Läs mer på webbplatsen landsbygd.fi.

Bloggsidan för Leader-effekt öppen

På bloggsidan för projektet Leader-effekt ges insyn i intervjuade projekt från Åbo skärgård, Åland och Småland i Sverige. Leader-effekt: Liten åtgärd – stor effekt är ett gränsöverskridande utredningsprojekt mellan tre Leader-grupper: I samma båt – samassa veneessä rf, Leader Åland rf och Leader Mitt i Småland. Projektet pågår till sommaren 2014. I utredningen intervjuas tio lokala projekt på var sitt håll, och intervjuerna kommer i textform, ljudklipp och filmklipp på bloggsidan under vårens lopp. Inom projektet Leader-effekt ordnas även seminarier där lokala Leader-projekt gås igenom. Man vill veta vad som kännetecknar ett gott projekt och vilka verkningar som Leader-projekt har i lokalsamhället. Ett seminarium har hållits 9.12.2013 i Dalsbruk (Finland), medan två andra ska hållas – 25.3 i Ramkvilla (Sverige) och 2.6, alternativt 3.6, på Åland.

Uppgifterna är från I samma båts hemsida.

Urbana befolkningen ökar på bekostnad av landsbygdsbefolkningen

Hur ska vi mata städerna när de slukar allt mer mark? Nya modeller dyker upp, men är motpoler till varandra. Nära Bangalore i Indien har den holländska jordbrukaren Pieter Smeets skapat en ”agropark”, ett enormt jordbruk som ska leverera varor mera effektivt till metropolerna, medan det urbana jordbruket i Berlin har tagit vind i seglen. I Basel har Roman Gaus investerat i en takfabrik för fisk- och grönsaksodling. Andra projekt som prövats är agroindustrier i utkanten av urbana områden, urban odling, kollektiva trädgårdar, samt enorma växthuskomplex.

Den västafrikanska befolkningen har ökat från 70 till 318 miljoner människor mellan åren 1950 och 2010, en befolkning som kommer ytterligare att förbubblas fram till 2050. Dessa siffror blir ännu mer dramatiska om man ser på städer som år 1950 hade sju miljoner invånare.

Ladda ner programmet till svenska Landsbygdsriksdagen

Förberedelserna för Landsbygdsriksdagen i Sandviken, Gävleborgs län, den 16-18 maj fortsätter framåt i rasande tempo. Nu kan man även ladda ner programmet i PDF-form.

Dags för (Årets)-nomineringar i Österbotten

Kaarlo Lepistö (vänster) och Ann-Sofi Backgren (höger)
Foto: Ari Berg

Det är åter dags för nominering av kandidater till Årets by, Byaverksamhetens vägvisare och Årets landsbygdsaktör i Österbotten 2014, samt Årets byavänligaste kommun. Här nere följer informationen från Byarnas arbetsgrupp vid Aktion Österbotten rf:

Dags att nominera kandidater till Årets by-, Byaverksamhetens vägvisare- och Årets landsbygdsaktör i Österbotten 2014 samt Årets byavänligaste kommun.

Sista dagen för nomineringarna är 31.3. Nomineringarna sker elektroniskt via www.byar.fi. För att få många goda kandidater önskar vi i Byarnas arbetsgrupp att ni sprider informationen vidare i era nätverk och att ni kommer med förslag på vem ni önskar nominera till den 10.3 för att vi ska få en bild av bredden på kandidatfältet och eventuellt göra en extra informationsrunda om tävlingarna.

”Jordbruk och landsbygd är inte samma sak” – professor Katajamäki om okunskapen bland en del redaktörer

För en kort tid sedan publicerade arbets- och näringsministeriet Landsbygd 2014-barometern och Landsbygdsöversikt 2014, där de lodar med ett mångsidigt material landsbygdens möjligheter och roll i framtidens samhälle. Medborgarna uppskattar landsbygden, som de tycker är en väsentlig del av Finland, men landsbygdens framtid väcker oro. Budskapet var starkt, men utan reaktion från politiker och riksmedia. Kanske ser man landsbygden och dess fenomen som marginella, då landsbygden och dess invånare inte intresserar. Å andra sidan väckte den statistik om landsbygdsstöd som publicerades i början av februari stor uppmärksamhet i media. Det var jättespännande att se vilka enskilda personer och organisationer som fick stöd under 2013.

När man läste, lyssnade och tittade på nyheterna fick man uppfattningen att mottagarna av stöd mycket fritt kan använda pengarna – finska Yle kallade dem för ”stödroffare” (tukirohmuiksi). Ett par timmar senare ändrades rubriken till stödmottagare.

Gör det annorlunda! – projektproffs på inspirationsdag i Vasa

Syftet med inspirationsdagen, Mot en ny projektkultur i Österbotten, som Österbottens förbund, NTM-centralen i Österbotten, Aktion Österbotten rf och YHYRES-kehittämisyhdistys ry arrangerade 5.2 i Vasa med nästan 150 deltagare, var att personerna fick träffa andra projektproffs, lära av varandra och få nya idéer inför den nya programperioden. Dagen började med intervjuer där fyra projektägare berättade om sina erfarenheter, t.ex. om hur man bygger ett team. Professor Hannu Katajamäki konstaterade att när man kombinerar olika personer, maximeras betydelsen av slumpen, vilket kan ge framgång. Projektchef Carola Wiik från projektet Energi för framtiden, som finansierats av NTM-centralen i Österbotten och Aktion Österbotten, sade att om man vill vara framgångsrik, så måste projekt och projektägare vara på samma nivå. En eldsjäl är inte nog, utan projektet måste förankras i hela organisationen som förverkligar det. Riitta Björkenheim påminde om att det är viktigt att informera aktivt fast arbetsgruppen inte är så stor. Ibland måste man tvinga samman människor, för att samarbetet ska börja fungera i projektets styrgrupp. Det räcker inte att man träffas bara några gånger om året.

Landsbygd Plus 2013 på nätet

Fjolårets upplaga av tidningen Maaseutu Plus – Landsbygd Plus finns att läsas på nätet. Tidningen är språkrör för byarörelsen, de lokala aktionsgrupperna, stadsdelar, samt övriga landsbygdsutvecklare. Landsbygd Plus, som getts ut sedan år 2000 och utkommer 5 ggr per år (med normalt ca 36 sidor per nummer), är tvåspråkig med ett mindre antal svenska sidor. Årligen ges även ett engelskspråkigt nummer ut. Utgivare är Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf med Eero Uusitalo som chefredaktör och Pipsa Salolammi som redaktör. Svensk Byaservice sköter om koordineringen av de svenskspråkiga sidorna i tidningen. För prenumeration kontakta Pipsa Salolammi på e-mailadress pipsa.salolammi@kylatoiminta.fi.