Finländsk demokratipolitik behöver nya kanaler för påverkan

I samband med beredningen av statsrådets demokratipolitiska redogörelse har det utarbetats två bakgrundsdokument: en bedömning av hur målen för statsrådets demokratipolitik uppnåtts och en rapport om medborgarorganisationers synpunkter på demokratins utmaningar. Redogörelsen lämnas till riksdagen under våren 2014. Enligt den i stödsyfte utarbetade bedömningen, har medborgarnas deltagande via traditionella politiska kanaler minskat, och utöver denna ändring, har deltagandet också blivit mindre jämlikt, trots att medborgarna under de senaste åren blivit mera intresserade av politik.

Enligt bedömningens sammanställare, professor emeritus Heikki Paloheimo, borde det allmänna leta efter nya sätt att motverka den polarisering av medborgardeltagandet som orsakas av utbildnings- och kunskapskillnader, samt skillnader i medborgarnas politiska läskunnighet.

Finansministeriet möjliggör närdemokrati för kommunens fullmäktige – inte för medborgarna

För tillfället förbereder finansministeriet en ny kommunlag, där man gått in för att ”möjliggöra” närdemokrati. Det här låter bra, om det görs på basen av grundlagens intention och de krav på medinflytande som finns i samhället. Men så väl är det inte, för finansministeriets beredning strävar inte till att möjliggöra demokrati för medborgarna, utan för kommunens beslutsfattare. Detta är tragikomiskt; särskilt mot bakgrunden av att den nuvarande lagen inte ställer några verkliga hinder för närdemokrati – tvärtom åläggs fullmäktige att ansvara för närdemokratin.

”Fullmäktige skall se till att kommunens invånare och de som utnyttjar kommunens tjänster har förutsättningar att delta i och påverka kommunens verksamhet.”

Men lagen säger inte hur. Det kan alltså ske litet hur som helst – eller inte alls.

YTR:s nya landsbygdspolitiska helhetsprogram 2014-2020

Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) godkände 14.2 det sjätte landsbygdspolitiska helhetsprogrammet för åren 2014-2020. Programmet är YTR:s verksamhetsprogram och redskap för den nationella breda landsbygdspolitiken. I det nya landsbygdspolitiska helhetsprogrammet betonas att man tar i beaktande de lokala omständigheterna i landsbygdsutvecklingen och beslutsfattandet. Det här betyder t.ex. anpassning av förvaltnings- och servicesystemen till lokala förhållanden. I helhetsprogrammet ser man landsbygden som en oskiljaktig del av samhället och nationell framgång. Enligt visionen är landsbygden en god livsmiljö för entreprenörskap och främjande av kreativitet. I helhetsprogrammet ingår fem teman, vilka är:

1. Deltagande och närdemokrati
2. Boende och service
3. Infrastruktur och markanvändning
4. Näringsliv och kunnande
5. Ekosystemservice

Uppgifterna är från Byaverksamhet i Finlands hemsida.

Dokumentation över europeiska landsbygdsriksdagen

Nu finns allt om den första europeiska landsbygdsriksdagen sammanfattat i en överskådlig dokumentation, European Rural Parliament 2013, Dokumentation, med många positiva kommentarer från deltagarna. I början av dokumentationen, under rubriken Kraft och mod att förändra, skriver ordföranden i styrgruppen Staffan Nilsson och projektledaren Inez Abrahamzon bl.a. följande:

”Det unika med en landsbygdsriksdag är inte frågorna – utan formen. Dess själ är att alla, såväl gräsrötter som beslutsfattare, ska träffas på likvärdiga villkor för att lyssna, diskutera och förstå varandra. För när klokskap, förmågor och resurser tas tillvara på både djup och bredd skapas förändring.

Det behövs krafttag av Europas människor för att vända trenden som, om ingenting görs, leder till fortsatt utarmning, segregation och orättvisor för landsbygden.

Anmälan till svenska Landsbygdsriksdagen är öppnad!

Fredagen den 14 februari öppnades anmälan till den svenska Landsbygdsriksdagen som hålls den 16-18 maj i Sandviken, Gävleborgs län. Redan i flera månader har omkring 150 personer från Gävleborgs län arbetat hårt för att skapa en Landsbygdsriksdag som kommer ge en inspirerande och politisk upplevelse utöver det vanliga. Man räknar med att entusiastiska, peppade deltagare kommer att anmäla sig i en strid ström, och man ser fram emot att välkomna dem till Gävleborg och Sandviken. På Landsbygdsriksdagen kommer deltagarna att sitta med i en stor så kallad Open Space-process, där de själva bestämmer vilka landsbygdsfrågor de ska diskutera och som de tycker är viktiga att lyfta upp i möten med politiker, opinionsbildare och gräsrötter. Partiledare kommer även att delta i ett partiledarsamtal, vilket kommer vara öppet för allmänheten – och självklart kommer det att finnas många utmärkta tillfällen att mingla och fika med spännande människor från Sveriges alla hörn.

Uppgifterna, med länk till anmälan, är från arrangörens, Riksorganisationen Hela Sverige ska levas, pressmeddelande (från 14.2).

”Unga skall ha rätt och möjlighet att bo kvar på landsbygden”

Svenska Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson har gett kommentarer till media (bl.a. till SvT), där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer. Det här har fått Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) att komma ut med ett pressmeddelande om dess syn på Arbetsförmedlingen och ungas rätt att bo på landsbygden. Här nere följer HSSL:s pressmeddelande (från 13.2) i sin helhet:

”Unga har rätt att bo på landsbygden!”

Vi har idag tagit del av de kommentarer som Arbetsförmedlingens tillförordnade chef Clas Olsson gett till media, där han uppmanar landsbygdens ungdomar att flytta till större städer: ”Det viktigaste man kan göra är att uppmuntra den unga generationen på de här orterna att utbilda sig och ibland faktiskt söka sig därifrån”, sade han bland annat till SvT. Vi anser att det är ett riktigt provocerande uttalande som inte stärker förtroendet för Arbetsförmedlingen.

Camilla Wahlsten biträdande generalsekreterare för YTR

Här nere följer Svensk Byaservice pressmeddelande (från 14.2) om att verksamhetsledaren för Finlands svenska 4H Camilla Wahlsten valts till biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR).

Camilla Wahlsten, verksamhetsledare för Finlands svenska 4H, har valts till biträdande generalsekreterare för Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR). Uppdraget sköts vid sidan av egen tjänst.

Wahlsten har en bred erfarenhet av tredje sektorn i Finland, samt konkret erfarenhet av landsbygdsliv, speciellt i glesbygden, efter tio års vistelse och jobb i de åländska skärgårdskommunerna. Wahlsten har varit medlem i Svenska temagruppen underställd YTR.

Landsbygden skulle behöva fler unga kvinnor

Det råder brist på kvinnor i åldern 20-29 år på landsbygden, medan det i storstadsregionerna igen finns betydligt färre män i samma ålder. Enligt Befolkningsförbundet kan det gå 170 unga män på 100 kvinnor i de landsbygdskommuner där det ligger värst till, medan det däremot kan det gå 88 män på 100 kvinnor i de stora städerna. Hälften av männen i 20-årsåldern bor i områden där det finns betydligt färre kvinnor än män i deras egen ålder, vilket beror på att unga kvinnor i en större utsträckning studerar i större städer. Detta har lett till att det finns många barnlösa män i vissa delar av landet, och här blir kvinnorna också mammor tidigare än snittet.

Uppgifterna (från FNB) är från en notis i dagstidningen Västra Nyland (6.2).