Synpunkter på den glest bebodda landsbygden tema i årets första nummer av nättidningen Korvesta ja Valtateiltä

Landsbygdspolitiska samarbets­gruppens (YTR:s) temagrupp för glest bebodda områden utger årligen tre nättidningar, där man går in på den glest bebodda landsbygdens specialfrågor. I årets första nummer av Korvesta ja Valtateiltä behandlas den glest bebodda landsbygden vitt och brett. I tidningen finns bl.a. info om olika program och synpunkter vad gäller den glest bebodda landsbygden. Här finns även HAMA-temagruppens ställningstagande i reformen av statsandelssystemet. Man har även intervjuat temagruppens nuvarande och tidigare ordföranden: kolla om läget för HAMA-området har förändrats och hur.

Medlemmarna inom temagruppen, vars ordförande är Tytti Määttä, kommer från olika organ som ministerier, intresseorganisationer, kommuner, byar och landsbygdens utvecklingsgrupper. Målet är att genom nättidningen föra fram glesbygdens liv och vardag, samt de saker som man ur områdets synvinkel ser å ena sidan som utmaningar och å andra sidan som möjligheter.

Nättidningen (januari 2014, 1/2014) finns att läsas (på finska) på webbplatsen mmm.multiedition.fi.

”De gick närmare och såg en suddig text, Negativ stämning” – Katajamäki filosoferar över ministrars tågresa till räls ände

Det var en gång tre ministrar som beslöt att göra en tågresa. De ville bekanta sig med olika orter, vidga vyerna och förnimma medborgarnas vardag. Tåget avgick från Helsingfors centralstation en halv timme försenat. Resan började med glatt småprat, landskapsbeundrande och med att svära över mobilernas instabila hörbarhet. I Tammerfors var tåget en timme försenat. Resan fortsatte mot Österbotten. När tåget nådde de kärriga markerna norr om Parkano, blev landskapet mycket dimmigt. I dimman kunde man se disiga gestalter med förstenade ansikten och träklubbor i händerna. Dimman bedövade ministrarna, men de vaknade plötsligt p.g.a. en skakning som nästan stämde blodet. Ministrarna märkte att resan fortsatte, men nu satte de på träbänkar. Alla resenärer hade försvunnit. Den modigaste ministern kollade situationen, kom tillbaka och anmälde: Det är ett ånglokomotiv.

Missade ni diskussionstillfället om Raseborg och en resursbaserad byautveckling? – Se inspelningen på nätet!

Det identitetsbaserade landsbygdsnätverket (IDNET) vid Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen inbjöd till det tvåspråkiga diskussions- och informationstillfället, Samarbete för ett bättre Raseborg!, om resursbaserad byautveckling 3.2 i Ekenäs. De som medverkade var Raseborgs fullmäktigeordförande Thomas Blomqvist (Samarbete och välfärd i Raseborg), specialsakkunnig Peter Backa på IDNET (Platsbaserad politik och Resursbaserad byautveckling (ABCD)), samt Holger Wickström från Västnylands Byar rf, Gunilla Wasström från Pomoväst rf och Kati Sointukangas från projektet Närdemokrati i västra Nyland. Inspelningen är gjord av Ekenäs TV.

Skärgårdshavets biosfärsområde jubilerar

Fredagen den 28 februari ordnas Skärgårdshavets biosfärområdes 20-års jubileum på Skärgårdscentret Korpoström i Korpo. På dagen hålls seminariet Skärgårdshavets vinterträff 2014 kl. 9-16 och på kvällen jubileumsfesten kl. 17-21. Seminariet tar bl.a. upp skärgårdsutveckling under 20 år, en livskraftig skärgård som hittar nya modeller och presentation av jubileumsårets program.

Mer information, program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 21.2) finns via länk på webbplatsen skargardshavetsbiosfaromrade.fi.

Byte på ELARD:s presidentpost – Finlands representant Petri Rinne träder tillbaka

Efter en 3-årsperiod träder Finland tillbaka från ordförandeskapet för europeiska Leader-gruppernas takorganisation ELARD (European LEADER Association for Rural Development). Finlands representant Petri Rinne avlöstes av tjecken Mr. Radim Srsen, som tillträdde den 27 januari i ett möte i Bryssel. Petri Rinne, verksamhetsledare för utvecklingsföreningen Joutsenten reitti ry, fortsätter att aktivt påverka i rollen som ELARD:s  vicepresident. Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf har finansierat och varit med under Finlands presidentperiod 2011-2013, en period under vilken ELARD uppnådde många betydelsefulla milstolpar, bl.a. växte ELARD till att bli landsbygdsutvecklingens ledande organisation i Europa. Under Rinnes ledning deltog ELARD aktivt i förhandlingarna för programperioden 2014-2020 genom att stärka Leader-arbetets ställning och stöda CLLD:s flerfondsmodell. Under Rinnes tid utvidgades även ELARD framgångsrikt till nya medlemsstater.

Uppgifterna är från ett nyhetsinlägg (från 3.2) på SYTY:s hemsida. Se även ELARD:s hemsida.

Tävlingen Bästa praxis kör igång

Genom tävlingen Bästa praxis 2014 söker landsbygdsnätverket landsbygdens bästa förfaranden 2014. Syftet med tävlingen är att informera om god praxis som uppstått inom ramen för Finlands program för utveckling av landsbygden och att förmedla goda verksamhetssätt, vilket sålunda sprider goda idéer och förfaringssätt till hela landet. Landsbygdens aktörer presenterar sin goda praxis genom att lämna in sina tävlingsbidrag senast den 30 april till den databas som öppnas i portalen landsbygd.fi. Även ELY-centralerna och Leader-grupperna kan lämna in tävlingsbidrag gällande god praxis inom de egna områdena. I tävlingen får kandidater delta som fått finansieringsbeslut inom ramen för programmen för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland eller på Åland under programperioden 2007-2013. Tävlingskategorierna är:

1. Ungdomar
2. Samarbete
3. Miljö och klimat
4. Kultur
5. Näringar och företagande

Uppgifterna är från nyhetsbrevet (februari 2014) för Landsbygds- och energienheten vid ELY-centralen i Österbotten.

Årets LOKAALI hålls i Mellersta Finland

LOKAALI – Paikallistoimijoiden valtakunnallisen juhlaseminaari (LOKAALI – De lokala aktörernas nationella festseminarium) hålls i år 6-7.9 i Hankasalmi, Mellersta Finland. Förberedelserna är redan i gång och det utlovas ett givande veckoslut för hela familjen. Sökandet efter Årets by, vilken kungörs under festseminariet, är i full gång. Genom valet av Årets by vill Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverskamhet i Finland rf lyfta fram byarnas mångsidiga verksamhet, samt öka medvetenheten och synligheten om byaverksamhet. Målet är att hitta aktiva byar, framgångsrik byaverksamhet och få goda exempel på byarnas verksamhet och samarbete. Ytterligare utses under tillställningen Vägvisare för byaverksamheten och Årets landsbygdsaktör.

Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (januari 2014), i vilket man även bl.a. kan läsa om Landsbygdsbarometern, en uppdaterad guide för små föreningar, samt nytt om Leader (logon och bidrag till Bästa praxis-tävlingen).

Kommunens roll i landsbygdens och jordbrukets utveckling – nyhetsbrev från svenska Landsbygdsnätverket

Årets första nyhetsbrev från svenska Landsbygdsnätverket, Nytt från Landsbygdsnätverket, bjuder på ett intressant tema: Kommunernas roll i landsbygdens och jordbrukets utveckling. Här kan man läsa om erfarenheter från Landsbygdsnätverkets nätverk för kommunala landsbygdsutvecklare och om hur kommuner stöttar landsbygden och de gröna näringarna. Dessutom finner man information om EU:s roll i landsbygdsprogrammet, och man får veta mer om hur Landsbygdsnätverkets modell med tankesmedjor nu letat sig ut till övriga Europa, samt annat som är aktuellt inom landsbygdsutvecklingen i Sverige.

Nyhetsbrevet (nr 1/2014) finns på Landsbygdsnätverkets hemsida via länk.

Kan Tammerforsmodellen visa vägen för Vasaregionen?

I en utredning, Elinvoimainen Tampereen kaupunkiseutu – tulevaisuuden vaihtoehdot vaikutuksineen, föreslås att Tammerfors spjälkas upp och tillsammans med sina grannar bildar en regionstad och 12-13 servicekommuner. Fullmäktigeordföranden i Korsholm Carola Lithén (Sfp) är entusiastisk och menar att de borde få utredningspersonerna att kasta sig över Tammerforsmodellen som första uppgift. En fusion mellan Vasa och omkringliggande Korsholm, samt andra kommuner i regionen har diskuterats i åratal. Korsholm och de övriga tvåspråkiga grannarna har emellertid sagt nej, varav språkkonstellationerna har angetts som en orsak till motståndet. Vasa har finskspråkig majortet, medan Korsholm, Vörå och Malax har svenskspråkig majoritet med Korsnäs som enspråkigt svenskt. Till ekvationen hör dessutom finskspråkiga Laihela och Storkyro. Enligt Lithén kunde Tammerforsmodellen vara en lösning för språkfrågan i Vasaregionen, men modellen löser också frågor kring närdemokrati och landsbygdstänkande.