Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Avfolkningsdrabbade Lestijärvi höjer babypengen till 10000 euro

babyDet blir allt vanligare att kommuner betalar ut en s.k. babypeng till föräldrarna till nyfödda spädbarn, och även summorna växer. Värst är Lestijärvi. I fjol hade nästan 70 kommuner gett föräldrarna pengar eller en gåva med anledning av familjetillökningen. Antalet har stigit med ett tjugotal under de senaste fyra åren. Det är främst små kommuner som betalar ut babypeng, i vanliga fall kring några hundra euro, men i år satsar det avfolkningsdrabbade Lestijärvi hårdast av alla: babypengen höjs från 500 till 10 000 euro, fördelat över tio år. Man hoppas att bidraget skall öka nativiteten och göra att skolan inte behöver läggas ner. Enligt fullmäktigeordföranden i Lestijärvi Jukka-Pekka Tuikka, så har man länge haft en sjunkande befolkningssiffra. I slutet av år 2012 torde man ha haft 842 invånare, men bara ett barn föddes då. Fortsätter den här takten vet man hur det slutar. Kommunförbundet menar att det inte finns belägg för att babypengen skulle leda till att det föds fler barn i en kommun, och inte heller har folk lockats att flytta till vissa kommuner av babypengen. ”Nyttan är närmast att kommunen stärker sin barnvänliga image. Man tänker att kommunerna uppskattar barnfamiljerna också på andra sätt om de betalar ut babypeng”, säger sakkunnig Anna-Maija Haliseva-Lahtinen på Kommunförbundet. I Lestijärvi ser man i alla fall fram emot minst sex födslar i år, vilket är hela fem fler än i fjol.

Uppgifterna är från Österbottens Tidning (24.12.2012).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Vindkraften kostnadseffektiv

För en kort tid sedan publicerades en rapport från universitetet i Villmanstrand, innehållande en jämförelse mellan energiproduktionskostna­der för olika produktionsmetoder. Forskarnas konklusion var att kärnkraften är billigast och vindkraften det näst billigaste, medan energi producerad med sol, gas, kol, trä och torv är dyrare än vindkraftsenergi. Beräkningarna innehåller optimistiska investeringskostnader för kärnkraften – som senare bekräftats vara felaktiga av Areva – samt mycket låg energi­produktion för moderna vindkraftverk. Korri­geras dessa felaktiga antaganden, kommer man fram till att det billigaste sättet att producera elenergi med nya kraftverk är att använda vindkraft. Rapporten inkluderar endast de direkta produktionskostnaderna. Om man då inkluderar även de indirekta kostnaderna, som förorsakas av utsläpp, kostnader för olyckor, demontering av kraftverk och slutförvaring av bränslen, så är kostnadsbilden en helt annan. I en beräkning utförd i Tyskland, visar även att vindkraften, tillsammans med vattenkraften, är de kostnadseffektivaste energiproduktionsmetoderna.

vindkraftVindkraften ger en god inkomst åt markägarna på några tiotusen euro per år och vindkraftverk, en motsvarande summa som kommunen får från fastighetsskatten. Vindkraften ger således inkomster åt markägare, skatteintäkter åt kommunen och skapar därtill nya arbetsplatser. För tillfället är 250 000 sysselsatta inom vindkraften i Europa, medan siffran redan år 2020 väntas vara 500 000 personer. Den förnybara energin utgjorde mer än 70 procent av den nyinstallerade kraftverkskapaciteten i Europa år 2011. EU:s målsättning är att år 2050 producera 97 procent av energin med förnybara metoder, varav vindkraftens andel är ungefär hälften.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Patrik Holm på CTO Mervento Oy, i Vasabladet (21.12.2012)

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Den representativa demokratin räcker inte till vid förberedelse för stora reformer

Den traditionella representativa demokratin räcker inte till när man förbereder stora reformer som kommunreformen och social- och häslovårdsreformen. Det behövs en ny, mer vittomfattande synvinkel – medborgarrådet. Deltagarna i ett medborgarråd (i medeltal 20-25 medlemmar) väljs bland frivilliga som har anmält sig på så sätt att de är representativa för alla medborgargrupper, vilka är relevanta i förhållande till det tema man undersöker. Man kan sålunda dra allmänna slutsatser utgående från medborgarrådets framställningar. Medborgarrådsmetoden inspirerar deltagarna; intressanta visioner och praktiska förslag föds, för människor vill påverka om de bara ges en möjlighet att göra så. Det skulle vara intressant att an­vända medborgarråd för att lyfta fram idéer, inför exempelvis kommunreformen och social- och hälsovårdsreformen. Den tradi­tionella demokratin ifrågasätts inte av medborgarråd och andra deliberativa demokratiska me­toder, utan de kompletterar och förstärker den.

”Medborgarråd är ett exempel på ett nytt förfaringssätt, där växelverkan och likvärdiga dis-kussioner mellan medborgare, beslutsfattare och experter står i centrum. Man kallar det för deliberativ demokrati.”

Genom att tilläm­pa nya påverkningsmetoder, kan man även uppmuntra människor att rösta, men beslutsfattare måste dock ha kurage. Medborgarnas synsätt måste tas på allvar och de måste bakas in i beslutsfattandet. Det finns mycket att vinna på detta. Som en del av förberedelserna för ett nytt landskapsprogram för Österbotten, skulle det vara vet­tigt att organisera en rad med­borgarråd. Sålunda kunde man mångsidigt belysa Österbottens framtida ödesfrågor ur vanliga människors synvinkel och slippa ösa gemensamma pengar på kon­sultscenarier.

”Med medborgarråd kan man hitta helt nya och konstruktiva lösningar för komplexa problem.”

Uppgifterna är från en artikel i Vasabladet (21.12.2012). Artikelskribenten Hannu Katajamäki är professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet och tillika landsbygdsprofessor.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 01/2013

Måste föreningen föra medlemsförteckning? – Vicehäradshövding Tommi Siro svarar

I tidningen Landsbygd Plus har vicehä­radshövding Tommi Siro en spalt (Jurist­ens hörna) där han ger svar på juridiska frågor (på finska).

lakemiehen

På en läsares begäran om att få en svensk översättning av texten om föreningars medlemsförteckning, Yhdistys tarvitsee jäsenluettelon, i nr 5/2012 av tidningen, har han översatt denna text. Här följer den i sin helhet på svenska: