Kategorier
2013 2020 Nyhetsbrev 16/2020

Kom med och forma framtidens landsbygd under roadshowen Smarta landsbygder!

Roadshowen Smarta landsbygder, som började på våren, fortsätter under hösten. Under de regionala tillfällena samlar man idéer för framtidens landsbygd. Kom alltså med och berätta vad din egen hemregion behöver utveckla!

Läs mer på (finska) webbplatsen maaseutu.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 18/2014

Nya utvecklingsprogrammet det viktigaste instrumentet för att reformera jordbruket och stärka landsbygdens livskraft

Program för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020 - esitysStatsrådet har godkänt Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014-2020, vilket är det viktigaste instrumentet för att reformera jordbruket och stärka landsbygdens livskraft. Programmets offentliga medel uppgår till 5 618 miljoner euro, varav en del är EU-pengar och en del nationella medel, samt därtill privat finansiering genom investeringar. EU-ministerrådet beslöt om andelen EU-pengar i fjol. För utvecklingsprogrammet har det anvisats lite mer offentliga medel än under den förra programperioden. Det breda programmet bygger på EU:s landsbygdsförordning, erfarenheterna från den förra programperioden, utvärderingsresultaten och samråden med intressentgrupperna, samt allmänheten.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Nyhetsbloggen varvar ner under jul och nyår

JulgranUnder jul och nyår går Nyhetsbloggen ner på sparlåga, men vi kör i gång igen i början på januari. Svensk Byaservice och Svenska temagruppen önskar Nyhetsbloggens läsare en Fridfull Jul och ett Framgångsrikt Gott Nytt År 2014!

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

”Bilismen kan inte vara billigare på glesbygden – den måste vara det”

BilarJorma Ollila & Co har levererat sin syn på hur bilbeskattningen skall reformeras så att statskassan inte sinar när motorerna går från bensin till el, vilket var naturligtvis det primära när Ollila fick uppdraget. Statskassan får in 4,5 miljoner på bilismrelaterade skatter (bränsleskatt, fordonsskatt), en modell som inte är evig. Den bärande idén i förslaget är kilometerskatt, möjliggjord av sändare som ger skattemyndigheterna all information om bilens framfart – skattebjörnen och storebror i en teknisk omfamning, unik i hela Europa. Vägtullar hade varit naturligt för Tätortsfinland. Men varför uppstår det politiska omfartsvägar som leder förbi vägtullar? För att Storhelsingfors – metropolområdet – också annars särbehandlas, se bara hur regeringen trippar på tå, i stället för att sätta ned foten och tvinga hela Storhelsingfors till ett enda stort samarbete. Den stora trafiken finns i metropolområdet, som hade varit ett självklart mål för de första vägtullarna i Finland.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Lokala föreningar och företag gynnas av Leader-metoden

Rapporten Leader i Sverige 2007–2012Svenska Jordbruksverket har sammanställt arbetet i Sveriges Leader-områden för perioden 2007-2012 i en färsk rapport. Den visar vilken nytta de 63 områdena bidrar med i lokalsamhällena. ”Det är tydligt att det är de lokala föreningarna och företagen som gynnas av Leader-metoden”, säger rapportförfattaren Börje Karlsson på Jordbruksverkets landsbygdsanalysenhet som arbetar med utvärdering och uppföljning av Leader i Sverige. Rapporten beskriver Leader-verksamheten i Sverige under perioden och redogör även för grunderna i Leader-metoden, samt beskriver EU:s anvisningar för utvärdering och uppföljning. I rapporten, Leader i Sverige 2007–2012, kan man bl.a. finna de här resultaten:

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Transnationellt lärande, välfärdsservice i Norden, kommunal organisation – sista nyhetsbrevet från Botnia-Atlantica

Botnia-Atlantica-institutets logoBotnia-Atlantica-institutet är ett transnationellt institut som bedriver forskning inom regional utveckling och främjar utvecklingen i Botnia-Atlantica-regionen. I Finland bedrivs forskningen vid Vasa universitet och Åbo Akademi, i Sverige vid Umeå universitet och i Norge vid Universitetet i Nordland. Sekretariatet och ledningen för institutet finns vid Vasa universitet. Botnia-Atlantica-institutet är en del av LUBAT (Lärande om utveckling i Botnia-Atlantica)-projektet som samordnas av Umeå universitet. Finansiering kommer från universiteten, regionerna och det gränsöverskridande EU-finansierade samarbetsprogrammet Botnia-Atlantica. Nu har Botnia-Atlantica-institutet utkommit med sitt sjätte och sista nyhetsbrev för åren 2011-2013. Det är för att sprida information om god praxis i regional utveckling i Österbotten, Västerbotten och Nordland som institutet ger ut nyhetsbreven.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

”Vi vill inte vara med om det här!” – svenska organisationer upprörda över att landsbygdsprogrammet stoppas

BloggEtt antal organisationer i Sverige har med stor oro tagit del landets regering att stoppa den del av landsbygdsprogrammet som direkt berör den ideella sektorn. De tar därför initiativ till ett landsbygdsupprop för att tydligt påvisa att de är upprörda över att landsbygdsprogrammet stoppas. Uppropet finns i sin helhet här under:

Nedanstående upprop för landsbygden och den lokala utvecklingen har skickats till statsministern och landsbygdsministern.

Fredrik Reinfeldt, Statsminister
Eskil Erlandsson, Landsbygdsminister

Stockholm 17 december 2013

Upprop för landsbygden och den lokala utvecklingen

Det är med stor oro som vi, representanter för undertecknande organisationer, tagit del av beslutet om att stoppa den del av landsbygdsprogrammet som direkt berör den ideella sektorn.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Skål för Finland, för landets små lokalsamhällen – professor Katajamäki reflekterar över Himanens framtidsrapport

Framtidsrapport - Kestävän kasvun malliHistorien har format vårt lands mosaik av vidsträckt landsbygd, små städer och en varierande natur. Utav detta uppstår inte ett Storstads-Finland. Men de överdimensionerade metropolernas trevare stöder lösningar som är centraliserade och fjärmade från människornas vardag, vilket småningom börjar tära på Finlands framgångs verkliga faktorer. Metropolmodellerna är mekaniskt kopierade från ett genuint storstadssamhälle, som Finland inte kan jämföras med. Geografiskt finns det inte heller här något att göra. Finlands konkurrensförmåga utgår även i fortsättningen från de små lokalsamhällenas närekonomi, vilket gör att platsen blir jämbördig i huvudstadsregionen, landskapscentrum, landsbygdsstäder, på landsbygden, samt i stadsdelar och byar. Finlands kommande framgångar grundar sig på platsernas mångfald. Om platsdiversiteten utarmas, så minskar sannolikheten för nya finländska framgångshistorier och den lyckosamma slumpens möjlighet avtar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Kampanjen Byar med livskraft kontra lokalpolitiken – läs senaste nyhetsbrevet från Aktion Österbotten

Aktion Österbottens nyhetsbrev 5-2013Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf drog hösten 2010 igång kampanjen Voimistuvat kylät (Byar med livskraft). Kampanjens första del anordnades i Österbotten i januari 2013 som ett tvådagars seminarium i Smedsby, Korsholm. Kampanjens andra skede nådde Österbotten den 19 november 2013. Kampanjledningen från SYTY besökte Österbotten för att ta del av hur kampanjens mål har uppnåtts på Aktion Österbottens område. Målen i kampanjen var följande: underlättande av samarbete mellan kommunen och dess byar, införande av tjänsteavtal för produktion av service, anpassning av kommunens landsbygdsprogram och byaplanerna, församlingarnas roll i landsbygdsutvecklingen, samt förstärkning av innehållet och strukturerna i landskapets landsbygdspolitik.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Unga i Sverige flyr till städerna

Shopping street, Amsterdam, Netherlands, EuropeTyvärr är trenden att unga människor lämnar Sveriges landsbygd för större städer väldigt tydlig. Det visar sig även att ytterst få återvänder till sina hembygder, samt att många små kommuner i Sverige måste hantera en situation med en allt äldre befolkning.

Uppgifterna är från Riksorganisationen Hela Sverige ska levas hemsida. Texten De ungas flykt till staden med efterföljande kommentarer finns på webbplatsen vertikals.se.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 45/2013

Engagera unga tema i årets sista nyhetsbrev från HSSL

HSSLs nyhetsbrev 5-2013För att motverka den kraftiga urbanisering som sker just nu i Sverige, är en av de stora utmaningarna att skapa förutsättningar, så att ungdomar skall kunna bo kvar i, eller återvända till, sina bygder. Men för att komma dit krävs det – förutom väl utbyggd infrastruktur och service – även att barn och unga får känna att det går att förverkliga små som stora drömmar och idéer. Kanske handlar det om att arrangera en festival, att få gehör för en företagsidé eller dra igång ett brett engagemang då det behövs bredband i bygden. Det finns många olika projekt och metoder som skall fånga barns och ungdomars lust att vara delaktiga i bygdens utveckling. Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) arbetar med utbildning av ungdomar via processen Landsbygd 2.0. Ett annat spännande projekt i Västerbotten är Ungdomsforum Norr. Där pågår bland annat ett annorlunda mentorskap för ungdomar – nämligen att de har blivit mentorer åt kommunalrådet. Det är alltså ungdomarna som utbildar och utvecklar den vuxne, och som sätter agendan för deras möten.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Förenhetligande planering kan stärka kyrkbyarnas ställning visar forskning

Forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnitteluI forskningsrapporten Kirkonkylien mahdollisuudet ja eheyttävä yhdyskuntasuunnittelu (Kyrkbyarnas möjligheter och förenhetligande samhällsplanering) studeras förenhetligande samhällsplanering och de möjligheter den erbjuder i planeringen av kyrkbyar i samband med att kommunernas situation förändras. De centrala frågorna i undersökningen är: 1) Vad innebär förenhetligande samhällsplanering i kyrkbyar, och mer allmänt på landsbygden?, 2) Med vilka mål och medel kan förenhetligande samhällsplanering genomföras i kyrkbyar och i större byar på landsbygden?, samt 3) Vilka är förutsättningarna för förenhetligande om man ser till de varierande förhållandena i kyrkbyarna?

Förenhetligande samhällsplanering har traditionellt varit ett redskap som använts i stadsplaneringen, men det finns knappt några erfarenheter alls av att tillämpa sådan planering i landsbygdssammanhang, så dess betydelse är därför oklar.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Kommun budgeterar pengar för spel på Lotto

Namnet LottoPukkila kommun i Nyland vill förbättra sin ekonomi genom att satsa 1 872 euro ur kommunbudgeten på Lotto. Beslutet fattades av fullmäktige 9.12, skriver Ilta-Sanomat. Kommunens invånare, omkring 2 000, bidrar sålunda med ungefär 90 cent till kommunens Lottospel. Kommunen skall spela Lotto varje lördag under nästa år, och det är kommunstyrelsen som väljer siffrorna. Pukkilas ekonomiska utsikter för nästa år är dystra för man är 800 000 euro på minus och man har tvingats höja skattesatsen från 20 till 21 procent.

Uppgifterna är från en notis i Hufvudstadsbladet (11.12). Se även webbadressen svenska.yle.fi.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Det lokala utvecklingsprogrammet på utlåtanderunda – ännu kan man påverka!

Kylätoiminta ry-namnetDet lokala utvecklingsprogrammet på riksnivå 2014-2020, Voimistuvat kylät – vahvistuvat lähiyhteisöt. Paikallisen kehittämisen valtakunnallinen ohjelma 2014-2020, är nu i hamn. Efter Byaverksamhet i Finland rf:s höstmöte (28.11) har det sänts på utlåtanderunda till landskap och medlemsorganisationer. Beredningsgruppen beredde klarläggande frågor och utlåtandena begärs nu tillställas gruppen 21.1.2014. Man kan således ännu påverka via det egna landskapet, egna Leader-gruppen eller via beredningsgruppens sekreterare – Tuomas Perheentupa, tuomas.perheentupa@kylatoiminta.fi.

Uppgifterna är från Byaverksamhet i Finlands hemsida med länkar till programmets beredning och det program som sänts på beredningsrunda.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 44/2013

Byaupptäckare och -innovatör nya hederstitlar i Sundom – byn intressant som forskningsobjekt för stadsnära landsbygd

Karl-Erik Mitts och Matts Andersén
Karl-Erik Mitts och Matts Andersén
Foto: Bjarne Blomfeldt

År 1993 utnämnde Sundom bygdeföre-ning rf hederstiteln byaåldersman till Börje Backholm och hederstiteln byaskrivare till Bertel Sund. Nästa utnämning kom 2007, då utnämndes Ulla Höglund till byaforskare och Henrik Söderholm till byalots. Den tredje utnämningen skedde i höstas på bygdeföreningens höstmöte 24.11, då utnämndes Karl-Erik Mitts till byaupptäckare och Matts Andersén till byainnovatör. Till Mitts utnämning bidrog bl.a. en upptäckt av en hyddbotten på en ås intill Västersvägen där människor bott och eldat för över 2 000 år sedan, samt stenåldersplatsen på Öjberget som är ca 4 000 år gammal med de äldsta spåren av mänsklig aktivitet i Vasaområdet. Mitts har varit aktiv i bygdeföreningens styrelse i 25 år, deltagit i flera olika kommittéer och sektioner som berört hembygds- och museiverk-samhet, arkeologi, Storsandens bevarande och ”En levande skärgård”, skrivit i Sundom Historia, ansvarat för Södersunds väderkvarn och lokaliserat platser för arkeologiska utgrävningar.