Webbsida visar EU:s samlade areal med bilder

Källa: Eurostat

EU är mer landsbygd än man skulle tro, för en fjärdedel av arealen består av åkrar och ängar, medan 40 procent av ytan täcks av skogsområden. Endast fem procent av arealen utgörs av s.k. artificiella ytor som byggnader och vägar. Siffrorna framgår av en sammanställning över användningen av jordbruksmark i EU-länderna för år 2012. EU:s statistikbyrå Eurostat har för ändamålet samlat in data och foton från 270 000 platser i alla 27 medlemsländer. Rapporten LUCAS (Land use/cover area frame survey) är hittills den mest omfattande gemensamma under-sökningen om landanvändningen inom EU. Kartan finns på Eurostats webbsida.

Uppgifterna är från tidningen Landsbygdens Folk (1.11).

Landsbygdsaktörer samlas i Bryssel och i Finland

Nätverken ERA och ERCA ordnar i mitten av november i Bryssel Landsbygdsparlament för lokala aktörer. Till evenemanget väntas politiker, meppar och lokala aktörer från alla EU-länder. Kvoten per land är ca fem personer. Från Byaverksamhet i Finland deltar två stycken. Här hemma ordnas under våren en Landsbygdsakademi för beslutsfattare och politiker. I akademien får man ta del av synpunkter och information, samt fundera över landsbygdens roll som pådrivare av den samhälleliga och ekonomiska utvecklingen. Till Landsbygdsakademien inbjuds påverkare och beslutsfattare inom politiken, media, medborgarorganisationer, företag, högskolor, forskningsinstitut och förvaltning. Akademien samlar olika organisationers ledning och de som formar Finlands framtid.

Uppgifterna är från Byaverksamhet i Finland rf:s senaste nyhetsbrev (oktober 2013), i vilket man även bl.a. kan läsa om att Leader-”brand” lanseras 5.11 i Tavastehus, att byafilmen Lykky putos från Esko by vann den nationella byafilmfestivalen i byn Luoma-aho i Alajärvi, samt om olika evenemang.

Sista chansen rösta på Nylands bästa miljöprojekt!

Miljöprojekt, som förverkligats i Nyland, tävlar i oktober. Tävlingen riktar sig till miljöprojekt finansierade ur Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Man kan rösta på totalt 16 projekt, finansierade av fyra Leader-grupper under tiden 14.10-1.11.2013. Vinnaren offentliggörs och belönas 29.11.2013. Bland dem som har röstat lottar man ut boken Ihminen ja ympäristö, som vann statens pris för informationsspridning 2012. Vinnaren utses genom lottning 30.11.2013 och meddelas personligen. Projektet och röstaren som vunnit offentliggörs på sidan nylandsbygd.fi. Tävlingen arrangeras av eleverna på linjen Kestävä kehitys vid Hämeen ammattikorkeakoulu i samarbete med Nylands ELY-central och Leader-grupperna Ykkösakseli ry, Pomoväst rf, SILMU rf och EMO ry.

Tilläggsinformation om tävlingen hittar man (på finska) på webbplatsen uusimaaseutu.fi.

”Åländska skärgårdskommunerna kommer inte att växa och frodas som förut”

Källa: Wikipedia

Nina Fellman skriver i ledaren (29.10) för tidningen Nya Åland om ett livskraftigt Åland i det långa per-spektivet. Om man då från ovan betraktar Åland som en organisk helhet med en kropp vars yttersta lemmar är skärgårdskommunerna, och vars bultande hjärta är Mariehamn, så vad ser man? Jo, fingrarna och tårna börjar vitna på de delar som ligger ytterst – kraften att leva det liv som man tidigare levt ute på öarna, självförsörjande, mångsysslande och nära naturen, ersätts och trängs undan av andra saker och andra drömmar. Lyfter man blicken och tänker sig Åland som en del av Östersjöregionen, så ser man en gradvis förskjutning av tyngdpunkten i trafiken och i ekonomierna söderut. Hela Åland, som tidigare var navet i trafiken mellan Finland och Sverige, blir allt mer periferi, då centrum i politik och ekonomi flyttar till Bryssel, till de nya baltiska ekonomierna, Polen och Tyskland.

Vettigt slå ihop flera kriskommuner till en?

Ingås kommundirektör Jarl Boström tror inte på en storkommun med Hangö, Ingå och Raseborg. Boström menar att utgångsläget inte alls är bra i Västra Nyland. Krisbarometern visar att en potentiell ny kommun är en kriskommun redan från start, så det räcker inte med nya utredningar, man måste bygga helt nytt. Man måste se över den kommunala strukturen, och det finns mycket känslor med i bilden. Politik är känslor, men politiken måste basera sig på en ekonomi som är i balans. Barbro Wikberg från Sfp i Hangö menar att man gick in för den lättare lösningen då Hangö sade ja till en utredning med Raseborg och Ingå, men att man helst vill förbli självständiga.

Debatt 2 inför valet av SYTY:s ordförande finns inspelat på nätet

Om ni inte hade möjlighet att närvara eller via nätet följa debatt 2 inför ordförandevalet för Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Bya-verksamhet i Finland rf, så kan inspelningen ses i efterhand. Gå in på Svensk Byaservice hemsida och se den arkiverade inspelning-en.

SYTY:s ordförandepanel var denna gång i Uleåborg på hotell Scandic i samband med en workshop för lokala aktörer 29.10. I ordförandepanelen fanns Matti Mäkelä, Juha Kuisma och nuvarande ordföranden Eero Uusitalo. Panelen leddes av SYTY:s generalsekreterare Risto Matti Niemi. Valet av SYTY:s ordförande för de två kommande åren sker officiellt under höstmötet i Helsingfors 28.11.

Bästa EU-projekten i Österbotten

NTM-centralen i Österbotten, samt LAG-grupperna Aktion Österbotten och utvecklingsföreningen YHYRES rf har var och en utsett tre vinnande projekt bland dem som de under de senaste sju åren (2007-2013) gett EU-stöd till. Kategorierna var tre: investerings-, utvecklings- och företagsprojekt. De vinnande projekten utsågs, eftersom den sjuåriga projektperioden nu i praktiken är avslutad, medan nästa period pågår under åren 2014-2020. ”Den här perioden har fokuserat på landsbygdsutveckling. Tanken är att vi skall få med stöd till Vasa centrum för nästa period, men ännu vet vi inte om det går igenom”, säger Leader-rådgivare Åsa Blomstedt på Aktion Österbotten. Här nere finns listan på alla nio vinnarna:

Gränserna har inte försvunnit – pro gradu-avhandling om kommunidentitet i kommunsammanslagningsområden

I förvaltningsmagister Anni Kyöstis avhandling Rajat eivät kadonneet – puhetta ja tarinoita kuntaidentiteetin merkityksestä kuntaliitosalueilta (Gränserna har inte försvunnit – kommentarer och berättelser om betydelsen av kommunidentiteten i kommunsammanslagningsområden) granskas olika uttryck för kommunidentitet och olika kommunidentiteter på områden för kommunsammanslagningar. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med ett tjugotal kommunala beslutsfattare i Salo, Kouvola, Joensuu och Jyväskylä. I den aktuella undersökningen söker man svar på frågor om hurdana erfarenheter av kommunidentitet som förekommer i frivilliga kommunsammanslagningar och vilka olika former kommunidentiteten fått under sammanslagningarna, samt efter dem. Enligt avhandlingen har kommunreformen stärkt de lokala identiteterna, då dessa har varit hotade i sammanslagningsprocesserna.

Landsbygdens gemenskap ger lyckligare människor – speciellt mycket lyckliga finns nära städer

God service och pengar är ingen garanti för lycka, för även om inkomstnivån kan vara lägre på landsbygden, så är folk som bor där en aning lyckligare än de som bor i städer. Det här framgår ur en enkätundersökning vid Åbo universitet, och som finansierats av Kommunbranschens utvecklingsstiftelse. Ser man t.ex. på hälsovårdsservicen, så hade den inte i ett enda bostadsområde någon betydande inverkan på hur lyckliga människorna kände sig. Forskaren Arttu Saarinen vid Åbo universitet menar att den som flyttar till landet blir åtminstone inte olyckligare. Landsbygden har obestridliga goda sidor som gemenskapen, vilken kan vara mycket stor i vissa landsbygdskommuner. Det finns särskilt mycket lyckliga människor på landsbygden nära städerna, varav urvalet är en orsak.