Regionalvetenskapen vid ÅA i Vasa säkrad för fem år framåt

Academill
Bildkälla: Åbo Akademis bildbank

Efter flera år utan professur för regionalvetenskapen vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa har nu Peter Ehrström, filosofie doktor inom regionalvetenskap, tagit över ansvaret för ämnet sedan årsskiftet. Ehrströms titel är inte professor, utan forskningschef. Enligt Ehrström själv så har han i princip samma arbetsvillkor som en professor.

För ett par år sedan samlade man in pengar för att få till en fortsättning på det som då ännu hette landsbygdsforskning, något man lyckades med. Nu är verksamheten tryggad för åtminstone fem år framåt, med start från årsskiftet 2019-2020. Inga kurser har ordnats sedan 2016, när dåvarande professorn Kjell Andersson gick i pension.

Ämnet har alltid varit mycket bredare än enbart landsbygdsforskning. Det handlar mycket om förhållandet mellan stad och landsbygd, menar Ehrström. En tredje ingrediens i det hela är hållbarhet, som har varit en del av landsbygdsforskningen/regionalvetenskapen redan en längre tid.

Själv har Ehrström forskat bl.a. kring omvandlingen av tidigare arbetarstadsdelar till medelklassområden.

Länder frångår idén om storskolor

I Sverige stängde Luleå kommun ett flertal byskolor och förskolor och flyttade eleverna till större skolor. Man planerar att bygga en högstadieby i centrum med omkring 1 000 elever. Enligt Åsa Morberg, som är docent i didaktik, lade Tyskland ned väldigt mycket byskolor. Nu har man sett att byarna avfolkades och nästan dog, och just nu är det en trend att man tar upp sina byskolor igen och att man försöker att befolka sin landsbygd, vilket går alldeles utmärkt. Inte heller andra nordiska länder som Norge och Finland följer den svenska riktningen med nedläggningar av skolor i byar och bussande av elever till mer centralt belägna, större skolor (i Finland läggs det nog ned byskolor, red. anm.). Moberg pekar även på att man i USA mer och mer går ifrån storskolor.

”5G och fiber en nödvändighet också i skärgården och på landsbygden” – riksdagsledamot Sandra Bergqvist

”Idag flyttas servicen till nätet och frågan är inte hur vi ska anpassa oss efter det, utan frågan är snarare hur vi ska utnyttja det här”, konstaterade riksdagsledamot Sandra Bergqvist (Sfp) i sitt öppningstal på seminariet Mera 5G till landsbygden och skärgården – Vilka är möjligheterna och utmaningarna?, som Bergqvist stod värd för i riksdagens infocenter den 26 februari.

”Tillgången till snabba och fungerande nät måste idag ses som en grundförutsättning. Det är bra att vi idag diskuterar hur vi i framtiden garanterar fungerande kommunikationer även i skärgården och på landsbygden”, sade Bergqvist.

Är ni en smart by eller skulle ni vilja bli en smart by i Svenskfinland?

Vad är en smart by? Det kan bl.a. vara en by som använder digital teknologi och innovationer för att främja livskvalitet, levnadsstandard, service eller t.ex. miljövänliga åtgärder. Smarta byar är sådana som bygger vidare på sina existerande styrkor och resurser, men även utvecklar nya möjligheter.

Är ni en smart by eller skulle ni vilja bli en smart by i Svenskfinland eller på Åland? Vilka utmaningar eller problem har ni som ni skulle vilja lösa på ett smart sätt? Nu finns chansen att få experthjälp till er by i en inledande fas!

Läs mer i webbformuläret som ska besvaras före 30.4.

Inslag om vardagslivet på glesbygden i TV-programmet Närbild

Rödskogs skola
Bildkälla: esbo.fi

Glesbygdsvardagen kan te sig väldigt annorlunda på olika håll i Svenskfinland. I Härkmeri vill aktiva invånare öppna upp bybutiken igen, medan invånare i närliggande Sideby ännu har sin omtyckta träffpunkt kvar. I Rödskog i norra i Esbo, kämpar invånarna för sin skola och det lugna glesbygdslivet, emedan Iniö lanthandel nyligen fick ett välkommet understöd av staten för att kunna fortsätta sin verksamhet.

TV-programmet Närbild, som är tillgängligt 8.3 från kl. 00.01 på arenan, sänds 9.3 kl. 19.55 på Yle Teema & Fem.

Anssi Ketonen ny kommunikationsplanerare på Finlands Byar

Bildkälla: Finlands Byar

Finlands Byar har valt Anssi Ketonen till ny kommunikationsplanerare. Ketonen har tidigare verkat som gemensam kommunikationsexpert för Egentliga Finlands Leader-grupper och Egentliga Finlands ELY-central. Han har även jobbat som bl.a. nyhetsankare och redaktör inom Yle:s lokalredaktioner. Ketonen inledde jobbet som Finlands Byars kommunikationsplanerare i början av mars.

”Jag är mycket glad över mina arbetsuppgifter som riksomfattande informatör för Finlands Byar. Landsbygdsutvecklingen och byarnas positiva atmosfär har på senare tid även intresserat media. Exempelvis är det ”city landsbygdsaktiga” en trend, vilket ger en stor möjlighet att kommunikativt marknadsföra det förmånligare boendet i byarna som alternativ. Byarnas ”brand” är intressant och det är utmärkt att få utveckla byaverksamhetens informationsförmedling på riksnivå”, summerar Ketonen.

Läs mer på (finska) webbplatsen suomenkylat.fi.

Hitta bybornas guldkorn genom byabingo

Kyrkstallar i Närpes
Bildkälla: Wikimedia Commons

Byabingo ska locka österbottningar till kända och mindre kända byar för att hitta bybornas guldkorn. Byaombudet Frida Lähdesmäki vid Aktion Österbotten säger att man vill få besökare till nya och gamla, kända och okända platser. Genom att lotta ut vinster försöker man motivera besökare att upptäcka även mindre kända platser i Österbotten.

Det är byborna själva som ska välja vilka platser eller sevärdheter de vill ha med, som exempelvis en vandringsled, ett utkikstorn, en badstrand eller en hamn. Man vill ha med så många byar som möjligt mellan Karleby och Kristinestad. Byabingo, som går ut på att avläsa koder på platserna, liknar geocaching, en GPS-stödd variant av skattjakt utomhus. Lähdesmäki räknar med att Byabingo kör igång under våren med ett femtontal sevärdheter.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Mayvor Stagnäs, i Vasabladet (10.3).

Riksdagens nätverk för byaverksamheten håller seminarium om framtidens by

Onsdagen den 25 mars ordnar riksdagens nätverk för byaverksamheten och Suomen Kylät ry – Finlands Byar rf ett seminarium om framtidens by, Tulevaisuuden kylä – monipaikkainen Suomi.

Seminariet inleds med kaffe kl. 11.30 och avslutas kl. 13.45. Evenemanget hålls i riksdagens tillbyggnad, Infocentret i Lilla Parlamentet, Arkadiagatan 3, 00101 Helsingfors.

Programmet med föreläsare finns (på finska) på webbadressen suomenkylat.fi eller klicka på bilden för större format.

Nominera Årets by, Årets landsbygdsaktör och Byaverksamhetens vägvisare i Österbotten

Kovjoki valdes till Årets by i svenska Österbotten 2019
Bildkälla: Aktions hemsida

Årets by, Årets landsbygdsaktör och Byaverksamhetens vägvisare 2020 i svenska Österbotten ska utses. Byarnas arbetsgrupp inom Aktion tar ställning till förslagen och vinnarna utses. Ni nominerar byar eller personer genom att fylla i enkäterna. Sista nomineringsdag för samtliga är den 3 april. Vid frågor kontakta Frida Lähdesmäki, frida@aktion.fi eller 050 441 9126.

Det är Aktion Österbotten rf som utser Årets by i landskapet tillsammans med Österbottens förbund varje år. Årets by utses på basen av ansökningar från byarna. Den första österbottniska utmärkelsen utdelades år 2001. Utmärkelsen ger även byn chans att vara med i kampen om att bli utsedd till Årets by på riksplanet. Björköby i Korsholm vann det nationella priset 2000, medan Älvbyarna i samma kommun fick en hedersutmärkelse år 2015.

Varför hamnar landsbygden i underläge gentemot centralorter? – ämnet skärskådas på föreläsning i Mariehamn

Vilken politik krävs för en levande landsbygd och skärgård? Hur påverkar politiska beslut förutsättningarna för landsbygden? Varför hamnar landsbygden i underläge gentemot centralorter? Vad kan vi lära från Sverige? Välkommen på föredrag med samhällsvetaren Kjell Hansen, tisdagen den 12 maj kl. 19.00 i Lagtingets auditorium, Mariehamn.

Hansen kommer att tala om hur det kommer sig att landsbygden hamnat i det underläge den nu befinner sig i. Perspektivet är brett, men en sammanhållande tråd är hur statliga politiska beslut format förutsättningar som landsbygden behövt förhålla sig till. Exempel hämtas bl.a. från välfärdsstatens framväxt, livet i små tätorter, flyktingmottagande och lokal mobilisering.