Omställningsrörelsen fokuserar på lösningarna

Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet är omställningsrörelsens tre ben, och det handlar inte endast om miljön och klimatförändringar, vilket rörelsen främst uppfattades arbeta med tidigare, utan i dag betonas arbetet med själva människan, något som enligt Anna Maris kallas inre omställning. Hon är sedan maj förtroendevald styrelsemedlem i Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och kontaktperson för Omställning Sverige som drivs av HSSL. Vi bör se på hur vi är som människor; i grunden är vi sociala djur som inte rent biologiskt har så stora krav på materiellt välstånd. Många saknar kontakt och kärlek, och att vara del av ett sammanhang.

Maris menar att omställningsrörelsen eller omställningsnätverket (eng. Transition movement/network) inte ger sig på folk, utan tanken är att man bjuder in människor. Själva säger vi: ”Mer fest än protest” – i stället för att peka ut vad som inte fungerar i samhället fokuserar rörelsen på lösningarna.

Lokal platsbaserad öppen innovation

Terje Andersson visar hur man bedömer idéer
Foto: Ann-Sofi Backgren

Hur kan vi öka innovationsförmågan för en levande landsbygd? Tidigare skedde innovation i slutna rum, men nu inser allt fler att innovation skapas då nya grupper av människor möts. Man pratar om en kunddriven innovation, en öppen innovation, vilket är ett annorlunda sätt att tänka och agera, och som möjliggör att landsbygdens egna aktörer kan delta i innovationsarbetet. Med andra ord har det skett en perspektivförändring – innovationer hör även landsbygden till.

Den 16 november 2015 samlades 24 personer i Vasa, Österbotten för att testa en öppen platsbaserad innovation, och till sin hjälp hade de expertishjälp från Sverige, Terje Andersson som jobbar som innovationskonsult via företaget Vascaia Ab. Tidigare har det ordnats innovationsläger för landsbygden, men det nya den här gången var att sammanföra studeranden vid Svenska Handelshögskolan i Vasa, mikroföretagare, samt representanter för tredje sektorns föreningar och organisationer. Fyra mixade grupper jobbade därmed intensivt under Terjes ledning.

”Landsbygden avfolkas inte”

Vi har under årtionden vant oss vid att höra att landsbygden avfolkas. Regelbundet publicerar man statistikuppgifter om att finländarna tränger ihop sig allt mer i några tillväxtcentrum. Så är det för arbetsplatsernas och de stadigvarande bostädernas del. Men det betyder inte att det är tomt på landsbygden. I och med en ökad fritid har färdandet, åtminstone på vissa landsbygdsområden, varit livligare än tidigare. Nästan två tredjedelar av finländarna har minst en fritidsbostad, konstaterade man i projektet för Finlands Akademis forskningsprogram som berörde boendet. I Lukes (Naturresursinstitutets) konsortium del konstaterades att många fritidsstugägare är beredda att delta mera i levernet på sommarstugeorten än vad som nu är möjligt.

Oftast finns fritidsbostäderna på landsbygden, men så är också naturen viktig för sommarstugeägarna. Både i svenska undersökningar och i Finland aktuella undersökningar talar man om fritidsstugägarna som landsbygdens osynliga befolkning.

Bioekonomin diskuteras på regional nätverksdag i Jakobstad

Landsbygdsnätverkets regionala nätverksdag i Österbotten hålls 8.12 kl. 10-15 (kaffe från 9.30) i Jugendsalen, Skolgatan 11, 68600 Jakobstad. Under dagen förs diskussioner och deltagarna får ge idéer till gemensamma åtgärder som behandlar utvecklandet av bioekonomin. Det ska även skapas en uppfattning om bioekonomins möjligheter, samt att fortsätta förstärka samarbetet mellan Österbotten och Mellersta Österbotten. Regionala nätverksdagen organiseras på uppdrag av landsbygdsnätverkstjänsterna i samarbete med regionala konsultbyrån MDI och Österbottens NTM-central.

Anmälan görs senast 27.11 på webbplatsen webropolsurveys.com.

Tammerfors-träff med föreläsning om boken Demokratimodellen

De tvåspråkiga LAG:en och regionala byaföreningarna, samt andra intresserade samlas till traditionell ”Tammerfors-träff” 9.12 för att bl.a. ta del av en föreläsning om den nyutkomna boken Demokratimodellen. Kom ihåg att anmäla er senast 1.12 på webbplatsen sfvbildning.fi.

”För ett land i balans” – Gotland värd för svenska Landsbygdsriksdagen

Den 27-29 maj 2016 arrangeras den svenska Landsbygdsriksdagen för första gången på Gotland. Det är riksorganisation Hela Sverige ska leva (HSSL) som arrangerar Landsbygdsriksdagen vartannat år sedan mitten av 1990-talet. Nästa års tema är För ett land i balans. Enligt Terese Bengard, verksamhetschef för HSSL, vill man ha en balans mellan stad och land. Vi är inte emot staden, men vill att landsbygden ska ha samma möjlighet att utvecklas. Till riksdagen på Wisby strand väntas 800-1 000 deltagare från lokala utvecklingsgrupper, myndigheter och andra intresserade – även 60-70 utländska gäster väntas.

Förutom seminarier, paneldiskussioner, utställningar och mingel, kommer en hel dag att vigas åt utflykter på den gotländska landsbygden, varav det finns sammanlagt 21 olika heldagsturer att välja mellan. Riina Noodapera från Hushållningssällskapet Gotland säger att de har täckt in skog, häst, livsmedelsproduktion, nya samarbeten – ja allt. Till resorna krävs guider med särskilda landsbygdskunskaper, och rekryteringen ska börja inom kort. Man kommer att hålla en gratis guideutbildning med specialinriktning på landsbygdsguidning, mot att man jobbar som guide och en biljett till riksdagen.

Uppgifterna är från webbplatsen helagotland.se. Hela Landsbygdsriksdagsprogrammet väntas klart först i mitten av januari då det publiceras på http://lbrd.helasverige.se/.

Ju starkare relation till fjällen desto högre välbefinnande

Tarradalen, väster om Kvikkjokk, Sverige
Bildkälla: Wikipedia /Tobias Klenze/CC-BY-SA 3.0 – Eget arbete

På ett vi-plan identifierar sig människor som bor i fjällområdena varumärkesplatser, till exempel Åre, som viktigast, medan man på personlig nivå mutar sin lilla plats dit man återvänder med sina närmaste. Ju starkare relation du har till fjällen desto högre är välbefinnandet. Fjällen blir läkande platser, menar psykologiprofessor Igor Knez vid Högskolan i Gävle. En forskargrupp med deltagande av bl.a. Knez vid Högskolan i Gävle, visar i en färsk undersökning fjällens kulturella betydelse för välmåendet hos de boende i fjällandskapen. Det intressanta med denna undersökning som handlar om Jämtlands län, är att de bett de boende i länet berätta hur de nyttjar och hur de ser på fjällen. Resultaten visar att ju starkare band man har till fjällen, emotionella och kognitiva band, som erfarenheter, minnen och upplevelser relaterade till platsen, desto bättre mår man då man befinner sig där.

Läs mer på webbplatsen forskning.se.

Åter succé för Skördefesten på Åland

Skördefesten på Åland 2015
Foto: Therese Andersson

Fler Öppna Gårdar, Skördefestrestauranger och Plåpp Åpp-aktiviteter än någonsin tidigare deltog. Cirka 13 500 unika besökare njöt av hösten på den åländska landsbygden, vilket sammantaget innebär 108 300 besök. Nästan 50 busslaster besökte också Skördefesten, och alldeles rekorderligt nöjda har alla varit dessutom. Bakom kulisserna på Skördefesten på Åland jobbar mellan 800 och 1 000 personer för att få hjulen att rulla, och själva navet är Liz Mattsson, verksamhetsledare och landsbygdsambassadör.

Föreningen Skördefestens Vänner vill tacka alla funktionärer, samarbetspartners, arrangörer och försäljare som har gjort det möjligt att ta emot så många, samt gästerna förstås – utan dem ingen Skördefest.

Uppgifterna är bl.a. från Pressmeddelandet.