Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Svensk landsbygd behöver hjälp – flyktingarna ser problemen

Höstsådd och nyplöjda åkrar vid Västra Alstad i Trelleborgs kommun, Skåne
Höstsådd och nyplöjda åkrar vid Västra Alstad i Trelleborgs kommun, Skåne
Foto: News Øresund – Johan Wessman

”Jag såg knappt några människor alls. Vi satt mellan fyra väggar och väntade. Det kändes inte som att flykten var över. Finns det jobb för mig eller min fru där, en framtid (GP 19/9 2015)?” Det här yttrade Mulham Kadour efter att ha flytt med fru och tre barn från Syrien och hamnat i Hedekas, ett litet samhälle i Västra Götalands läns landsbygd med tradition av avfolkning, skriver Land.se. Kadour ville skaffa ett nytt liv för sin familj och integreras i samhället. Efter några dagar i Hedekas valde han istället att ta sin familj och lämna Sverige, för han såg helt enkelt ingen framtid på den svenska landsbygden.

De senaste veckorna har det funnits flera exempel på flyktingar som får en chock när de hamnar på liknande platser. De undrar var mataffärer, bankkontor och skolor finns, för att inte tala om polis, ambulans och brandkår. De demonstrerar, barrikaderar sig på bussar och vissa lämnar Sverige. Samtidigt har borgerliga politiker myntat uttrycket ”det nya utanförskapet”, och pratar om utlandsfödda arbetslösa människor i utanförskapsområden. Man nämner svenska storstäders förorter.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Har vi egentligen råd att avfolka landsbygden? – HSSL:s ordförande undrar

KoDe ena av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordföranden Åse Classon brinner för lokalsamhällena, de små byarna runt om i Sverige. Där finns de 5 000 lokala utvecklingsgrupper som utgör HSSL. Har man egentligen råd att avfolka landsbygden, undrar Classon? Hon menar att servicen inte försvinner för att människor flyttar. Det är i allmänhet tvärt om, människorna försvinner för att servicen försvinner. Kommuner, politiker, ser småorter som ett problem och lägger ner servicen, då avfolkas byarna. Det kostar att ha service, skolor och liknande, och ska man spara, ja då sparar man i den lilla byn, en bit ifrån kommuncentrum.

Så var det i hög grad i Båtskärsnäs, Classons hemby, där det fanns gott om barn, både i skolan och i förskolan. Trots det försvann skolan, och alla är överens om att det inte var bra för Båtskärsnäs. Men hur påverkade det den övriga kommunen? Sju år efter att skolan lades ner, var de barn som föddes då i Båtskärnas inte kvar i Kalix kommun.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Lokal förvaltning tema i senaste nyhetsbrevet från HSSL

HSSLs nyhetsbrev 3-2015Lokal förvaltning handlar om att de som bor och verkar i ett område är delaktiga i och har möjlighet att påverka dess hållbara utveckling. Grunden för lokal förvaltning är lokal demokrati och engagemang – det finns en bättre chans till mer långsiktiga och hållbara beslut om de som faktiskt ska leva med dem och se till att de genomförs är med i processen. I botten bygger FN:s konvention, EU:s direktiv och svenska riksdagens miljömål alla på lokalt arbete. Men alltför ofta upplever lokalbefolkningen att ansvariga myndigheter fattar beslut över deras huvuden, utan deras inblandning. De som framgångsrikt fått till ett lokalt arbete kring naturresurser, vittnar om att processerna för att nå fram till fungerande överenskommelser och praktiker ofta pågått under många år och alla inblandade har varit lyhörda för andras åsikter och behov.

När lokala aktörer med stöd av myndigheterna samarbetar för att skapa en förståelse och ett gemensamt mål, då finns det goda möjligheter för hållbar utveckling, liksom en fördjupning av demokrati och lokal sammanhållning.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Lokalt ledd utveckling i senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 9-2015I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket fokuserar man på lokalt ledd utveckling. Att kunna arbeta med fyra av EU:s struktur- och investeringsfonder med hjälp av Leader-metoden erbjuder stora möjligheter. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om nya möjligheter med flerfondslösningen, om att landsbygden vinner terräng (ledaren), LUS som samlar Leader-Sverige, Subgroup som arbetar med lösningar på EU-nivå, samt om lokala utvecklingsstrategier som lyfter Sverige.

Nyhetsbrevet (nr 9/2015) finns som länk på Landsbygdsnätverkets webbplats landsbygdsnatverket.se.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Hur kan din organisation stöda integrationen av invandrare?

Integration av invandrare - logoArbets- och näringsministeriet har inlett en samarbetskampanj för att främja integrationen av invandrare. Man kan lämna ett löfte eller ett konkret nytt initiativ på senast den 16 november. Exempelvis organisationer, företag, kommuner, myndigheter, religiösa samfund och läroanstalter kan lämna ett löfte och ett initiativ, ensam eller tillsammans med andra organisationer. Ett löfte fungerar som ett exempel och en utmaning för andra. Ett initiativ är en konkret idé om någon ny slags integrationsfrämjande verksamhet, som helst ska genomföras i samarbete mellan olika aktörer.

Genom ett löfte och ett initiativ kan man t.ex. stöda nyanlända invandrare att integreras i Finland, underlätta för invandrare att komma in i arbetslivet eller främja en positiv atmosfär. Invandrare behöver rådgivning t.ex. i vardagliga ärenden eller information om hur och var det lönar sig att söka jobb.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Skärgårdshavets fiskerigrupp fick grönt ljus

I samma båt - Saaristomeren kalatalousstrategia 2014 - 2020Enligt beslutet som kom 1.10 har man beviljat status som aktionsgrupp inom fiskerinäringen för Skärgårdshavet. Detta betyder att även på Skärgårdshavet kommer man att finansiera lokalbaserade projekt ur Europeiska havs- och fiskerifonden. Tidigare har det nämligen inte funnits dylik verksamhet på Skärgårdshavet. Skärgårdshavets fiskerigrupp är administrativt en del av Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä rf ry. För fiskeriverksamheten kommer man att anställa en egen aktivator och när regelverket för att bevilja projekt är klart, börjar man aktiverings- och informationsverksamheten.

Aktivatorns befattning kommer att utlysas offentligt och strävan är att påbörja den praktiska verksamheten innan årsskiftet. Den godkända strategin för fiskerigruppen, Saaristomeren kalatalousstrategia 2014-2020, är ännu i översättning för en svenskspråkig version. Finansieringen från Europeiska havs- och fiskerifonden är på 1 miljon euro för perioden 2014-2020, och utöver detta de kommunandelar som överenskommits då strategin skickades in. Då finansieringsramen granskas åren 2017-2018 kan totalsumman för finansieringen ännu justeras. Fiskerigruppens verksamhetsområde är alla de 14 kommuner som angränsar sig till Skärgårdshavet på sträckan mellan Gustavs och Salo.

Uppgifterna är från webbplatsen sameboat.fi

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Miljölotsen inspirerar till att bekanta sig med närmiljön

?????????????????????????????Den egna hembygden och närmiljön är överraskande obekanta för många människor. Orsaken kan vara t.ex. flyttning till en ny ort, motionsbegränsningar eller åldern. Dessutom kan man sakna vetskap om närområdets platser eller mod att besöka dem ensam. För att komma i gång, behövs hjälp och handledning. Landsbygdens bildnings- och kulturförbund (Maaseudun Sivistysliitto MSL) har utvecklat en miljölotsutbildning som förbereder personer med intresse för miljöfrågor att bli frivilliga handledare. Miljölotsen är inte en guide, utan medvandrare och inspiratör. Miljölotsarna är beredda att ta även annat med sig på upptäktsfärder i hembygdens natur och i nya miljöer.

Mer info (på finska) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi. Se även Reeta Rönkkös text, Ihanaa vertaisihmettelyä, på Landsbygdspolitikens blogg. Rönkkö är byautvecklare och miljölotsutbildare på MSL:s regionalcentral i östra Finland.

Kategorier
2015 Nyhetsbrev 35/2015

Årets finlandssvenska matkulturpris till Thomas Snellman

REKO-broschyr 2015Finlands svenska Marthaförbund rf har utsett Thomas Snellman till mottagare av årets finlandssvenska matkulturpris. Jordbrukaren Snellman har fungerat som primus motor i uppbyggnaden och spridningen av REKO-handeln i Finland. REKO, som står för rejäl konsumtion, är en modell för direkthandel där konsumenten köper lokal mat av producenten utan mellanhänder. Idén till konceptet fick Snellman från Frankrike, och år 2013 startade REKO-ringarna i Jakobstad. I dag finns det över åttio ringar i hela Finland. Handeln möjliggör en direktkontakt mellan producent och konsument, och har bidragit till att öka både förståelsen för producentens arbete och respekten för råvaran. Handeln bygger på ett verkligt behov hos konsumenterna och har gjorts mycket enkel, vilket har lett till att REKO-ringarna växer i popularitet och gett ett stort lyft åt den närproducerade maten, som är en viktig del av Marthaförbundets matvision.

Uppgifterna är från webbplatsen martha.fi.