Fritidsboende i byarna kan fylla landsbygdens tomma byggnader

I en ny publikation från Östra Finlands universitet presenteras resultat från forskningsprojektet Kylämökkeily Suomessa – Vapaa-ajan asuminen maaseudun kylissä ja taajamissa. För första gången har man kombinerat ett omfattande informationsmaterial för fritidsbostäder i större områdes- och samhällsstrukturella analyser. Att ha sommarstuga i byar och tätorter, är enligt undersökningen inte ett marginellt fenomen, utan en betydande del av det finländska fritidsboendet. En dryg fjärdedel av fritidsbostäderna finns i byar, tätorter eller städer och i deras närområden. I rapporten ges en överblick över utbredningen av fritidsboendet i byarna, utvecklingsmöjligheter och regionala skillnader. Dessutom dryftar man fritidsboendet i förhållande till annan samhällsstruktur på landsbygden, en återanvändning av landsbygdens uttömmande bostadsbestånd och så studerar man problemområden och utvecklingsbehov som hör ihop med nationell statistikföring och kunskapsmaterial. Rapporten grundar sig på resultat från forskningsprojektet, vilket finansierats av Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Hur definiera närservice?

Inom Kommunförbundets projekt Fungerande närservice var det meningen att allra först definiera vad närservice är, men projektdeltagarna kom ändå fram till att det inte är meningsfullt att ha en allmän definition på närservice, eftersom servicen varierar i så hög grad på regional nivå. Vid genomgången av definitionerna var den viktigaste lärdomen att det finns en nära kontakt mellan närservicen, invånarna och kunderna. Närheten till närservicen är en subjektiv erfarenhet, så därför finns det skäl att ta med kunden i planeringen av servicen. Utgående från detta gick projektet i nästa steg in för att utveckla servicen tillsammans med kommuninvånarna. Processen utmynnade i en förståelse av hur viktigt det är att knyta den kundorienterade planeringen och det anknytande beslutsfattandet till varandra.

Stor nedskärning i byaverksamhetens statsbidrag

Finansministeriet har offentliggjort budgetförslaget för år 2016. Enligt förslaget beviljas inom anslagen för landsbygdsutveckling 1 023 000 euro. I byaverksamheten statsbidrag föreslås en stor nedskärning. Anslagen för landsbygdsutveckling fördelas enligt budgetförslaget på följande sätt:

• Nationella forsknings- och utvecklingsprojekt 488 000 euro
• Byaverksamhetens statsbidrag 400 000 euro (beviljats senaste åren 1,0-1,1 miljoner euro, red. anm.)
• Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen 67 500 euro
• Skärgårdsdelegationen 67 500 euro

Anslagen för landsbygdsutvecklingen flyttas nu från arbets- och näringsministeriet tillbaka till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

Uppgifterna (på finska) är från webbplatsen kylatoiminta.fi.

Bybutiken saknas inte förrän den är borta – 30 stycken försvinner varje år i Finland

Varje år upphör ett trettiotal bybutiker i Finland. År 2004 fanns det 634 traditionella bybutiker, medan de år 2014 var 323 stycken. Ur samhällssynvinkel är det viktigt att trenden vänder, konstaterar organisationen Päivittäistavarakauppa ry. Bybutiken jämnar nämligen ut de regionala skillnaderna, och speciellt i tider när befolkningen åldras, blir betydelsen av närservice allt viktigare. En livskraftig bybutik hjälper till att säkra att övrig service stannar i byn, och ett tillräckligt serviceutbud gör även så att äldre kan bo hemma längre.

Uppgifterna är från en artikel om stängningen av bybutiken i Dagsmark, Kristinestad med Anders Bergvik som skribent i tidningen Syd-Österbotten (29.8).

Korsnäs lyckligaste kommunen i landet

De lyckligaste invånarna i Finland finns i kommunen Korsnäs. Även två andra österbottniska kommuner är med i täten  enligt den undersökning som Helsingin Sanomat har gjort. Vörå placerar sig på tredje och Närpes på femte plats. Kommundirektören Christina Båssar är inte på något vis förvånad, för hon har märkt att nu när hon själv har flyttat till Korsnäs, att kommunen är mycket trivsam.

Inte heller psykiatern Antti S Mattila, som forskar i lycka, var överraskad över att Korsnäs är den lyckligaste kommunen, för de små kommunerna klarade sig bättre i jämförelsen, säger hon. Enligt Mattila finns det en faktor som är avgörande när man mäter lycka, att värna om sina relationer, och det är utmärkande för de kommuner som placerade sig högt på listan.

Personskiften vid YTR:s nätverk för medborgarverksamhet

Inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) nätverk för medborgarverksamhet skedde personskiften från och med början av september. Ansvariga för nätverkets arbete är nu byaombudet Tauno Linkoranta och landsbygdsutvecklare Seija Korhonen, då nätverkets långvariga specialsakkunniga Ritva Pihlaja blir specialsakkunnig för SOSTE.

Mer info om personskiftena finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Seminarium om den glesbefolkade landsbygdens säkerhet

Nätverket för den glesbefolkade landsbygden inom Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen säger i sitt ställningstagande, att i förverkligandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet för Fastlandsfinland bör man bättre ta i beaktande de glest befolkade områdenas särprägel. Den glesbefolkade landsbygdens frågor är även på tapeten vid ett säkerhetsseminarium, Onko harvaan asuttu maaseutu turvassa?, 8.9 i Helsingfors.

Mer info samt som länk program och anmälningsuppgifter (anmälan senast 1.9) finns på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.