På senare tid har jag noterat i medierna inlägg där direktörer som är ”för begåvade”, men hamnat i den offentliga förvaltningen, borde byta till företag. Man utgår kanske ifrån att det är mindre krävande att styra ett samhälle än ett företag, vilket inte stämmer alls. Den moderna offentliga förvaltningen förutsätter modiga visioner och konkreta åtgärder, vilket i landets alla delar garanterar ett gott liv för medborgarna och förutsättningar för företagen att nå framgång. Den moderna förvaltningen kan och vill förstå medborgarnas och företagens vardagsrealiteter, medan de skandallösa misslyckandena med kommunreformen, samt social- och hälsoreformen, var inte bara bevis på politisk, utan också på administrativ okunnighet.
Kategori: Nyhetsbrev 18/2015
En koncentrering av regionala företagstjänster skulle innebära en risk för att företag på landsbygden förblir utan service. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens nätverk för Näringar och kompetens på landsbygden (MESI) tar i sitt utlåtande upp goda sidor med regionala företagstjänster i nätverksform. MESI konstaterar i sitt utlåtande till arbets- och näringsministeriet att landsbygden är ett viktigt område för företagsverksamhet. Av företagen är två femtedelar belägna inom landsbygdsområdena, och per invånare räknat finns det i genomsnitt fler verksamhetsställen för företag på landsbygden än i städerna, men företagsverksamheten sker i mindre skala på landsbygden än i städerna.
Oförutsedda förändringar på kommunfältet och i politisk styrning har inneburit en utmaning för regionala utvecklingsbolag på många ställen. Inledningen av en ny EU-programperiod och den väsentliga minskningen av strukturfondsmedel har gjort att många utvecklingsbolag, särskilt i södra Finland, fått uppleva ekonomiskt kärva tider, samtidigt som situationen förvärras ytterligare av att kommunerna är tvungna att spara.
På alla skolnivåer övergår man till en ny läroplan hösten 2016. Som stöd för att lära nya kunskaper, ordnar Humanistiska yrkeshögskolan i Helsingfors gemensamma arbetsverkstäder för lärarna och lokala föreningar runt om i Finland. I arbetsverkstäderna blir områdets lärare och lokala föreningsaktörer bekanta med varandra och gör tillsammans upp nya samarbetsformer, som körkort för medborgarpåverkan. Målet för projektet byaverksamhetens och läroanstalternas utveckling för samarbete på landsbygdsområden (Kylät ja koulut) är att bygga ett hållbart samarbete mellan skolorna och närliggande lokala föreningar, vilket ger för barnen och unga färdkost för deltagande, aktivt medborgarskap och användande av närdemokrati, samt för de lokala föreningarna ökad livskraft genom ökat deltagande från områdets unga.
Syftet med det nordiska samarbetsprojektet Next stop – the small islands var att analysera de demografiska förhållandena på danska, svenska och finska små öar, samt att utbyta erfarenheter om möjligheter till att utveckla de små öarna till starkare lokalsamfund. Projektet var ett samarbete mellan ö-föreningarna Sammenslutningen af Danske Småøer, Skärgårdarnas Riksforbund och Finlands öar rf – Suomen saaret ry (FÖSS).
Företagarsamarbete i skärgården (1.8.2011-31.12.2014) var ett annat projekt, lett av FÖSS, vars syfte var att utreda möjligheter till näringsklusters i skärgården, och i första hand byggnadsbranschen, eftersom samarbetet inom denna utretts i så liten grad i jämförelse med t.ex. mathantverk och turism, och är en av de starkaste näringarna i Åbolands skärgård som det Leader-finansierade projektets område var.
Uppgifterna är från webbplatsen foss.fi med länkar till rapporterna.
Jordbruksverket i Sverige fördelar 2 miljarder kronor till sina Leader-områden för att utveckla attraktiva och konkurrenskraftiga områden som stimulerar ökad sysselsättning och nya företag. Pengarna ska användas till lokalt ledd utveckling (CLLD) genom Leader-metoden och hämtas från det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020. Sverige är unikt inom EU genom att samordna CLLD i alla de fyra europeiska struktur- och investeringsfonderna. Chefen för Jordbruksverkets landsbygdsavdelning Niclas Purfürst säger att det runt om i landet har arbetats hårt med att ta fram nya utvecklingsstrategier. I de 48 Leader-områden som man nu ger klartecken till, ser de att det finns goda förutsättningar och tillräcklig kapacitet för att utveckla området och företagandet. I flertalet Leader-områden har man valt att arbeta med flera fonder.
Uppgifterna är från webbplatsen jordbruksverket.se. Här finns också länk till bl.a. mer info om CLLD.
I senaste nyhetsbrevet från svenska Landsbygdsnätverket är fokus på integration. De nya svenskar som väljer att bosätta sig på landsbygden blir en aktiv del av landsbygdsutvecklingen. I nyhetsbrevet kan man bl.a. läsa om storstadskillen Christophe som vill stanna i Ellös, att vi behöver varandra (ledaren), att det är möjligt att vända en negativ flyttrend, att mångfald ger mervärde för varje individ och att förhoppningarna är stora på att nya Leader-perioden sätter ännu mer fokus på integrationen än tidigare. Man får även veta mer om det europeiska landsbygdsnätverket.
Nyhetsbrevet (nr 6/2015) finns som länk på Landsbygdsnätverkets hemsida.
Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) satte redan år 2007 upp målet att bli bäst på jämställdhet. Man har bl.a. infört delat ordförandeskap (mellan en man och en kvinna) i riksorganisationen, och så jobbar man aktivt med att ha minst 40-60 uppdelning mellan män och kvinnor på bild i sina publikationer. Men HSSL är fortfarande i mångt och mycket en organisation med stereotypa mönster, där män får ta väldigt stor plats jämfört med kvinnor.
På organisationens senaste möte för länsbygderådens ordföranden den 9 mars använde man en app som heter Gendertimer, ett redskap som helt enkelt mäter talartid uppdelat på män och kvinnor. På mötet, där det var 50 procent män och 50 procent kvinnor närvarande, tog män ordet 48 gånger, kvinnor 14 gånger. Sammanlagt talade männen drygt 37 minuter och kvinnorna drygt 7 minuter.
Det finns ingen forskning i Finland där vindkraftsparkers verkliga buller har jämförts med de teoretiska modellerna som presenteras inför byggstart. Enligt Denis Siponen, akustikforskare på forskningscentralen VTT, är det här en stor brist. Hans kartläggning visar att det finns 22 ”betydande” områden med vindkraftverk i Finland. Vid ungefär två tredjedelar, totalt 16 av dessa områden, har de som bor i närheten klagat på buller. Siponen menar att Finland skulle ha ett verkligt stort behov av oberoende forskning kring förverkligade vindkraftsparkers buller över lång tid och olika väderförhållanden.
Mer finns att läsa på svenska.yle.fi.
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar vårens nationella utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan valtakunnalliset koulutus- ja neuvottelupäivät, 20-21.5 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna, där den första har temat byaverksamheten i den samhälleliga debatten, är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönebetalare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 11.5, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverksamheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna.
Anmälan, som är bindande, skall göras senast 4 maj till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Cumulus Koskikatu, lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Mer info, program och anmälningsblankett kommer inom kort att finnas på webbplatsen kylatoiminta.fi. Tilläggsuppgifter fås av utvecklingschef Tuomas Perheentupa på mobil 050 592 2726 och av kanslisekreterare Marianne Lemettinen på mobil 045 887 1511.
Första Nyhetsbrevet från Svensk Byaservice, som utgavs 2.5.2005, var på drygt en sida. Målsättningen var att förbättra informationen mellan finlandssvenska lokala utvecklare. Dagens version av Nyhetsbrevet inom landsbygdsutveckling är mer täckande med en betydligt större målgrupp, allt från byaaktiva upp till ministerienivå. Antalet utgivningsveckor har för det mesta varit 44 per år med en sändningslista som för närvarande upptar ett 300-tal mottagare. Numera är Nyhetsbrevet en sammanställning av veckans inlägg på denna blogg, Svensk Byaservice Nyhetsblogg (https://byaservice.wordpress.com/).
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 