Lokal mat tolkas på många olika sätt visar ny avhandling

Innan det är möjligt att göra några påståenden om potentialen hos lokalproducerad mat, behöver man först förstå vad lokalproducerad mat faktiskt är. I sin nya avhandling, Is it local?: A study about the social production of local and regional foods and goods, reder Sofie Joosse ut vad lokal mat egentligen är för något och undersöker hur, när, varför och vem som kategoriserar matprodukter som lokala. Genom att kartlägga var folk köper sin lokala mat och genom att diskutera människors kylskåp och konsumtionsmönster, drar Joosse slutsatsen att lokal mat innebär en variation av förståelser, antaganden och förfaringssätt.

Konsumenter tenderar att diskutera lokal mat på ett liknande vis, men har trots det fundamentalt olika sätt att äta lokalproducerat på, vilket kan handla om allt från att odla hemma eller att prenumerera på matkassar, till att delta i kollektiva köpgrupper eller bjuda på lokalproducerade lyxmiddagar.

REKO-ringen bara växer – närmare 18 000 medlemmar i 36 olika ringar

I Vasa har medlemmarna i REKO-ringen möjlighet att två gånger i månaden beställa varor från lokala producenter. Varorna delas ut varannan torsdag vid Kaserntorget, men i framtiden kan det bli ändring på det. Ann-Sofi Ljungqvist, som är projektledare för EkoNu, säger att de funderar på vad de ska göra då det växer så snabbt. Den här gången gjorde de så att de förlängde hämtningstiden med en halvtimme, men de måste nu fundera på om de kan ha det en gång i veckan.

Thomas Snellman är den som införde konceptet i Finland. Han säger att ringarna växer i hela landet och man närmar sig 18 000 medlemmar i 36 olika ringar i landet. År 2014 ökade medlemsantalet med 3 000 procent. Snellman tror inte att det kommer att öka lika mycket i år, men det kommer nog att öka kraftigt, och för att det ska öka ännu mer i Vasa, så borde det komma med fler producenter.

Lika lön för lika arbete – oavsett om man bor i en storstadsregion eller på landsbygden!

Bor man i Stockholmsregionen ska man ha högre lön än om man bor på svenska landsbygden. Driver man projekt i Stockholm, kan man kvittera ut lön för en projektledare på 654 kronor per timme, medan en projektledare som bor i resten av landet bara får 492 kronor – en skillnad på hela 162 kronor per timme. Detta har Svenska EFS-rådet lagt fast i sin schablon för hur projektmedel ska fördelas, utifrån statistik som visar att man tjänar mer i Stockholm. Enligt Åse Classon, ordförande för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) visar det här på ett tydligt och alarmerande vis hur den urbana normen befästs även i sammanhang som ska syfta till jobbskapande processer i hela Europa, vilket är upprörande och förstärker ytterligare den kraftiga urbanisering som pågår.

Servicen minskar i byarna men gymmen spänner musklerna

Butiker stängs, banker flyttar och skolor dras in – servicen ute i byarna blir allt sämre, men utbudet av idrott och motion sinar inte. Många engagerar sig i idrottsföreningarna och allt fler gym på mindre orter ser ut att blomstra. Intresset att öppna gym på landsbygden har ökat, bl.a. öppnade Solf Fitness hösten 2013, i maj 2014 öppnade Hirvlax Mini gym, i december 2014 öppnade ett gym i den lilla byn Perus i Kristinestad och för ett par veckor sedan öppnade gymmet 8 Gym Kvevlax sina dörrar.

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven av Sofia Nygård, i Vasabladet (31.1).

”Framtidens kommun måste bättre beakta regionala särdrag” – minister Risikko

Paula Risikko
Foto: Laura Kotila, Statsrådets kansli

Under ett diskussionstillfälle (27.1) i Rovaniemi om Framtidens kommun sade trafik- och kommunminister Paula Risikko att den finländska kommunen under årtionden har varit organisatör av tjänster åt medborgarna, samt utvecklare av livskraft och konkurrenskraft i regionen. Men i och med social- och hälsovårdsreformen kommer kommunens roll att förändras. Enligt Risikko behövs det en grundlig diskussion om kommunens roll och framtiden, vari diskussionen även måste handla om att tillåta olika slags kommunmodeller i olika delar av Finland.

”Regionerna inom Finlands gränser skiljer sig åt mycket. Det skulle mycket väl kunna finnas en annan kommunmodell i Lappland än i metropolområdet eller i stora stadsregioner. Framtidens kommun måste bättre än idag beakta regionala särdrag.”

Info från YTR:s temanätverk för Ekosystemtjänster

Sju temanätverk hjälper Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) vid förverkligandet av det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet. Ett av nätverken – Ekosystemtjänster – publicerar nyheter om ekosystemtjänster och distribuerad förnyelsebar energi. I dess första nyhetsbrev för i år finns korta infon om bl.a. utvecklingsplan för förnyelsebar energi, landskapsvårdsprojekt och vargskötselplaner.

Nyhetsbrevet finns (på finska) på webbplatsen maaseutupolitiikka.fi.

Nordisk ungdom lärde sig om landsbygdens och skärgårdens möjligheter

Den 26 januari hölls den nordiska konferensen Just här är det möjligt med ett hundratal deltagare på Hanaholmen i Esbo. Temat var unga företagare på landsbygd och i skärgård, men man vände sig också till vuxna och politiker, de som bör möjliggöra en levande landsbygd. Konferensen, som ordnades av Nordiska Skärgårdssamarbetet, är en del av det nordiska demografiprojektet Egna pengar. Projektet synliggör ungdomars och unga vuxnas möjligheter att försörja sig på landsbygden och i skärgården. Ett trettiotal deltagare kom från Sverige och Norge.

Tio unga företagare berättade om sin drivkraft och sina val. Birgitta Mörn-Ekqvist, lärare i företagsekonomi och starta eget vid Västra Nylands folkhögskola, var imponerad. Hon sade att seminariet gav många goda exempel på företagaranda, kraft och kreativitet, och menade att det är viktigt att vi stöder och uppmuntrar dagens ungdom till nytänkande, att inte ge upp för lätt och att även våga misslyckas ibland. Riksdagsledamot Thomas Blomqvist inledde konferensen med sin historia från gården i Tenala, medan Ålands näringsminister Fredrik Karlström var ännu mer personlig i sitt inlägg.

Ett hurudant samhälle vill du leva i? – omställningsseminarier i Åbo och Pargas

Vi tampas numera med en uppsjö av globala problem: ekologisk och ekonomisk kris, energikris och klimatkollaps. De stora utmaningarna är peak-oil – med brist på och dyrare energi som följd, en ekonomi i sammanbrott p.g.a. skuldsättning och spekulation, miljöproblem som drabbar oss på flera sätt, samt social oro som en konsekvens av de övriga. Omställningsnätverket (Transition Network, även kallat omställningsrörelsen – Transition movement) är ett globalt nätverk som jobbar kring dessa frågor ur ett gräsrotsperspektiv. Tanken är att vi kan möta framtidens hot/utmaningar genom lokala lösningar. Just nu skapas lokala energibolag med förnyelsebar energi, lokal ekologisk livsmedelsproduktion, lokala valutor som alternativ till de storskaliga och miljöförstörande system som finns i dag. Rörelsen finns representerad i ett drygt 40-tal länder över hela världen (dock inte i Finland). Det handlar om vanliga människor som bildar lokala grupper och gör konkret arbete för en hållbar livsstil och ett motståndskraftigt, levande lokalsamhälle.