Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer än vad som görs i dag vid behandling av människor med stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Eva Sahlin från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i en avhandling om naturunderstödd (”grön”) rehabilitering, To stress the importance of nature – Nature-based therapy for the rehabilitation and prevention of stress-related disorders. Sedan början av 2000-talet har det blivit vanligare med naturunderstödd rehabilitering av människor med utmattningssyndrom eller stressrelaterad psykisk ohälsa, där man varvar traditionella metoder såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska samtal med aktiviteter och vistelse i natur och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete inom ”grön rehabilitering” gjorts vid SLU:s rehabiliteringsträdgård i Alnarp. I dag finns uppföljare på flera andra orter.
Kategori: Nyhetsbrev 43/2014
På Riksorganisationen Hela Sverige ska levas föreningsmöte, torsdagen den 4 december, antogs ett uttalande enhälligt. Med stöd i organisationens värdegrund och målen för verksamhetsplanen 2015 skrevs och bifölls följande text om mångfald:
”Riksorganisationen, folkrörelsen, föreningen, byalaget, den lokala utvecklingsgruppen eller nätverket som gemensamt arbetar för att hela Sverige ska leva är alla överens om att mångfald stärker arbetet, att nya människor behövs och att inflyttning är nödvändig, för att klara av det övergripande målet: Hela Sverige ska LEVA”.
Uppgifterna är från HSSL:s hemsida med länk till uttalandet och det aktuella utdraget ur verksamhetsplanen 2015.
Kategorier
HSSL i ett kvarts sekel
År 1989 bildades Folkrörelserådet hela Sverige ska leva, numera är namnet Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), i spåren av den europeiska kampanjen för landsbygdens utveckling. Hela Sverige ska leva-kampanjen var bl.a. en budkavle som färdades från by till by och som avslutades med en manifestation på Skansen i Stockholm, där 6 000 politiska krav och förslag presenterades. ”Det gick ju väldigt knackigt för glesbygden då i mitten av 1980-talet och vi kände att nu måste vi göra en kraftsamling”, säger Staffan Bond, verksamhetsansvarig på HSSL. Bond minns den tiden som fylld med känslan av jävlar anamma och att nu skulle verkligen landsbygdsfrågorna upp på dagordningen.
I och med år 2015 tar landsbygdsnätverket ytterligare ett steg mot den nya programperioden 2014-2020. Enheten för landsbygdsnätverkstjänster som samordnar landsbygdsnätverket och möjliggör nätverkande, inleder verksamheten i början av 2015. Utkastet till landsbygdsnätverkets verksamhetsplan för programperioden 2014-2020 finns på sajten landsbygd.fi. Man vill gärna ta del av dina förslag till landsbygdsnätverkets verksamhet 2015-2016, utifrån landsbygdsnätverkets verksamhetsplan för programperioden 2014-2020. Nu har du som medlem av landsbygdsnätverket en bra chans att påverka genom att fylla i enkäten.
Seminariet, Framgång för landsbygden genom samarbete – en dialog inför den nya programperioden, i Tammerfors 20.11 var det sista evenemanget som ordnades av den sittande landsbygdsnätverksenheten. Representanter för de finlandssvenska Leader-grupperna, NTM-centralerna, läroanstalterna och kommunerna samlades för att diskutera de möjligheter till regional utveckling som det nya landsbygdsprogrammet och det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet medför. Aktörerna hoppades naturligtvis på att genomförandet av det nya programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland skulle börja så snabbt som möjligt från början av nästa år. I diskussionen tog man särskilt fasta på skärgårdens särdrag, utmaningarna med att göra e-tjänster tillgängliga i skärgårdsområden på grund av begränsningarna hos den allmänna infrastrukturen, såsom bristfälliga bredbandsförbindelser.
Uppgifterna är från landsbygdsnätverksenhetens nyhetsbrev (4.12.2014) som kommer upp på dess hemsida inom kort. I nyhetsbrevet kan man även läsa om det nationella lägret för landsbygdsutvecklare, om råd till förvaltningen på sparrningsdagen för Leader-kvalitetsarbete och att landsbygdsnätverkstjänsterna lanseras i början av nästa år, samt länkas till stämningsfulla bilder från Landsbygdsgalan.
Foto: Jonas Harald
Thomas Snellman, jordbrukare i Pedersöre, fick utmärkelsen Foodia Awards 2014 för sitt engagemang i REKO-modellen för direkthandel med lokal mat. Thomas hämtade idén till handelsmodellen från Frankrike och har under åren 2013 och 2014 fungerat som primus motor i uppbyggnaden och spridningen av REKO-handeln i Finland. I Österbotten finns det idag sju REKO-ringar och antalet medlemmar i de närmare 30 ringarna runtom i Finland överstiger idag 10 000 konsumenter. Priset överräcktes av jord- och skogsbruksministeriets kanslichef Jaana Husu-Kallio i samband med seminariet Till EU-matens rötter som hölls i Vasa 1.12.
Läs mer om utmärkelsen i Foodia info (nr 14, 2014).
Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf:s projekt Kylien Bisneskeissit, som pågått flera år och som fått stor popularitet på fältet, är redan i slutrapporteringsskedet. Projektet har samlat och delat med sig av goda affärsverksamhetsidéer, modeller och praxis på områdena. Man har samlat mycket material om erfarenheterna, av vilka man har sammanställt handböcker för byarna och landsbygdsutvecklarna. I senaste Landsbygd Plus ingick även projektchef Juha Kuismas konklusioner och iakttaggelser under projektet. Material kan beställas från SYTY:s kansli på adressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi.
Uppgifterna är SYTY:s senaste nyhetsbrev (november-december 2014), i vilket man även bl.a. kan läsa om aktuellt från SYTY med sammansättningen på dess valda styrelse, om att behandlingsläget för avloppsvatten (projektet Jässi-jätevesi) finns regionvis på nätet och landsbygdsprogrammets nyheter ”Maanantain MAKEat”.
Alla med intresse för Energiby-projektet bjuds in till projektets slutseminarium på Härmän Kuntokeskus, Vaasantie 22, i Ylihärmä den 13 december för att ta del av och diskutera resultaten av projektet, samt möjligheterna att utveckla energisjälvförsörjning. Seminariet behandlar olika ämnen inom förnyelsebar energi, både för byggnader och för transporter. Energiby-projektets målsättning var att inrätta 10-15 energibyar i landskapen Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten och Norra Österbotten. Syftet var att kartlägga varje bys potential för förnyelsebar energi och för att utarbeta en plan för att öka energisjälvförsörjningsgraden. Projektet utförs inom Vasa energiinstitut, övriga projektparter är Kustens skogscentral och Södra Österbottens skogscentral.
Anmälningsuppgifter (anmälan senast 9.12) och länkar till anmälningsblanketten och programmet finns på webbplatsen energiakyla.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 