Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

S-gruppen förmår skapa nytt i glesbygd

Prisma-butik
Bildkälla: Handelslaget KPO – S-kanava

Finland och Österbotten är ingen isolerad ö i Nordeavärlden, så Österbotten drabbas självklart då 250-300 finländska bankjobb ska bort. Men det som känns mest, är besluten att dra in de små Nordeakontoren i Korsnäs, Vörå och Oravais. Den österbottniska allmänhetens reaktioner på Nordeanyheten blev ändå inte tillnärmelsevis lika stora som då Vasa andelsbank nyligen meddelade om att banken drar in sina kontor i Pörtom, Replot, Munsala och Jeppo i juni. Det visar att vi lite till mans fortfarande räknar med att börsbolag agerar på ett marknadsekonomiskt och kunddistanserat sätt, medan det förväntas att traditioner och värderingar fortfarande ska spela in i strategiska beslut i banker av andelslagstyp. Men de tävlar på exakt samma marknad och på samma penningstyrda villkor som de stora börsjättarna, och eftersom marginalerna krymper samtidigt som webbutvecklingen förändrar kundbeteendet, har de yttre förutsättningarna för ett intakt andelsbanksnät i glesbygden försämrats.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Följ svenska Landsbygdsriksdagen via streaming

Svenska Landsbygdsriksdagen 2014 -bildSvenska Landsbygdsriksdagen, som hålls 16-18.5 i Sandviken i Gävleborgs län, kommer till stora delar att streamas på Landsbygdsriksdagens hemsida. Det som streamas är:

Fredag 16 maj kl. 12.00-14.00 och 15.30-16.30:
12.00   Officiell invigning med Åse Blombäck och Staffan Nilsson, Hela Sverige ska levas två ordföranden, Barbro Holmberg, landshövding i Gävleborgs län, samt Kenneth Nyberg, ordförande Hela Sverige ska leva X-ing Gävleborg.
13.15   Utdelningen av Stora Landpriset.
13.30   Världens bästa bygd: Hela Sverige ska leva presenterar sin verksamhet.
15.30   Finns det byar i Europa? Om byarörelsen i ett internationellt perspektiv.
15.45   Bryr sig Bryssel om Bjuråker? Parlamentsvalet i EU 2014.
16.20   Inför lördagens Open Space: Thomas Herrman, Open Space Consulting AB och Gunnel Cassel-Söderbäck, styrelseledamot Hela Sverige ska leva.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

EU:s och lansbygdens mentala och andliga värden diskuteras i Lapinlax

Valdiskussion i Lapinlax 18.5.2014 - inforutaSöndagen den 18 maj kl. 18.30 har man möjlighet att höra på en unik värdediskussion om EU:s och landsbygdens mentala och andliga värden i Lapinlax kyrka. I diskussionen deltar EU-valskandidater, och syftet är att ha en öppen värdediskussion, vars tema baserar sig på landsbygdens utmaningar och kyrkans EU-valsteser. Diskussionen kommer att kunna följas i nätet via länk. Man kan även delta i diskussionen på Twitter. Arrangörer är Lapinlax evangelisk-lutherska församling, Kuopio stift och Kyrkans landsbygdskommitté.

Mer om diskussionstillfället finns på (finska) webbplatsen lapinlahdenseurakunta.fi.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Demokrati är ingen lyx

843109_10152479100830004_321386251_o
Peter Backa

Landsbygdsutvecklare Peter Backa skriver om postdemokrati i kandidaten i Europaparlamentsvalet Björn Månssons annonsbilaga (instick i Kyrkpressen 8.5). Backa menar att om vi försummar demokratin, så får vi inte bara mera postdemokrati utan även post-utveckling. Vi får ett samhälle med strukturer för god utveckling, men utvecklingen ändå är svag. Hela inlägget kan läsas här nere.

Postdemokrati = post-utveckling!

Demokratin var bättre på 70-talet. Jag vet att det låter som en nostalgisk längtan tillbaka, men mycket talar för att de politiska besluten och valen var viktigare då och de politiska ideologierna klarare. Allt färre röstar nu. Politikerna har inte längre samma status. Besluten flyttas så långt bort att de inte längre är nåbara. Colin Crouch ger i sin bok Postdemokrati ett ord för den här utvecklingen. Postdemokratin är ett läge där alla demokratiska institutioner finns kvar, men de fungerar allt sämre. Det är en tid av mostridiga tendenser, men sammantaget minskar demokratin.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Markägare i Malax planerar vindkraft

Wind PowerPå Långmossa i Malax, Österbotten har markägarna själva ett stadigt grepp om vindkraftsplaneringen. Enligt Ingmar Sjöblad, som leder det nystartade utvecklingsbolaget Långmossa Wind Park, är huvudidén att projektet ska vara markägardrivet och ge största möjliga nytta för byn. Vindkraftsparken (557 hektar stort område) kan bli ett uppsving och rätt skött kan den ge Långmossa en ny dragkraft. Sjöblad räknar med att de nio kraftverk som planeras årligen ska producera 90 gigawattimmar el, vilket håller 5 000 hushåll med elvärme. Markägarna får dessutom under en tjugoårsperiod två, tre miljoner euro i arrende och fastighetsskatten rör sig i samma storleksklass. Driften och underhållet kostar ca tolv miljoner euro, varav ungefär en tredjedel går till lokala entreprenörer. Man försöker undvika andras misstag och har därför satsat på arrendeavtal med vindupptagningsområde enligt svensk modell. Alla markägare får en indexbunden grunddel och de som får en byggplats, vägar eller konstruktioner på sin mark får dessutom ett tillägg, och goda vindår höjs ersättningarna.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Visa upp era projekt eller byar under Leaderveckan och Byaveckan!

Leader-logo 1Under vecka 24 firas Leaderveckan och Byaveckan i Österbotten. Då har ni alla möjlighet att visa upp era projekt eller byar på en valfri dag och tidpunkt. Passa på att få ut folk, så att de kan ta del av vad ni har på gång. Bjud på något ätbart eller bjud på en upplevelse! Era planer och tidtabeller sänds (senast 15.5) till e-mailadress britt-marie@aktion.fi eller karl-gustav.byskata@aktion.fi. Aktion Österbotten rf gör en gemensam broschyr eller en annons för veckan.

Uppgifterna är från Aktions Facebooksida.

Kategorier
2014 Nyhetsbrev 20/2014

Bioekonomi nästa våg i ekonomin

Light Streaming Through the Crown of a TreeRegeringen har som mål att utöka bioekonomins avkastning från nuvarande cirka 60 miljarder euro till 100 miljarder euro och skapa 100 000 nya arbetsplatser inom bioekonomi fram till år 2025. Detta fastslås i det principbeslut som statsrådet antog den 8 maj och som syftar till att påskynda förnyandet av näringarna i Finland och ekonomins tillväxt på de nya spetsområdena cleantech och bioekonomi. Den ledande tanken i Finlands bioekonomiska strategi, som bifogas principbeslutet, är att det i Finland utarbetas konkurrenskraftiga och hållbara bioekonomiska lösningar på globala problem, samt att det skapas ny affärsverksamhet för både inhemska och internationella marknader, vilket ger välfärd för hela Finland. Syftet är att skapa ny ekonomisk tillväxt och nya arbetstillfällen genom ökad affärsverksamhet och produkter samt tjänster med högt mervärde, och samtidigt säkra att naturens ekosystem har förutsättningar att fungera. Med bioekonomi avser man en ekonomi som på ett hållbart sätt använder förnybara naturresurser för att producera biobaserade produkter, näring energi och tjänster.