I det finländska landsbygdspolitiska systemet har det väsentliga alltid varit samarbetsgruppen och dess nätverk, sekretariat och temagrupper, uppgörandet av helhetsprogrammet, samt landsbygdens utvecklingsprogram, såväl nationella som EU-finansierade. Landsbygdspolitiska samarbetsgruppen (YTR) har följdriktigt fört det landsbygdspolitiska systemet framåt, och därför har den landsbygdspolitiska strategin och dess innehåll i Finland utvecklats och preciserats hittills. För närvarande är dock läget bekymmersamt; YTR:s generalsekreterare har efter en lång väntan först nu utnämnts, YTR har ingen informatör eller uppdaterade hemsidor, bra fungerande och resultatframbringande temagrupper och deras regionala motsvarigheter har avslutats artificiellt, YTR:s sekretariat har skärts ner i onödan och utvecklingspengarna har väsentligt minskats.
Kategori: Nyhetsbrev 19/2014
Huvudfrågan i kampanjen Byar med livskraft (Voimistuvat kylät), eller förhållandet mellan kommunen och dess byar, både lyckades och misslyckades. Det förra hör framför allt till tidpunkten. Diskussionen om närdemokratin började under kampanjen, vilken tillförde mer diskussion och preciseringar, medan misslyckandet har att göra med kommunala förvaltningstjänstemännens ringa intresse för livskraftigare byar. Kampanjen fick inte tillräckligt i gång tjänstemännen inom kommunalförvaltningen. Emellertid öppnade kampanjen mångens ögon för det hjälplösa förhållandet mellan kommunen och dess byar, samt behovet att ordna närdemokrati genuint och jämlikt. De växande kommunernas representativa demokrati kräver komplettering från den direkta demokratin för att stärkas och få till stånd resultat.
Foto: Pia Prost
Lägg ihop skärgårdsbornas erfarenhet, finlandssvenskt kapital, tre unga energiska män, samt ett sagolikt läge, och vad får man? Jo, ett levande skärgårdshemman till glädje för dess invånare och hundratals besökare – på Brännskär i Åboland. Hemmanet Brännskär, som ligger på ön med samma namn söder om Nagu Lillandet i Pargas stad, köptes år 2010 av Åbolands skärgårdsstiftelse med ca 20 av holmens 50 hektar. Skärgårdsstiftelsen hade några år tidigare grundats av lokala krafter, som med stöd av några finlandssvenska institutioner ville satsa på att hålla kvar lite bofast befolkning på utskären. Idén är att hjälpa nya företagare att etablera sig i skärgården. Pristrycket från sommarstugemarknaden är sådant att fastighetspriset blir en stor tröskel för etableringar, trots att det är avfolkningsbygd, och utan skärgårdsstiftelsen hade Brännskär sannolikt blivit en sommarstuga. Men nu hyser den arbetande företagare som också betalar en marknadshyra.
”Logiken är enkel: om ingen handlar i närbutiken finns det inget underlag och då går det inte längre att hålla butiken öppen”, konstaterar vice ordföranden för Monäs Bodens styrelse Ralf Knuts. Men monäsborna får beröm för att de handlar i närbutiken, som i dag är den allra sista lanthandeln i Nykarleby. I fjol blev det plusresultat och omsättningen ökade. Knuts ser inget omedelbart hot för lanthandelns framtid. Man testar även hemkörning av varor en gång i veckan. Konkurrensen från stormarknader i städerna är hård i dag, men det är mer än tjugo kilometer in till Nykarleby centrum, till Jakobstad är det ytterligare tjugo kilometer till. Till viss del är det också avstånden som gjort att butiken överlevt. Den behövs helt enkelt, även om det nu bor betydligt färre människor i byn än det gjorde på sjuttiotalet.
Foto: Pia Prost
Högsäsongen för turistnäringen i skärgården infaller ungefär mellan midsommar och skolstarten. Men på många håll arbetar man aktivt för att förlänga säsongen, som i Pargas. Enligt Pargas stads t.f. turismchef Martti Nilsson är största delen av kapaciteten upptagen under högsäsongen på sommaren, men de jobbar aktivt för att kunna förlänga säsongen så att den skulle börja redan i maj och fortgå ända till slutet av augusti eller möjligen september. Skärgårdens största turistattraktion är naturen, som i och för sig finns där året om. Men den lockar ändå främst under den varma årstiden.
Kategorier
Rullande närservice
I dag finns i Finland ett tiotal fordon som erbjuder sjuk- och hälsovård, samt socialtjänster. Tarja Myllärinen, som är direktör för social- och hälsovård vid Kommunförbundet, tror att de ambulerande enheterna kommer att bli vanligare. Ny teknik möjliggör detta, samtidigt som befolkningen blir äldre, glesbygden avfolkas och en administration som förändras. ”Det har funnits rädsla för att närservicen försvinner i och med social- och hälsovårdsreformen. Tidigare tänkte man att närservice alltid innebär en enhet med fyra fasta väggar, men nu vet vi att de kan vara rörliga”, säger Myllärinen som menar att speciellt i glesbygden kan man ha nytta av enheter på hjul. Men det är viktigt att noggrant fundera ut vilken service som är ändamålsenlig att ge mobilt.
Kategorier
Kosläpp och betessläpp
För tredje gången ordnas kosläpp i västra Nyland i samarbete mellan Valio, andelslaget Länsi-Maito, Nylands svenska producentförbund NSP rf, Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC rf och Nylands Svenska Lantbrukssällskap. Kosläppet ordnas på Johan Wasströms mjölkgård Bryggars i Svartå, Raseborg lördagen den 10 maj kl. 10-13. Samtidigt som korna släpps ut på bete, får besökarna en god inblick i den trygga inhemska matens väg från jord till bord, samt arbetet på gården. Besökarna får bekanta sig med mjölkproduktionen, djuren, ladugården och mjölkningsrobotarna, medan arrangörerna på plats informerar om mjölkproduktion och djurens välmående. Som övrigt program finns jordnära aktiviteter för stora och små, samt möjlighet att bekanta sig med maskiner på gården.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 