Webbplatsen Localfood.fi samlar västnyländska närmatsproducenter

Natten till den 21 mars lanserades webbplatsen Localfood.fi, vars syfte är att med tiden samla så gott som alla närmatsproducenter i Västnyland. Projektet är Noviastudenten Janica Söderlunds examensarbete i sina studier till grafisk designer. På webbplatsen hittas korta reportageintervjuer från olika producenter i regionen, och i samband med reportageintervjuerna finns bilder och recept, samt information angående besök till de olika producenterna, och även information om var dessa producenters produkter säljs. Det kommer även att finnas information om tidigare och kommande evenemang relaterade till närmat på sidan. Localfood är alltid intresserade an nya producenter som man kan presentera på webbplatsen.

Uppgifterna är från en artikel i tidningen Landsbygdens Folk (28.3). Webbportalen hittas även på Facebook – Localfood, baserad i Raseborg.

Landsbygdsparti i Sverige vill öka självförsörjningen

I Sverige bor 85 procent av befolkningen i städer, vilka utgör endast 2 procent av landets yta. Samtliga partier tycker därför det är lättast att försöka skaffa väljare inom dessa geografiskt begränsade och tättbefolkade områden, för oavsett om man bor i Uppsala, Göteborg, Luleå eller Växjö, så är människornas arbetsförhållanden, bostadsförhållanden, servicebehov, transportproblem etc., relativt likartade. Det är sålunda enklare att lägga politiska förslag som attraherar dessa grupper, än att hitta lösningar för dem som bor och verkar under mycket olika förhållanden på den stora spridda landsbygden med tillhörande småorter, och de utgör ju dessutom en minoritet, så varför bry sig?

Men trots att denna grupp är liten, 15 procent, i förhållande till befolkningen i städerna, så är den oerhört viktig för Sveriges ekonomi. Det är inom denna grupp som maten produceras, och likaså skogsproduktionen som är helt avgörande för landets exportinkomster. Vattenkraften kommer från landsbygden, gruvnäringen, en stor del av Sveriges basindustrier är förlagda till småorter, och därtill är landsbygden viktig som rekreationsområde för stadsborna. Kan man då acceptera att denna viktiga del av Sverige får allt mindre och äldre befolkning?

Byaverksamhetens utbildnings- och rådplägningsdagar hålls under våren i Tammerfors

Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf ordnar vårens utbildnings- och rådplägningsdagar för byaverksamheten, Kylätoiminnan koulutus- ja neuvottelupäivät, 14-15.5 på Hotell Cumulus Koskikatu i Tammerfors. Dagarna, där den första har temat arbetshälsa och att orka i arbetet, är ämnade för alla byaombud, oberoende av verksamhetsområdets storlek och lönegivare (regionala, subregionala och kommunvisa), samt för motsvarande föreningars förtroendemän och andra tjänstemän. De regionala byaföreningarna bedes före konferensdagarna, dock senast 2.5, sända en kort skriftlig översikt (1-2 sidor) till SYTY (på e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi) om den egna regionens nuläge för byaverksamheten, vad gäller lyckanden och svårigheter, samt de närmaste framtidsutsikterna.

Anmälan, som är bindande, skall göras senast 28 april till e-mailadressen marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi. För den som vill ha rum på Hotell Cumulus Koskikatu, så lönar det sig att göra anmälan tidigare, för de reserverade rummen ges enligt den ordning anmälningarna kommer in. Programmet kommer inom kort att finnas på webbplatsen kylatoiminta.fi. Tilläggsuppgifter fås av utvecklingschef Tuomas Perheentupa på mobil 050 592 2726 och av kanslisekreterare Marianne Lemettinen på mobil 045 887 1511.

Jordbruket och landsbygden drabbas även av rambudgetbesluten

Överenskommelsen om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, men trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare. Här nere följer Svenska lantbruksproducenternas centralförbunds SLC:s pressmeddelande (från 26.3) i sin helhet:

SLC: Rambudgetbesluten drabbar även jordbruket och landsbygden

Regeringens överenskommelse om rambudgeten tog till viss del hänsyn till de stora nedskärningar som jordbruket redan tidigare fått utstå, vilka producentorganisationerna har framhållit inför ramförhandlingarna. Trots det drar också jordbrukarna genom nedskärningar av olika kaliber sitt strå till stacken liksom alla andra medborgare, konstaterar Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC.

Horisontell byautveckling i Pensala – En intervjustudie

Pensala är en vidsträckt by i Österbotten som sträcker sig från Österby i Vörå till Kengo i Nykarleby. Allt som allt bor här 385 invånare, och som många andra landsbygdssamhällen, har Pensala genomgått stora förändringar under de senaste 20 åren, där mycket service har försvunnit, såväl privat som offentlig. Genom idog byaaktivism har det nyligen tillkommit ett dagis i den annars nästintill tomma skolfastigheten. Idag ser Pensalaborna ljusare på framtiden, men vad vill de med byn och vad behöver de för att få vardagen att fungera?

År 2012 ansökte Pensala Lantmannagille om medel från Aktion Österbotten (Leader) och Svenska kulturfonden för ett förundersökningsprojekt, vars syfte var att ”genom djuplodande undersökning formulera invånarnas behov”, samt att skapa 2-4 utvecklingsprojekt som förbättrar helheten i byn. Projektet riktar sig till boende i Pensala, och som direkta resultat av förundersökningsprojektet, nämndes i projektansökan ökat socialt kapital i byn, samt förbättrade utkomstmöjligheter och livsvillkor, när mer konkreta fortsättningsprojekt kom igång. En projektledare anställdes år 2013 för att intervjua byborna och rapportera resultaten.

Förening gjorde säkerhetsplan för fyra östnyländska byar

Bildkälla: Föreningen Fyra Byar NOAK:s hemsida

Föreningen Fyra Byar NOAK har gjort en säkerhetsplan för byarna Tavastby, Skinnarby, Andersby och Hommansby, vilket sammanlagt berör omkring 400 personer. Enligt Fyra Byar NOAK:s sekreterare Viola Malmberg är tanken att deras säkerhetsplan ska nå alla hushåll kring påskhelgen. Föreningen är den första representanten för tredje sektorn i östra Nyland som gjort en dylik plan i enlighet med statsrådets program för inre säkerhet. Avsikten med programmet är att engagera den lokala gemenskapen för att förhindra brott och störningar i vardagen. I september ordnade föreningen ett möte för byborna, i vilket omkring 40 personer deltog för att diskutera säkerhetsfrågor. Sedan skickade styrelsen ut en enkät som gav invånarna möjlighet att komma med förslag på vad som borde tas i beaktande. På önskelistan fanns bl.a. en byagårdskarl.

Första nationella kulturmiljöstrategin

Statsrådet fattade den 20 mars ett principbeslut om den första nationella kulturmiljöstrategin, Statsrådets principbeslut 20.3.2014 om en Kulturmiljöstrategi 2014-2020, där målet med strategin är att öka förståelsen för de möjligheter kulturmiljön medför och att främja bra skötsel av den som en del av hållbar utveckling. Med kulturmiljö avses byggd kulturmiljö, kulturlandskap, samt fasta fornlämningar. Strategin sträcker sig till år 2020 och omfattar 20 åtgärder grupperade under fem mål. Åtgärderna främjar verkställandet av de internationella avtal om kulturmiljön som Finland har undertecknat, samt skyddet av kulturmiljön. För att målen för strategin ska kunna uppnås, betonar man betydelsen av medborgaraktivitet.