Partierna har kommit överens om hur social- och hälsovårdsreformen ska förverkligas. Statsminister Jyrki Katainen (Saml) sade vid regeringens och oppositionens gemensamma presskonferens i söndags (23.3) att modellen baserar sig på fem social- och hälsovårdsområden, och att det är fråga om en verklig reform, och ingen urvattnad kompromiss. Servicen integreras så att den blir mer kostnadseffektiv. Systemet kommer att hålla i flera tiotals år framåt. Social- och hälsovårdstjänsterna från basnivå till specialvårdsnivå ska integreras. Reformförslaget ska ha förhandlats klart mellan partierna till slutet av maj och ett lagförslag skall ges till riksdagen i höst. Enligt finansminister Jutta Urpilainen (SDP) är det fråga om den största hälsovårdsreformen sedan folkhälsolagen år 1972.
Kategori: Nyhetsbrev 13/2014
Foto: Pia Prost
Det allra första allfinlandssvenska innovationslägret inleddes den 17 mars på Pjukala folkhögskola i Pargas. Under lägret (17-19.3) skulle deltagarna från hela Svenskfinland ta fram innovativa, kreativa och konkreta idéer för att utveckla landsbygden. Förväntningarna bland både deltagare och arrangörer var höga då lägret, det första på svenska, inleddes. ”Vi vet inte vad lägret leder till, men jag kan lova er intensiva och inspirerande dagar”, sade nätverksombudsman Hans Bergström på landsbygdsnätverksenheten. Målet med lägret, Gränsen som möjlighet, var att flytta gränser både geografiskt och mentalt för att skapa nydanande, genomförbara koncept.
Här nere följer landsbygdsnätverksenhetens pressmeddelande (från 21.3) om det allfinlandssvenska innovationslägret (17-19.3) på Pjukala folkhögskola i Pargas. Lägret kulminerade den sista dagen med att varje temagrupp lade fram sin företagsidé. Det blev temagruppen om mentorskap som knep segern med sitt Smarting-koncept.
Pressmeddelande
21.3.2014
Framgång genom samarbete
Fem nydanande koncept föddes på innovationslägret i Pargas
Det första av landsbygdsnätverkets fem regionala innovationsläger 2014 hölls i Pargas 17-19.3. Innovationslägren är en utvecklingsmetod som stöder regionorganisationernas egna strategiska tyngdpunkter. Deltagarna på innovationslägren skapar, utmanar och utvecklar – idéer, människor, företagsverksamhet och nätverk. På lägren utvecklar man strategiskt viktiga insatsområden enligt de regionala utvecklingsplanerna och löser problem som man identifierar i insatsområdena tillsammans med sakkunniga från respektive område och externa experter.
Det finns över 4 000 byar och stadsdelar i Finland, varav en del av dem växer och blomstrar, medan andra håller på att somna in helt och hållet. TV-programmet Närbild frågar vad som bör göras för att byn ska överleva när arbetsplatser och service försvinner och koncentreras till tätorter. Byn Lappvik i Hangö drabbades hårt när Fn-steels fabrik i Koverhar gick i konkurs i juni 2012. I dag finns många tomma hus. Byn Pitkäpää i Lovisa förde en slumrande tillvaro till för några år sedan när aktiva bybor idogt började jobba för att skapa en stark bygemenskap, vilket resulterade i talkoanda, en ny samlingsplats och evenemang året om. I Sottungsby i Vanda har målet varit att hålla byn levande. Vanda stad ville för några år sedan börja bygga ut byn, men bybornas gemensamma beslut att bevara åkerlandskapet har gett resultat. Enligt landsbygdsprofessor Hannu Katajamäki vid Vasa universitet kostar det samhället väldigt lite att hålla byarna levande. Men det ger familjer och barn en trygg miljö att leva i.
Uppgifterna är från Österbottens Tidning (23.3). I TV-programmet ingår även inslag från Pensala i Österbotten med intervju av just Katajamäki och bl.a. specialsakkunnig Peter Backa, samt från det allfinlandssvenska innovationslägret på Pjukala folkhögskola i Pargas. Närbild sänds 24.3 kl. 20.00 på Yle Fem. Inslagen finns även att ses på webbadressen arenan.yle.fi.
Av Österbottens kommuner förespråkar jag särskilt den långsamma demokratins väg för Kristinestad. Staden är med i det internationella Cittaslow-nätverket, till vilket hör 141 städer med mindre än 50 000 invånare i 23 länder. Bärande teman i Cittaslow-rörelsen är gästfrihet, gott liv, hållbar utveckling, respekt för traditioner och samhällsbaserad utveckling. Den långsamma demokratins djupa tillägnande skulle stärka Cittaslows innehåll. Cittaslow-fenomenet skulle få ett nytt livgivande demokratitillskott. Kristinestad har nu möjlighet att visa riktningen.
En långsam demokrati betyder att alla parter mångsidigt tar i beaktande en ventilerande beredning och ett övervägande beslutsfattande. I kommunerna betyder det att olika medborgargrupper och invånare i olika områden, samt företagare har rätt att påverka sina egna ärenden på det egna modersmålet. Långsam demokrati är alltid även närdemokrati.
Under våren hålls ett Leader-forum 12-13.5 på Cumulus hotellet i Uleåborg. I programmet ingår öppningen av leadersuomi.fi-sidan, aktuellt om läget i lagstiftningen, TES-ärenden, utsikterna för ombudsverksamhetens fortsättning och mycket annat. Programmet blir klart inom den närmaste framtiden. Anmälan kan göras till Marianne Lemettinen på e-mailadress marianne.lemettinen@kylatoiminta.fi.
Uppgifterna är från SYTY:s senaste nyhetsbrev (mars 2014), i vilket man även bl.a. kan läsa om nytt från SYTY (lokala utvecklingsprogrammet godkändes, video om Palopuron Kyläapu-projektet, samt Maavara-tidningen), LOKAALI, byavänligaste kommunen (ansökningen) och nytt om Leader (Leader-varumärket och vårens Leader-forum)
Den 9 april kl. 16-20 hålls Östra Nylands skärgårdsseminarium 2014 i Gumbostrand, Sibbo. Man kommer att behandla boendet i skärgården och att verka där. Det hela avslutas med en workshop och sammanfattning. Kvällen är gemensam för Sibbo, Borgå och Lovisa skärgård. Som arrangörer fungerar utvecklingsbolaget Posintra, Sibbo kommun och arbetsgruppen för Östra Nylands skärgård.
För program och anmälningsuppgifter (anmälan görs senast 25.3) klicka på bilden för större text, eller se den på Landsbygdens utvecklingsförening SILMU rf:s webbplats silmu.info.
Att högutbildade i större utsträckning flyttar till storstäder har länge varit känt, men Sofia Tano har i sitt avhandlingsarbete gett sig in på ett relativt outforskat område. Hon har undersökt hur betyg hänger ihop med val av bostadsort. Med hjälp av svensk registerdata har Tano analyserat unga människors flyttmönster – från deras första flytt fram till dess att de nått 30-årsåldern. Tano menar att det skolbetyg som elever får i årskurs 9, och om de väljer att studera vidare eller inte, har stor betydelse för vart de sedan flyttar, och även vem de väljer som partner. Valet av bostadsort är inte så självständigt, utan istället flyttar de som lämnar sin hemort efter gymnasiet ofta till ett ställe där en familjemedlem bor eller har bott.
Tano har också studerat betygets roll för unga människor som börjat studera på universitet, och deras flyttbeslut efter universitetsexamen.
Det landsbygdspolitiska helhetsprogrammet finns nu i bokform och som nätpublikation, Mahdollisuuksien maaseutu – maaseutupoliittinen kokonaisohjelma 2014-2020 (Möjligheternas landsbygd – landsbygdspolitiska helhetsprogrammet 2014-2020). Programmet är Landsbygdspolitiska samarbetsgruppens (YTR:s) verksamhetsprogram och ett verktyg för den breda nationella landsbygdspolitiken. I helhetsprogrammet betraktas landsbygden som en oskiljaktig del av den nationella framgången och av samhället. Enligt den vision som identifierats under programarbetet utgör landsbygden en god livsmiljö som uppmuntrar till företagsamhet och till skapande. I landsbygdspolitiken betonas stärkandet av medborgarsamhället och ökning av delaktigheten. Målet är att utveckling av landsbygden i ännu högre grad än tidigare ska bygga på de kunskaper, det kunnande och det aktiva grepp som människorna och verksamma företag där har. I verkställandet av landsbygdspolitiken betonas ett mer intensivt samarbete mellan politiska aktörer, utvecklare, forskare, myndighetsaktörer, företagare och medborgarsamhället. Helhetsprogrammet har följande teman:
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 