Samarbete och smartfiske nyckeln till framtiden för småskaligt kustfiske

Fiskarter som inte varit kommersiellt gångbara, t.ex. mört och nors, har kallats för skräpfisk, men ekologiskt tänk i kombination med elementär produktutveckling gör att vi framöver borde tala om smartfisk i stället. I Österbotten finns många exempel på projekt som fokuserat på förädling av den s.k. normala matfisken, vilket har resulterat i att många företag i vår region nu är verksamma inom den branschen. Vidare är yrkesfiskaren en föredömlig primärproducent, miljövårdare och producent av miljösmart råvara med ringa ekologiska avtryck. Till det här kommer att vattenkvaliteten i Kvarken är förhållandevis god i jämförelse med hela Östersjösystemet. Men det gäller det att hitta nya synergier genom samarbete med målsättningen att skapa förutsättningar för en bredare ekonomisk bas inom fisket och fiskerinäringen.

Kustaktionsgruppen för Österbotten är ett av de verktyg som koordinerar olika utvecklingsprojekt inom fiskerinäringen, via en finansiering som kommer från kommun, stat och EU (Vbl 26.2).

Drivhusseminarium för Matriket Österbotten

I Europa finns det många regioner som ofta förknippas med sin mat och måltidskultur. Men även i de nordiska länderna lägger man nu fokus på begrepp som Matlandskap och Kulinariska regioner. Vad är det då som gör en region till en matregion, och finns det något recept? Vad ska vi gödsla och vattna för att en tydlig matregion ska växa fram? Kom med, lyssna in och dela med dig av dina tankar på drivhusseminariet för projektet Matriket Österbotten 26.3 kl. 9-15.30 på Hemmergården i Solf (Stundarsvägen 5), Korsholm. Tillsammans analyserar vi Österbottens potential, vilja och åtgärder för att utvecklas som matregion. Teman är Österbotten som matregion och Matriket Österbottens livsmedelsstrategi. Seminariet riktar sig till påverkare, aktörer och tyckare inom hela matkedjan i landskapet – bönder, degknådare, fiskfileterare, stekvändare, processtekniker, morotsodlare, byråkrater, handlare och verkställande direktörer, samt alla vi österbottningar som äter varje dag.

Ann-Sofi Backgren ny ordförande för Svensk Byaservice

Under Svensk Byaservice möte 27.2 i Helsingfors beslöt Byaservice samarbetsgrupp att utse Ann-Sofi Backgren, vik. verksamhetsombud på Svenska studiecentralen i Österbotten/SFV Bildning, till ny ordförande efter avgående Björn Wallén. Mångårige rektorn för Svenska studiecentralen Wallén övergår nu till nya arbetsuppgifter som direktor vid Lärkkullastiftelsen i slutet av mars.

Den nya ordföranden Backgren har under lång tid engagerat sig för byaverksamhet, vilket gäller både på lokal- och regionalnivå som på nationell och internationell nivå. Men redan år 1989 reste hon runt i Österbotten och informerade folket ute i byarna om att börja tänka på framtiden, och som 22-åring var hon med och grundade Molpe byaråd och var dess första ordförande under åren 1990-2000. Backgren har även år 2013, som en av tre, blivit utsedd till Byaverksamhetens vägvisare i Finland.

Samarbetsforumet Svensk Byaservice jobbar för landsbygdsutveckling i Svenskfinland. Byaservice, som bildades år 1994, upprätthålls av Svenska studiecentralen, Sydkustens landskapsförbund, samt Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur.

Norges nya regering sätter fart på kommunreform i landet

Bildkälla: Wikimedia Commons

I norska regeringsprogrammet utlovas att en kommunreform ska inledas och att de viktiga reformbesluten ska fattas under regeringsperioden. Det tycks vara bråttom med projektet, och den norska kommunministern har tillsatt en arbetsgrupp bestående av erfarna forskare och praktiskt inriktade aktörer som ska lägga fram kriterier för en ny kommunindelning. Kriterierna borde vara färdiga redan den 24 mars. I maj har regeringen sedan för avsikt att presentera riktlinjerna för kommunreformen, ge bakgrundsfakta till ändringsbehovet, ange målen för reformen och presentera verkställighetsplanen. Enligt regeringen bör alla kommuner klara av att själva sköta de nuvarande lagstadgade uppgifterna, och man hänvisar direkt till de kriterier som tagits fram i Danmark och Finland. Arbetsgruppen väntas ha sin slutrapport färdig den 1 december, i vilken det är meningen att det ska innehålla kriterier för en kommun som kan ta på sig flera uppgifter.

Landskapsrunda om Sote-reformen startade

Under mars månad ordnar social- och hälsovårdsministeriet diskussionstillfällen om servicestrukturreformen inom social- och hälsovården, d.v.s. om Sote-reformen. Under tillfällena träffar omsorgsminister Susanna Huovinen aktörer och beslutsfattare inom social- och hälsovården i kommunerna. Landskapsrundan startade i Åbo 5.3 och avslutas i Helsingfors i slutet av månaden. De kommande orterna och datumen är: Jyväskylä 10.3, Uleåborg 14.3, Kuopio 18.3, Tammerfors 26.3 och Helsingfors 28.3. Målet med Sote-reformen är att garantera alla likvärdiga social- och hälsovårdstjänster, men det är också nödvändigt att förbättra produktiviteten och effektiviteten inom hälso- och socialvården för att målen med reformen ska uppnås. Även om strukturerna ändras och ansvaret för att ordna tjänster koncentreras, så kommer närtjänsterna att tryggas. ”Det är nödvändigt att i reformen känna igen de inom de kommande årtiondena ändrande behoven av service – i detta skede behövs diskussion och dialog mellan ministeriet, kommunfältet samt aktörerna inom social- och hälsovården”, säger Kari Haavisto, konsultativ tjänsteman på social- och hälsovårdsministeriet.

Läs mer i social- och hälsovårdsministeriets pressmeddelande (från 6.3).

”Tid mer värdefullt än pengar” – ideella tidskuponger som egen valuta

Om man vill öka resiliensen och hållbarheten i ett lokalsamhälle är Ideella tidskuponger (ITK) ett fantastiskt sätt att jobba, för det man gör är att man genererar ett värde genom att tre personer har förtroende för varandra. Om man har tre platser man kan bo på, tre sätt att värma upp sitt hus och tre sätt att få mat, tyder det på valmöjligheter och förmåga att anpassa sig snabbt, men har du bara ett val, sitter du fast om något går fel. Vi har målat in oss i ett hörn när det gäller valmöjligheter, men ITK är ett alternativ när våra ekonomiska system rasar samman och människor börjar röra på sig. Vi behöver kulturella verktyg för att skapa förtroenden i kristider.

Den typen av ideella tidskuponger som Stephen Hinton pratar om finns redan i bruk på många ställen, bland annat i Tyskland, i form av ”Minutos”. Då tre personer undertecknar en ideell tidskupong, byter man en tjänst som sedan kan lösas in någon annanstans. Systemet har ingen bank som transaktionerna måste gå igenom, utan värdet på checken skapas när arbetet utförs. Första försöken med ITK i Sverige gjordes i Sigtuna och Uppland. Första försöket i Sigtuna blev en ögonöppnare, där man gjorde en inventering av vad man kunde erbjuda lokalt bara genom ITK. Istället för att bara prata om individer och att köpa och sälja och leka affär, utgick man från samhällsprojekt och tittade på hur de skulle kunna finansieras med ITK.

”Innovationsupphandling kan rädda Sveriges landsbygd”

Den offentliga sektorn upphandlar årligen varor och tjänster motsvarande drygt 15 procent av Sveriges BNP eller för ca 600 miljarder kronor per år. Lagen om offentlig upphandling (LOU) är en mycket viktig reglering hur inköp från det offentliga ska gå till, bl.a. ska lagen förhindra inköp där inte alla kan vara med och lägga ett anbud. Inte allt för sällan ställer dock lagstiftningen till det för mindre och avlägset belägna orter. Nu pågår i Gävleborgs län med Inköp Gävleborg som huvudman ett spännande projekt, Innovationsupphandling ”X”, med syftet att skapa en plattform där innovativa upphandlingsmodeller kan utvecklas och testas såväl praktiskt som teoretiskt, innan de genomförs i ordinarie linjedrift. Ett annat mål är att skapa en arena för möten mellan olika professioner/aktörer som inte alltid träffas naturligt utanför sina yrken och branscher. För de som vill ha utveckling och möjliggöra förändring är det ett mycket spännande projekt, och för de som bor på landsbygd eller i glesbygd kan det rent av vara en överlevnadsfråga, att framöver tillåta upphandling på nya sätt.

LOKAALI hålls sista dagarna i augusti

LOKAALI – Paikallistoimijoiden valtakunnallisen juhlaseminaari (LOKAALI – De lokala aktörernas nationella festseminarium) hålls i år 30-31.8 i Hankasalmi, Mellersta Finland (och inte som tidigare meddelats 6-7.9). Förberedelserna är i gång och det utlovas ett givande veckoslut för hela familjen. Sökandet efter Årets by, vilken kungörs under festseminariet, är i full gång. Genom valet av Årets by vill Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverskamhet i Finland rf lyfta fram byarnas mångsidiga verksamhet, samt öka medvetenheten och synligheten om byaverksamhet. Målet är att hitta aktiva byar, framgångsrik byaverksamhet och få goda exempel på byarnas verksamhet och samarbete. Ytterligare utses under tillställningen Byaverksamhetens vägvisare och Årets landsbygdsaktör.

Uppgifterna är från SYTY:s hemsida. På webbplatsen finns även länk för mer info om LOKAALI, samt info och ansökningsförfarandet för Årets by, Byaverksamhetens vägvisare och Årets landsbygdsaktör.