Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Forskning om att göra mobilt bredband snabbare – ”datadoktorn” Nisse Husberg kommenterar

MobilDe hastigheter som utlovas i reklamkampanjerna för mobila bredband, är fiktion och fantasi. För att erhålla topphastigheten – låt oss anta 10 Mbit/s – skulle man behöva vara ensam användare på mobilmasten, och samma sak gäller för en åtkomstpunkt i det trådlösa nätverket hemma, på flygplatsen eller på jobbet. Det här säger Alexandre Proutiere, universitetslektor och forskare vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH), som bl.a. forskar om hur hastigheten i Wifi-nätverket skall kunna skruvas upp till utlovad dito. Men Proutiere jobbar även med att se till att de mobila bredbanden lever upp till bredbandsleverantörernas löften. Lösningen kallas DSA, en förkortning för Dynamic Spectrum Access, som är en rykande het trend inom alla typer av trådlöskommunikation just nu. Enligt Proutiere gör DSA-tekniken det möjligt för enheter som mobiltelefoner, surfplattor och framtidens trådlösa kameror att bli ”frequency agile”, d.v.s. lättrörliga när det gäller val av frekvensområde att sända och ta emot data inom, något som t.ex. öppnar upp möjligheter för mobiltelefoner att automatiskt röra sig inom olika frekvensområden, och kan liknas vid en bil i rusningstrafik som kan välja den fil där trafiken flyter snabbast.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Fritidsinvånarna en viktig kugge i utvecklingen av landsbygdsservicen

Rapport 88 Ruralia-institutetDå det gäller att lösa problemen med servicen på landsbygden, kommer fritidsinvånarnas betydelse att öka i framtiden. De fast bosattas antal på landsbygden minskar, medan fritidsinvånarnas efterfrågan på service ökar, vilket kan både upprätthålla nuvarande servicenivå och främja utvecklingen av ny service. Fritidsinvånarna är villiga att använda lokal service, om bara utbud finns och man får en lösning på de informativa problemen. Det väsentliga är en utveckling av växelverkan mellan servicens producenter och konsumenter. Det här framgår ur en fallstudie som Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet har gjort om fritidsbosättare i Kouvola. I fallstudien klargjordes både servicens fysiska nåbarhet som hur fritidsinvånarna hittar info om lokal service och hur det här påverkar t.ex. fritidsinvånarnas identitet i stugkommunen. En frågeblankett sändes till ca 2 000 ägare av fritidsbostäder, av vilka 37 procent svarade.

Mer info (på finska). Själva rapporten som pdf: Palvelujen saavutettavuus muutoksessa – maaseudun vakituisten ja vapaa-ajan asukkaiden palveluympäristön kehityssuunnat ja uudet mahdollisuudet.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Värdediskussion om den lilla skolans utveckling och framtid ordnas parallellt i Vasa och Umeå

Hur ser den lilla skolans utveckling och framtid ut? Reservera redan nu tid i almanackan för ByskolE-seminariet den 25 april 2013 och kom med och diskutera denna aktuella fråga. Seminariet hålls parallellt vid Pedagogiska fakulteten i Vasa och vid Umeå universitet. Seminariet riktar sig till lärare, rektorer, utbildningsdirektörer, politiker, lärarstuderande och andra intresserade. Möjligt att delta på distans!

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Erfarenheter från Leader-systemet i Ryssland tas upp på seminarium i S:t Michel

Ruralia-institutet-logoRuralia-institutet vid Helsingfors universitet ordnar ett slutseminarium för Ladoga Initiative-projektet 22.3 kl. 9.30-15 vid S:t Michels universitetscenter. Under seminariet presenteras de mål som förverkligats i projektet, och så utvärderar man dess resultat, samt bl.a. erfarenheter av Leader-metodens tillämpningar utanför EU. Praktiska erfarenheter och resultat från de 30 förverkligade miniprojekten inom pilotområdena, presenteras på seminariet av de lokala projektkoordinatorerna från Pitkäranta, Olonets och Lotinanpelto. Målet för Ladoga Initiative-projektet, som hör till Kaakkois-Suomi – Venäjä ENPI CBC-programmet, är att överföra de erfarenheter man har från Leader-systemet i S:t Michel-området till Olonets, Pitkäranta och Lotinanpelto för att utveckla byaverksamheten där. Projektet, som handhas av Ruralia-institutet, startade 2011 och avslutades i Ryssland i slutet av 2012, i Finland avslutas det 31.3.

Anmälningsuppgifter och program.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

SYTY söker Leader-ombud för utvecklingsprojekt

SYTY-logoSuomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf är byaverksamhetens och Leader-gruppernas nationella samarbetsorganisation och befrämjare. SYTY har nu fått projektfinansiering från Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland till ett utvecklingsprojekt som inkluderar alla 55 Leader-gruppsområden. Syftet med det här Leader-ombudsman benämnda utvecklingsprojektet är främjande av Leader-metoden och samarbetet för åren 2013-2014. För genomförande av projektet söker man nu, antingen en heltids eller två deltids Leader-ombud med placeringsort vid SYTY:s kansli i Suomusjärvi. Ansökningshandlingarna skall vara framme senast 4.2. Tilläggsuppgifter ger SYTY:s ordförande, professor Eero Uusitalo på tel. 040 541 9916, Leader-sektionens ordförande, verksamhetsledare Kirsti Oulasmaa på tel. 040 553 7209 eller SYTY:s generalsekreterare Risto Matti Niemi på tel. 050 599 5229.

Info och ansökningsdirektiv finns som länk på SYTY:s hemsida.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

For Future – Facebooksida för hållbar utveckling på landsbygden

st. patrick's day background”Vi vill att alla kommuner i landet skall ha möjlighet att utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt och social sammanhållning. Det bygger på en förändrad politik. De kommuner och regioner som producerar tillväxt genom sina naturtillgångar, måste få tillbaka en del av vinsten. Något är fel när de fattigaste kommunerna är det mest produktiva.”

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Samspel mellan stad och landsbygd ger ett långsiktigt och uthålligt samhälle

Sheds in Hay FieldPå förhållandevis kort tid har landsbygden allt mer förlorat sin status i takt med och till förmån för växande städer. Men genom denna process har landsbygden också tvingats till anpassning, nytänk och omvandling. Den moderna landsbygden utvecklas dels i symbios med staden, men även på egen hand, som innovations- och samverkansmiljö. För vid hållbar regional utveckling måste även utvecklingen av den moderna landsbygden främjas, och landsbygden utvecklas i allt större utsträckning från att vara en perifer arena till att bli s.k. intersektioner – det vill säga knytpunkter för utbyte av idéer och samverkan mellan invånare, förenings- och näringsliv. Ett tecken på detta är den ökande mängden tvärsektoriella samarbeten som i allt större utsträckning sker runtom på Sveriges landsbygd, där tätt sammansvetsade och välfungerande lokalsamhällen bidrar till en gemensam problemformulering och där innovationer uppstår till följd av en utmaningsdriven process. Ett sådant exempel är i Röstånga i Skåne, där invånare och föreningsliv tillsammans startade ett aktiebolag, Röstånga Utveckling AB (RUAB), som i ett första projekt mobiliserar Röstångas befolkning och erbjuder alla att bli aktieägare i syfte att bevara och utveckla restaurangen och mötesplatsen Stationen. RUAB kommer att drivas som ett kommersiellt bolag med de risker och möjligheter som en marknadsekonomi erbjuder. I vissa fall kan andra värden prioriteras än att maximera vinsten.

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Byns allt i allo hjälpreda åt Sundomborna

Byahjälp SundomSedan nyår har Sundom by i Vasa sin egen allt i allo i malaxbon Torolf Björklund. Det kan t.ex. handla om snöskottning, lövkrattning, matinköp, städhjälp, datorhjälp och enklare reparationer. ”Det är mycket bra”, säger bybon Sven-Erik Jåfs om att Sundom fått en allt i allo, då denne hämtar honom med bil på måndagsförmiddagen (7.1). Han kan inte längre ta sig in till byn på egen hand. Enligt Sundom Bygdeförening rf:s ordförande Agneta Glad har de inte gjort någon marknadsundersökning, ifall det finns ett behov av sådana här tjänster. ”Men vi tror att det finns ett behov”, säger föreningens sekreterare Bjarne Blomfeldt. De som är medlemmar i föreningen får ta del av allt i allons tjänster kostnadsfritt, medan det för icke-medlemmar kostar tio euro per arbetsinsats. Det är även ett sätt att värva medlemmar till föreningen. Det allt i allon Björklund gör, skall inte konkurrera med hemtjänsten. Det är genom Vasa settlementförening och projektet Siivet (Vingar) som Sundom bygdeförening fått tips om möjligheten att anställa en allt i allo för byn, och sådana finns sedan tidigare i två av Vasas stadsdelar – Aspnäs och Vapenbrödrabyn. Finansieringen sker genom arbets- och näringsbyrån och handlar om att sysselsätta långtidsarbetslösa. Arbetstiden för Björklund (61 år), som varit arbetslös sedan han för fem år sedan flyttade tillbaka från Sverige, är 25 timmar per vecka. Liknande byahjälpsprojekt har de senaste månaderna startats i bl.a. Fiskars och Snappertuna i Nyland.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Max-Ola Nordlund, i Vasabladet (8.1).

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

Aktion Österbotten söker Leader-rådgivare och byaombud

Aktion Österbotten rf är Leader-grupp i det österbottniska kustområdet från Karleby i norr till Kristinestad i söder. Till sitt energiska team söker man nu en Leader-rådgivare (Syd) och ett byaombud, båda på deltid (50 procent). Placeringsorten för Leader-rådgivaren är Närpes (Företagshuset Dynamo) och för byaombudet Vasa. Tjänsterna kan även sökas som en heltidstjänst. Sista ansökningsdag är 23.1 kl 16.

Mer info om tjänsterna finns på www.aktion.fi.

Aktion - jobbannonsAktion - jobbannons 2

Kategorier
2013 Nyhetsbrev 02/2013

SYTY föreslår närdemokratisamhällen inom kommunen

SYTY-logoI och med att kommunstorlekarna växer, så blir avståndet mellan beslutsfattarna och medborgarna allt längre. Det här accentueras särskilt inom landsbygdsområden, där de geografiska avstånden är stora och den representativa demokratin är gles. Närdemokratin kan inte lösas enbart med representativa demokratiska medel, utan det behövs direkt demokrati. Suomen Kylätoiminta ry (SYTY) – Byaverksamhet i Finland rf kräver sålunda att man i den nya kommunlagen inför gemensamma överläggnings- avtals- och beslutsmekanismer mellan kommunen och byarna, så att:

  • Byaföreningar och lokala aktörer bildar behöriga enheter, närdemokratisamhällen, vilka väljs av medborgarna – representerar medborgarorganisationer, samt godkänd av den kommunala förvaltningen.
  • Närdemokratisamhällens verksamhet grundar sig på områdets egen utvecklings- eller byaplan, med vars hjälp man tillsammans med kommunen förverkligar överenskomna uppgifter, vilka särskilt hör till närservicen och den lokala utvecklingen.
  • En del av kommunens budget avsätts för samhällena.

Hela ställningstagandet (på finska) finns att läsas på SYTY:s hemsida.