Under den finlandssvenska Landsbygdsriksdagens webbinarium 25.3.2021 med rubriken Smart landsbygd 2.0 föreläste Malin Rönnblom, professor i statsvetenskap vid Karlstads universitet, om multilokalitet under rubriken Platspolitik i ljuset av pandemin – nya möjligheter för landsbygden? Rönnblom har studerat hur landsbygden skapas i några olika policyer utifrån vilka problem och lösningar som skrivs fram. Utifrån En strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder (Skr. 2008/2009: 167) skissar Rönnblom landsbygdens problem och ansvar.
Sammantaget leder strategins ansats till att landsbygden tillskrivs följande problem och ansvar: bilden av landsbygden ska ändras och att landsbygdens särskildhet ska hanteras, samt landsbygdens ansvar för hela landet och landsbygdens ansvar för sin egen service och överlevnad. I ljuset av pandemin kan man säga att (frågetecknen visar på viss osäkerhet) bilden av landsbygden har ändrats(?), landsbygdens särskildhet har blivit något positivt(?), att landsbygdens ansvar för hela landet kvarstår(?) och att landsbygdens ansvar för sin egen service och överlevnad utmanas(?).
Människors preferenser om plats har ändrats. Man vill ha större boende, bo närmare naturen och inte resa. Staden blir för dyr, för tät och för mobil. Samtidigt ändras inte grundläggande föreställningar om modernitet och utveckling i en handvändning. Kan pandemins utmaningar för det täta och det mobila vara en hävstång för de politiska krav som landsbygderna under lång tid riktat mot nationell nivå? Alltså att det inte behöver vara självklart med offentliga fördelningssystem som enbart följer antalet invånare, att gleshet liksom täthet har ett värde, att det behövs en platspolitik som sätter värde på platsens olikhet, inte urbana imitationer.
Nordens största trendspanare Kjell Lindström föreläste om Trender & Framtid – framtidens organisation och ledarskap. I en klassisk linjär stabsorganisation finns bl.a. en stabil inre struktur med färre personer på en högre nivå. Den är tydligt avgränsad mot omvärlden. Men utifrån påverkas den klassiska linjära stabsorganisationen politiskt, ekonomiskt, socialt, teknologiskt och miljömässigt. Den påverkas av en ”VUCA-world” med rörighet, osäkerhet, komplexitet och oklarhet. Till det här kommer att den linjära stabsorganisationen påverkas av en megatrend – digitaliseringen, allt från Internet of things till artificiell intelligens. Teknologin gör dessutom att livstiden för stora bolag blir kortare och kortare.
Framtidens organisationslandskap kan komma att vara holakratier – självstyrande grupper och minimal hierarki. Det skulle då kunna finnas fler små organisationer och färre och mer kortlivade större organisationer, en växling mellan ledarskap och medarbetarskap, förmedlingsplattformar och mer projektarbete, relationer/nätverk och koordinering/samverkan, nya yrken ersätter gamla, fler utanför arbetskraften. Ledarskapets nya förutsättningar kunde skrivas som ”diplomatisk projektledning”, komplext, teknologutnyttjande, experimenterande, reflekterande och lärande, improviserande, nätverksbyggande, samt att hålla bra möten.
Utöver Rönnblom och Lindström föreläste även Antonia Husberg, landsbygdsöverinspektör vid jord- och skogsbruksministeriet, och Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig inom landsbygdspolitik och landsbygdsutveckling, om aktuellt inom landsbygdspolitiken och landsbygdsutvecklingen. Webbinariet, som öppnades av riksdagsledamot Anders Norrback, avslutades med Dialogpaus diskussioner. Webbinariet genomfördes som ett samarbete mellan PRO AGRIA Svenska lantbrukssällskapens förbund, Svenskfinlands Byar, IDNET, Landsbygdspolitik.fi, Leader SILMU och SILMU-byar.
Den finlandssvenska Landsbygdsriksdagen ordnas nästa gång hösten 2022 på Kimitoön i Åboland med Leader-gruppen I samma båt – samassa veneessä rf ry och Varsinais-Suomen Kylät ry – Egentliga Finlands Byar rf som lokala värdar.
Föreläsarnas material och annat nyttigt finns som länkar på webbplatsen landsbygdsriksdagen.fi. Se även Landsbygdsriksdagens Facebook-sida.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 