
Staffan Nilsson, den ena av två ordföranden för Riksorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL), ger här en uppdatering om vad som händer inom landsbygdsutvecklingen på EU-nivå.
För ett år sedan kom EU-kommissionens europeiska gröna giv (Green Deal) en färdplan med stora ambitioner för klimat- och miljöfrågan. I oktober i år godkände EU-parlamentet en klimatlag som backar upp målen, vilka är att:
- det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050
- ekonomisk tillväxt har frikopplats från resursförbrukning
- inga människor eller platser lämnas utanför
Punkt 3 är speciellt intressant enligt Nilsson:
– Jag tror att det speglar vad man sett i USA som varit ett splittrat land där människor på landsbygden känt sig utanför och bortglömda och man vill motverka att det händer inom den Europeiska unionen. Därför är det väldigt bra att man nämner platser, och att man därmed visar att man tänker på hela länderna, inklusive landsbygder, och att alla ska känna sig delaktiga, säger Nilsson som påpekar att det krävs alla medlemsländer förstår och vill följa planen.
– Det är på nationell nivå som förändringar måste implementeras och genomföras. Det påverkar alla politiska områden. Det kräver ju också att civilsamhället och vi som medborgare vill vara med, säger Nilsson.
EU-kommissionen har också tagit initiativ till att forma en långsiktig vision för de europeiska landsbygderna, ”Long Term vision for rural areas 2040”. Arbetet är fortfarande på en grundläggande nivå där man skaffar underlag för visionen. I mars 2021 blir det en stor konferens där Sverige är en av deltagarna. EU-kommissionen räknar med att komma med ett så kallat meddelande i slutet av andra halvåret 2021, alltså en målbeskrivning.
Uppgifterna är från webbplatsen helasverige.se.