Flytten till stan går inte att stoppa – det måste bli enklare att flytta och pendla

I en bok av Peter Gladoic Håkansson och Helena Bohman, docent respektive universitetslektor vid Malmö universitet, jämförs Skandinavien med sydöstra Europa, Investigating Spatial Inequalities: Mobility, Housing and Employment in Scandinavia and South-East Europe. Precis som i Sverige ökar storstäderna i Kroatien och Serbien och landsbygdsbefolkningen minskar. Enligt Håkansson är det inget politiskt beslut att städerna ska växa, utan det ligger i den strukturomvandling vi befinner oss i. De stora tendenserna går inte att påverka.

Forskarna menar att minst lika viktig som inkomstklyftorna, är den geografiska ojämlikheten. När en större arbetsplats lägger ner på en mindre ort, drabbas invånarna dubbelt genom att de förlorar både jobb och värdet på sitt hus. För många kan huset vara den viktigaste tillgången de har och de blir på så sätt ”dubbla förlorare”.

Håkansson säger att dessa ”dubbla förlorare” hamnar på efterkälken och deras missnöje tar sig uttryck i vallokalerna, vilket blivit tydligt med Trump, Brexit och högervindarna som blåser över Europa. Exempelvis hade det inte blivit någon Brexit om bara London hade röstat. Håkansson låter förstå att i hela Europa växer högerpopulism i de orter som har hög arbetslöshet, låg tillväxt och utflyttning.

Enligt forskarna är det varken möjligt eller önskvärt att stoppa inflyttningen till storstäderna, utan i stället lyfter de vikten av att göra det enklare för personer att flytta och pendla genom mindre byråkrati, större utbud av bostäder, minskade kostnader för flytt, stöd för pendling och bättre tillgång till tillförlitlig kollektivtrafik.

När trösklarna är hög för ökad mobilitet, oavsett flytt eller pendling, är risken hög att invånarna blir ”inlåsta” i områden med sämre framtidsutsikter. Bohman menar att det är viktigt att poängtera att tillväxten som sker i städer inte handlar om landsbygden, utan om de kvaliteter som staden erbjuder. Vi kan inte stoppa inflyttningen till städer, utan fundera mer på hur fler kan ta del av utvecklingen.

Uppgifterna är från webbplatsen forskning.se.

Det här inlägget postades i 2019, Nyhetsbrev 20/2019 och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s