Kategorier
2019 Nyhetsbrev 04/2019

Hur påverkar naturen vårt välbefinnande?

Ohtakaris steniga strand vid Bottniska viken Bildkälla: Wikimedia Commons

Femton minuters vistelse i naturen får blodtrycket att sjunka, hjärtat att varva ned och nivån av stresshormon att minska. Vi mår bra i naturen och det är lika bra att slå fast det direkt. Det finns klara vetenskapliga belägg för att vistelse i naturen har positiva effekter på människans välbefinnande, menar doktoranden vid Åbo Akademi i Vasa Ghita Bodman. Hon forskar i just natur och välbefinnande.

Vad är det då i naturen som får oss att må bra? Det handlar förstås om en helhet där sådant som bland annat frisk luft spelar in. Men det går djupare än så och här har forskningen kanske inte alla svar ännu, men det finns tre dominerande teorier som till en del bygger på att vårt förhållande till naturen är något nedärvt, som vi fått genom evolutionen.

Enligt teorin om biofili har vi en medfödd kärlek till naturen som vi fått med oss sedan långt tillbaka, medan en annan teori bygger på att vi lämnar vardagen bakom oss när vi kommer ut i naturen och att det triggar vår fantasi och ger energi. Den tredje teorin tar fasta på tiden när vi levde på savannen i Afrika med kamp för överlevnad varje dag. För att kunna återhämta sig satte sig den tidiga människan i skogskanten där hon hade uppsikt över potentiella fiender ute på savannen. Kunde man återhämta sig, överlevde man. Stress är ju bra till en viss del men för mycket tar kål på oss och det klarar vi inte av.

För mycket stress är inget främmande för dagens moderna människa heller, alltså borde naturens återhämtande effekter vara lika aktuella i dag som för tiotusentals år sedan, men för många har de fallit i glömska. Bodman säger att vi tappar kontakten med naturen. Det är inte så långt tillbaka som vi levde mer med naturen än vi gör i dag.

Kunskapen är ändå på väg tillbaka. Man har allt mer börjat använda sig av naturens välgörande effekter i olika terapiformer – så kallad Green Care – för bland annat personer med missbruk, äldre, personer med funktionsnedsättning och utbrända. Sten och vatten tar minst energi om man är utbränd, sedan följer växter, djur och till sist människor.

Är man riktigt utbränd kan man återhämta sig genom att omge sig med stenar och vatten och sedan gå vidare till växter när man blivit lite bättre.

Bodman skulle vilja att man i högre grad började se på vilka ekonomiska effekter naturen kunde ge, alltså hur mycket samhället kunde spara på att folk vistas i naturen och mår bättre. Bodman har intervjuat personer för sin forskning som i medelåldern börjat söka sig tillbaka till naturen som de vistats i som barn, och ofta sker det här i samband med någon form av utbrändhet. Alla har förstås inte möjlighet att flytta ut på landet, men det räcker faktiskt med en park eller något litet naturområde som bevarats i eller nära staden.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Daniel Nissén, i Vasabladets e-tidning (17.2).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s