Från Överenskommelsen och till nya strukturen för samverkan NOD

Kanslichefen på NOD Karin Neuhaus
Foto: Ann-Sofi Backgren

Överenskommelsen var ett svenskt koncept som fungerade i tio år (2008-2018) mellan idéburen sektor och det offentliga. Fokus låg långt på överenskommelser på det sociala området – öka antalet välfärdsaktörer från civilsamhället, betona civilsamhällets röstbärarfunktion, etablera ett arbetssätt med utgångspunkt i de sex principerna, samt främja lokala och regionala överenskommelser. De sex principerna är självständighet & oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet & insyn, samt mångfald. Parterna i Överenskommelsen bestod av Idéburen sektor (80 organisationer som undertecknat Överenskommelsen), Sveriges kommuner och landsting, samt svenska regeringen. Det finns både lokala och regionala överenskommelser i mellersta och södra Sverige. Mycket av dialogen sker i tjänstemannaledet.

År 2015 skedde en stor förändring i verksamheten, då flyktingfrågan blev startskottet för den nya strukturen. Det blev en enorm insats från civilsamhällets sida, en funktion som ökat. Man fick en stor summa pengar för att arbeta med flyktingar. Det här blev en struktur för verksamheten för att komma vidare. Den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen kan beskrivas så att nivån på medverkande, från information via samråd och dialog (bred samverkande) till partnerskap, stiger från låg (informationen) till hög (partnerskapet).

I februari 2018 signerade den svenska regeringen och representanter för det civila samhället en överenskommelse som ersätter den tidigare Överenskommelsen inom det sociala området. Den nya strukturen för samverkan, NOD (Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället), öppnar för dialog och samråd inom fler sakpolitiska områden och innebär nya spännande möjligheter för samverkan. Medan Överenskommelsen inom det sociala området arbetade på tre nivåer, alltså nationellt, regionalt och lokalt, kommer den breddade stödstrukturen för dialog att fokusera på det nationella planet. Sedan den nationella Överenskommelsen avslutades och ersattes med en annan samverkansform på nationell nivå, så pågår ett arbete med att överlämna Överenskommelsens stödfunktion rörande lokala och regionala dialogprocesser till Nätverket – Idéburen sektor Skåne.

NOD ansvarar också för lärnätverk, som är en ny mötesserie mellan offentliga och idéburna organisationer på nationell nivå med fokus på kunskapsutbyte och skapandet av mötesplatser. Lärnätverken fokuserar på olika sakfrågor där samverkan mellan exempelvis myndigheter och civilsamhällesorganisationer behövs. I styrgruppen för NOD ingår paraplyorganisationer på nationell nivå: LSU – Sveriges ungdomsorganisationer, Forum – idéburna organisationer med social inriktning, Civos – civilsamhällets organisationer i samverkan och Famna – riksorganisationer för idéburen välfärd. Här är tre platser vakanta. Från regeringskansliet har Kulturdepartementet två platser i styrgruppen för NOD, medan två platser är vakanta till annat/andra departement.

Ett annat forum mellan Sveriges regering och civilsamhället är Partsgemensamt forum för dialog (PGF) som tills vidare administreras av NOD. Det är en uppföljning av regeringens politik för det civila samhället, där representanter från regeringen och civilsamhället diskuterar hur förutsättningarna för det civila samhällets organisationer kan förbättras. Civilsamhällets organisationer ska bl.a. kunna agera röstbärare och opinionsbildare, samt göra människor delaktiga. PGF sammanträder fem gånger om året.

Vidare kan nämnas departementstöd för svenska regeringen som sakråd, remissinstanser och demokratin 100 år, ”Sakråd är en arbetsmetod i Regeringskansliet som kan användas för att i en avgränsad sakfråga ta del av kunskap och perspektiv från det civila samhällets organisationer. Sakråd kompletterar andra former av samråd och ökar kvaliteten i regeringens underlag. Då sakråd rör frågor som beslutas på EU-nivå kallas de EU-sakråd. Sakråd initieras av Regeringskansliet.”

Via remisser kan regeringen be berörda myndigheter, organisationer, kommuner och andra intressenter att lämna synpunkter på ett förslag. Sedan vill svenska regeringen uppmärksamma att det år 2021 är hundra år sedan det första riksdagsvalet i Sverige, där både kvinnor och män fick rösta. Det utgör ett unikt tillfälle att bemöta de utmaningar demokratin står inför i dag, så en kommitté ska därför under 2018-2021 planera, samordna och genomföra en samling av insatser och aktiviteter för en stark demokrati.

Överenskommelsen i stort är samverkan mellan idéburet och offentligt, hur gemensam syn och spelregler kan bli grund för ökad förståelse och samarbeten, medan en annan väg att gå kan vara att teckna ett idéburet offentligt partnerskap – IOP. Detta är en samverkansmodell mellan det offentliga och den idéburna sektorn. IOP har bl.a. använts för att motverka mäns våld mot kvinnor, minska utsatthet hos EU-migranter och i etableringsarbetet med nyanlända. Det är en form som växer allt snabbare, dock omdiskuterad.

Uppgifterna baserar sig till stor del på en föreläsning som Karin Neuhaus höll i SFV-huset G18 i Helsingfors 14.01. Föreläsningen var ena delen i arrangemanget Diskussionstillfällen – Överenskommelsen och Svensk Byaserivce 2020, ordnat av Svenska lantbrukssällskapens förbund, nätverket IDNET och Svensk Byaservice i samarbete med Svenska studieförbundet.

Det här inlägget postades i 2019, Nyhetsbrev 02/2019 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s