Kategorier
2019 Nyhetsbrev 01/2019

”Platssexighet” – företag som framställer landsbygden som intressant, trendig, lockande och sexig

Det behöver inte vara en nackdel för ett företag att befinna sig ute på landet, långt från kunder, samarbetspartners och andra aktörer, utan tvärtom är det allt fler som vänder det här till sin fördel genom att lyfta fram platsen de verkar på i sin marknadsföring. ”På samma gång skapar de en ny image för hela landsbygden som avviker från den negativa bild som ofta ges i media, med byar som avfolkas, en åldrande befolkning, arbetslöshet och alla som vill bort därifrån”, säger Niklas Lundström, forskardoktor vid Vasa universitet som tillsammans med Olli-Pekka Viinamäki forskar i ”platssexighet” på landsbygden.

I stället för något döende och omodernt framställer de här företagen landsbygden som intressant, trendig, lockande – och sexig, vilket har fått Lundström och hans forskarkollegor att mynta begreppet ”platssexighet” (paikkaseksikkyys). I snart ett år har ett forskningsprojekt pågått vid Vasa universitet där man undersökt det här fenomenet. Kännetecknande för platssexighet är att man i sina berättelser lyfter fram sådant som är unikt för byn eller platsen där man är verksam, ett fenomen som har sitt ursprung i USA där småbryggerier ville lyfta fram orten ölet framställs på för att ge ett genuint intryck.

Det centrala här är att berättelserna måste vara äkta och det ska finnas en genuin koppling till en verklig plats, för konsumenterna märker nog om berättelsen är falsk eller för överdriven och det fungerar inte. Det är en balansgång hur mycket man kan framhäva och förstärka saker, och öververslag straffar sig ganska snabbt, menar Viinamäki. Exempel på ”platssexiga” företag är Kvarken Brewery (bryggeri på Replot) och Kyrö Distillery destilleri i Storkyro).

Viinamäki och Lundström uppskattar att fenomenet började dyka upp i Finland för omkring fem år sedan, och då är det framförallt yngre företagare, födda på 1980-talet, som anammat den här typen av marknadsföring. En stor del av deras jämnåriga bor i urbana områden, vilket tilltalar dem. Fokuseringen på det lokala ser forskarna som en reaktion på globaliseringstrenden. Genom att lyfta fram det lokala sticker man ut, när alla andra poängterar hur internationella de är.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Daniel Nissén, i Vasabladets e-tidning (14.1).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s