”Vi behöver fler poliser i glesbygdsområdena”, säger ordföranden för parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder Anne Kalmari. Den parlamentariska arbetsgruppen hörde på mötet den 21 november både polisen och gränsbevakningsväsendet i frågor som rör säkerhetstjänster. På vissa glesbygdsorter är väntetiden för brådskande hjälp över en timme. I huvudstadsregionen tar det ungefär fem minuter för polisen att komma på plats. Om det går långsamt att få hjälp, leder detta till att säkerheten blir sämre och att invånarna inte kontaktar polisen vid nödsituationer. Många turistorter kräver polisens resurser i glesbygder, vilket gör att lokala invånare kan bli utan polisens tjänster. Om hjälpen är långsam, kan detta också leda till att folk tar lagen i egna händer.
Regeringen har föreslagit ett tilläggsanslag på 3,3 miljoner euro i statsbudgeten 2019. Anslaget är avsett för att förbättra polisens tjänster i glesbygder och i trakter som är utmanande med tanke på servicenivån. Enligt polisen hjälper anslaget att hålla kvar dagens servicenivå ännu nästa år. Under de närmaste åren kommer tiden för att få hjälp förmodligen att bli ännu längre i glesbygder om finansieringen stannar på dagens nivå. Den parlamentariska arbetsgruppen är väl medveten om polisens utmanande resursläge. En utredning som gruppen fått, visar att i själva verket täcker tilläggsanslaget det existerande underskottet och kommer antagligen inte att leda till fler nya polistjänster i glesbygden.
Tilläggsanslaget ger dock möjligheter till bättre beredskap och patrullering, men det räcker inte. Det handlar om människornas grundlagsenliga rättighet till säkerhet. Vi behöver omedelbart fler poliser i glesbygder. Riksdagens anslag är också avsett för det ändamålet. Glesbygderna behöver också långsiktig finansiering. Inrikesministeriet ska övervaka att de pengar som anvisas för glesbygder används för de ändamål de är avsedda för. Ett problem är också att antalet poliser är så litet att det blir svårt att tillsätta de eventuella nya tjänsterna.
Statsrådet tillsatte parlamentariska arbetsgruppen för glesbygder den 19 oktober 2017 för att förbättra möjligheterna för glesbebyggda områden i Finland. Arbetsgruppens mandatperiod är 1.11.2017-30.9.2019. Arbetet baserar sig på publikationen Harvaan asuttu maaseutu – mahdollisuuksia täynnä. Harvaan asutun maaseudun strategia 2017–2020 (Glesbygdens många möjligheter – Strategi för glesbygden 2017–2020) som publicerades 2017. Riksdagsledamot Anne Kalmari är ordförande för arbetsgruppen.
Uppgifterna är från webbplatsen mmm.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 