Kategorier
2018 Nyhetsbrev 13/2018

Hur kan landsbygden utvecklas? – forskningsprojektet om landsbygdssäkring i gång

Forskningsprojektet Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen vill hitta nya typer av lösningar till centrala problem på landsbygden. Syftet är att kartlägga landsbygdens påverkansmöjligheter och tillgången till service, där det centrala begreppet i forskningen är landsbygdssäkran, en konsekvensbedömningsmetod ur landsbygdens synvinkel. Man vill veta hur vanliga människor ser på servicen i sin hemort och vilka farhågor och behov de har.

Det ettåriga projektet inleddes i juni och under sommaren har man gjort intervjuer på Bergö, i Maxmo och i Kristinestad, vilka är orterna i forskningsprojektet. De representerar olika typer av landsbygd, och det centrala i projektet har varit att höra gräsrötterna. I Bergö var det lätt att få folk att ställa upp, medan många tackade nej i Maxmo. Kenneth Nordberg från Åbo Akademi i Vasa, som leder forskningsprojektet, har sina misstankar om att det har att göra med den varma sommaren.

Forskarna har framför allt varit intresserade av att intervjua barnfamiljer och äldre, vilka i större utsträckning är beroende av närservice i sin hemkommun. Dessutom har Nordberg pratat med de berörda kommundirektörerna, vilka har haft många åsikter. Gemensamt är att alla är rädda för att tappa det som finns i kommunen och det har varit väldigt lite prat om att man ska utveckla och göra saker bättre. Här hoppas Nordberg att projektet ska öppna upp för nya lösningar och konstruktiva tankar kring hur landsbygden kunde utvecklas. Ett sådant tillfälle är de workshoppar som ordnas efter årsskiftet.

Ann-Sofi Backgren, specialsakkunnig inom landsbygdspolitikens identitetsbaserade nätverk IDNET och den som tog initiativet till projektet, tycker att man borde diskutera mera om hur det nya ”rural life” (ungefär ”livet på landet”) ser ut. Det går inte att ta fram en schablonlösning och tro att den fungerar på all landsbygd. I stället behövs det olika lokala lösningar för olika sorters landsbygd, för Finland består ju ändå av 95 procent landsbygd. Även den finlandssvenska och tvåspråkiga aspekten av forskningen är central, för trots att intervjuerna görs i Österbotten är de applicerbara på hela Svenskfinland.

Projektet, som finansieras av Leader-programmet och Kulturfonden, genomförs i samarbete med Landsbygdspolitiska rådet/IDNET, Kommunförbundet och Helsingfors universitet. Landsbygdssäkring har funnits i Finland sedan år 2008, men metoden är frivillig att genomföra, vilket även betytt att den inte slagit igenom. Metoden kan jämföras med en konsekvensbedömningsplan, som till exempel en miljökonsekvensbedömning.

Uppgifterna är i huvudsak från en artikel, skriven av Heidi Eriksson, i Vasabladet (15.8).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s