Den största påverkande faktorn för service och handlingsförmåga för kommuner med glesbebodd landsbygd är förändringen i befolkningsstrukturen och -förändringen. Strukturen och förändringen är så stark, att den efter ett par årtionden kommer att kritiskt påverka många kommuners handlingsförmåga, självständighet och serviceproduktion. Trots att det tycks vara klart för alla, så reagerar man inte som man skulle behöva med tanke på sakens angelägenhet.
Vilka är de dragningskrafter som skulle få människan att flytta till ett glest bebott område? Det har gjorts undersökningar, bl.a. Sitra, som visar på att en betydande del av finländarna vill bo på landet. De här undersökningarna visar även att landsbygdens grundelement lugn och ro är en dragningskraft. Det här räcker förstås inte. Tjänstemän i glesbygdskommuner bör ställa sig själva några allvarliga frågor: Vilka är de attraktioner som får företagaren, arbetsgivaren, barnfamiljen att flytta till just min kommun? Finns det i min kommun bostäder, tomter på verkligt goda platser, företagartomter, fungerande infrastruktur? Hur skiljer sig min kommun positivt från andra boendeplatser och företagsställen?
Läs mer i blogginlägget (på finska) på Landsbygdspolitikens blogg. Skribenten Rauno Kuha är forskare på Naturresursinstitutet.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 