Möjligt för mindre städer att mäta sig med metropolerna – brytpunkt för landsbygden

Vy från Kristinestad
Bildkälla: Wikimedia Commons

Trots att många aspekter i metropolerna är långt ifrån optimala, lockar ändå städerna unga, högutbildade. Författaren och PR- och kommunikationskonsult Per Schlingmann, som höll ett framtidsseminarium om regionutveckling 8.3 i Vasa, trodde tidigare att digitaliseringen och globaliseringen skulle leda till att städernas geografiska läge blev mindre viktigt, men där hade han 100 procent fel. Platsen är numera viktigare än tidigare och urbaniseringen drivs på av digitaliseringen. Orsaker är bl.a. att ekonomiska kretslopp är starkare i stora städer, samt de sociala möjligheter städerna erbjuder.

För att mäta sig med metropolerna, måste de mindre städerna locka innovatörer och arbetskraft genom att ha en tydlig identitet och idé över vad staden eller orten ska vara, ju mindre ort desto tydligare identitet. En annan nyckelfaktor för att skapa en energisk region är jämställdhet, och vi går mot en tid där kvinnorna har ökat inflytande, men vi är inte där ännu. Samarbete mellan högskolor och företag är även fortsättningsvis viktigt för att skapa dynamik, men när folk i större utsträckning skapar sin egen sysselsättning, blir även mindre entreprenörers roll i samarbetet viktigare.

Ytterligare en nyckelfaktor för en dynamisk region är en symbios mellan stad och landsort. Enligt Schlingmann finns på landsbygden många av de uttryck som lockar i städerna, dels rekreationsmöjligheter, men en stark hantverkartradition verkar också tilltala den moderna stadsbefolkningen. Hit hör torghandel, mikrobryggerier och närproducerade livsmedel. En välmående region bygger på att både stad och landsbygd mår bra. De är beroende av varandra.

Då det gäller service på landsbygden tror Schlingmann att vi befinner oss i en brytpunkt för landsbygden. Man borde tänka mer urbant när det kommer till konsumtion utanför städerna, varav närproducerade livsmedel är ett exempel, men kreativitet behövs. Det här kommer att avgöra om vi lyckas hålla t.ex. social service och tjänster på små orter.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Roy Mäki-Fränti. I Vasabladet (9.3).

Annonser
Det här inlägget postades i 2018, Nyhetsbrev 05/2018 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s