Svenskt KaffeSnack under Landsbygdsparlamentet

Thomas Snellman var även efterfrågad under Landsbygdsparlamentet.
Foto: Ann-Sofi Backgren

I samband med Landsbygdsparlamentet den 1-3 september 2017 i Leppävirta, Norra Savolax hölls under den andra dagen ett svenskspråkigt drop-in temakafé med aktörer och inspiratörer från Svenskfinland. Ämnena som togs upp var integration och företagsamhet, samhälleligt företagande, samt REKO.

Nyfiken på integration och företagsamhet

Närpes stad står som ett gott exempel på en lyckad integration av arbetskraftinvandring. Sedan 1980-talet har man arbetat framgångsrikt med att integrera invandringen av arbetskraft, vilken till största delen utgörs av vietnameser och bosnier. Enligt stadsdirektören Hans-Erik Lindqvist är hela samhället med i integreringen, allt från dagis till skolor och företag. Flexibiliteten är a och o.

Sysselsättningskoordinatorn i Närpes stad Markus Blomqvist menar att de i Närpes har en snabb integration, där nyckeln är att få jobb, vilket arbetskraftsinvandrarna måste ha när de kommer till Finland. Yrkesskolutbildning ges åt invandrarna via Yrkesakademien och t.ex. genom närvårdarutbildningen. Det finns även ett kontor, Welcome office, som fungerar bra. Bostadsbristen, särskilt i centrum, är dock ett problem, liksom att det är för lite utrymmen i skolor och daghem, vilket även nu har börjat synas ute i byarna.

Johanna Smith, som är trädgårdsombudsman vid Österbottens Svenska Producentförbund rf och växthusföretagare, säger att arbetskraftinvandringen är viktig för växthusnäringen, vilken är en arbetskrävande bransch. Smith, som anställde den första invandraren 2003, har i dag 8 arbetare med olika härkomst. Växthusnäringen kan även vara en utkörsport till annat för invandrarna. De flesta av invandrarna stannar emellertid i Närpes och blir finländare.

Vissa kurser som Finlands svenska 4H ordnar i Närpes kan uppvisa ens stor utländsk andel, som t.ex. en matskolekurs med 25 % utlänningar och tjejgrupper med 20-25 % utlänningar. Det här beror på att de utländska ungdomarna har ett litet kontaktnät. Men det ordnas ofta kulturella fester och så tar de hand om varandra.

Nyfiken på samhälleligt företagande

I Skottland finns officiella organ för samhälleligt företagande, community business. Byborna kan bli aktieägare i dessa samhällsföretag, vilka kan syssla med helt kommersiella saker. I allmänhet startar man ett aktiebolag för att dela ut vinst åt ägarna, men syftet kan även vara annat, t.ex. socialt. Här kan en ideell förening äga aktiebolaget. I samhälleligt förtagande tar man det bästa ur ideella föreningen, profitsektorn och non profitsektorn.

Enligt Håkan Björk i Umeå, som sedan 1990-talet agerat språkrör, främjare och inspiratör för modeller i arbetslivet, socialt entreprenörskap, samt social business och gemenskapsföretagande (samhälleligt företagande används som term i Finland), har inte gemenskapsföretagandet spridit sig särskilt mycket i Sverige, men ett bra exempel på allmännyttigt företag är Vasaloppet. Ett lyckat exempel från Finland är Bergö Öråd, som driver äldreomsorgen i aktiebolagsform tillsammans med Malax kommun.

Då man börjar med ett samhälleligt företagande, slår man först fast de samhälleliga målen (byns bästa), sedan syftet (vem sak är det att äga, engagera?) och typ av affärsverksamhet, samt slutligen att vinsten återinvesteras i bolaget.

Nyfiken på REKO

Drop-in temakafén avslutades med Thomas Snellman, som veckan innan vunnit ännu ett matpris. Denna gång vann han ett pris i kategorin Nordisk matentreprenör i den första nordiska mattävlingen Embla, vilken hölls i Köpenhamn. Snellman påpekade att hela hans REKO-engagemang är tillfälligheter från början till slut. Resan har gått via nybörjarkurser i franska och arbete i Frankrike till att ”stjäla” idén från samma land till Finland. Idén går ut på att konsumenterna köper varorna direkt av producenterna på överenskomna platser. Beställningar görs via Facebook och sedan delas varorna ut vid speciella tillfällen.

Snellman var med och startade konceptet med REKO-ringar i Jakobstad 2013. Sedan tog det fart med ringar i bl.a. Tammerfors, Kristinestad, Mariehamn, samt Oravais, Vörå och Maxmo, varav de tre senare utgör dagens Vörå. Då det var som mest hektiskt gav Snellman under en vecka 6 tidnings-, 4 radio- och 2 TV-intervjuer. Under år 2016 omsatte REKO i Finland 30 miljoner euro via 170 ringar med ett medlemsantal på 250 000 personer.

År 2014 blev Snellman inbjuden till Frankrike för att tala om idén i Finland med REKO, en idé som han alltså ”stulit” från fransmännen själva. Vidare har Snellman gästbloggat hos Jordbruksverket i Sverige, varit inbjuden av EU-kommissionen för att tala i Bulgarien, samt även inbjudits till Italien för att spela in ett TED Talks.

Men REKO hade även en kritisk tid 2014 när det ännu var i en uppstartande fas. Men det ordnade upp sig senare under hösten då skördetiden var förbi och fler producenter anslöt sig. För producenterna innebär REKO-handeln bättre förhandlingsposition, medan Facebook är en utmärkt kanal för direkt handel. REKO har ännu möjligheter att växa och bli större, även internationellt.

Annonser
Det här inlägget postades i 2017, Nyhetsbrev 10/2017 och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s