Hur kan glesbygden beaktas bättre? – publikation lyfter fram frågan

Beslutsfattare behöver mer exakt och uppdaterad information om förhållandena på glesbygden. Frågan om hur dessa områden kan beaktas bättre, lyfts fram i den utvecklingsstrategi för glesbygden 2017-2020 som Landsbygdspolitiska rådet godkänt. Enligt Tytti Määttä, ordförande för det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket och kommundirektör i Vaala, sammanställs i utvecklingsstrategin de mest centrala åtgärder som bör vidtas för att glesbygdens potential ska utnyttjas fullt ut.

Määttä menar att Finland inte har råd att bli på efterkälken i förhållande till de andra nordiska länderna när det gäller utvecklingen av glesbefolkade områden. I Norge finns redan en modell och Sverige planerar en likadan, men även Finland måste ha en riksomfattande strategisk intention för att glesbygden ska utvecklas. Vårt nätverk förespråkar varmt att det inrättas en parlamentarisk arbetsgrupp som ska utforma politiska åtgärder för bättre konkurrenskraft i området.

Tarja Lukkari, specialsakkunnig i det landsbygdspolitiska glesbygdsnätverket, framhåller att de politiska åtgärdernas negativa verkningar är kraftigast på den glesbefolkade landsbygden. Glesbygdens specialförhållanden bör beaktas i beredningen, så som i lagen om tillväxttjänster och i social- och hälsovårdsreformen. Lukkari påpekar att tillgängliga tjänster är viktiga för både boendet och företagandet i glesbygdsområden, så i stället för en centraliseringspolitik borde man främja decentraliserade modeller, där hela landets resurser tas i bruk på ett fiffigt och hållbart sätt.

Den glesbefolkade landsbygden täcker 68 % av Finlands yta, medan befolkningen uppgår till 5,3 % av hela landets folkmängd, vilket betyder 293 442 (2015). Befolkningstätheten år 2014 var 2,52 invånare/kvadratkilometer, i hela landet 18,01. I Finland finns över 50 kommuner som är helt glesbygd och ca 120 som är delvis glesbygdskommuner, då totala antalet kommuner är 311.

Uppgifterna är från webbplatsen landsbygdspolitik.fi och från publikationen Harvaan asuttu maaseutu – mahdollisuuksia täynnä. Harvaan asutun maaseudun strategia 2017–2020 (Glesbygdens många möjligheter – Strategi för glesbygden 2017–2020).

Det här inlägget postades i 2017, Nyhetsbrev 05/2017 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s