Styrelsebeslutet (16.5) att inte dra in byskolor i Lovisa ger positiva kommentarer. Ann-Sofi Backgren, medlem i Landsbygdspolitiska rådet och specialsakkunnig inom Svenska folkskolans vänner, menar att Lovisa svänger trenden. Det är ett exempel på samma trend som ger oss den ökande satsningen på närproducerat. Backgren tror att det finns en stor potential i att satsa på byskolor, som Lovisa nu gör. Beslutet är fattat med tanke på framtiden. Bara om det sker stora förändringar – elevantalet går i botten eller fastigheterna blir oanvändbara – ska byskolebeslutet omprövas. I beslutet ingår även en försäkran om att fastigheterna underhålls kontinuerligt, samt att undervisningen utvecklas. Backgren menar att Lovisa kommer att statuera exempel. Staden kommer att få ta emot många studiebesök och ledningen kommer att få inbjudningar till många seminarier där de får redogöra för hur de har tänkt och hur de har haft mod att gå sin egen väg.
Skolnätsforskaren Sami Tantarimäki säger å sin sida att det inte är någon trend, utan ett helt unikt och mycket glädjande beslut. Efter detta kommer vi att kunna tala om ”Lovisamodellen”. Skolan kan nu på riktigt bli en del av kommunens servicenät som man kan dra nytta av i många sammanhang. Man kan samlas kring skolan för att jobba tillsammans i frågor som berör byn eller byarna. Lovisa är nu en kommun som satsar på ett brett servicenät, i en tid när nästan alla andra kommuner går den motsatta vägen.
Christer Holmlund, förbundsordförande vid det finlandssvenska lärarfacket FSL, är speciellt glad åt att Lovisa nu tog ett långsiktigt beslut. Föräldrarna och lärarna får arbetsro och så kommer man bort från den eviga oron som slår till varje vår om hur nästa skolår ser ut, och om det alls kommer att finnas någon skola kvar när höstterminen inleds. Små skolor har länge haft svårt att hitta behörig personal, och här tror Holmlund att det blir en förändring i Lovisa. Det blir mycket lättare att rekrytera, och om man ger skolorna en framtid, så ökar skolornas attraktivitet genast, vilket även ger framtidstro och lugn åt byarna. På Kommunförbundet konstaterar Minna Lindberg att alla kommuner tar de beslut som de själva vill, men att de stöder dem när de behöver hjälp. Huvudsaken är att eleverna får den undervisning de har rätt till och att man följer läroplanen.
I Finland drogs 1 162 grundskolor in under åren 2001-2014, varav flest skolor, 167 stycken, drogs in 2006, då det extra statsbidraget för småskolor slopades. År 2008 och 2009 växte skuldsättningen i kommunerna med fler skolstängningar som följd. PARAS-reformen 2009 ledde även till att många mindre skolor drogs in.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Stina Jäderholm, i tidningen Östnyland (18.5). Se även webbplatsen svenska.yle.fi.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 