
Bildkälla: Hela Sverige ska leva
Byn Gideå i Örnsköldsviks kommun är en ort på knappt 300 invånare. Om inte Gideåbygdens ekonomiska förening, hade samlat upp ortens kraft och fått fart på servicen igen, kan man undra om bygden överlevt på sikt, skriver Land.se. Nu har föreningen mycket välförtjänt utnämnts till Årets lokala utvecklingsgrupp av Riskorganisationen Hela Sverige ska leva (HSSL) och vunnit ära och 10 000 kronor. Berättelsen om Gideå och den ekonomiska föreningen är som hämtad ur en manual för hur den moderna svenska landsbygden kan utvecklas. Det började år 2010 när butiken höll på att gå i konkurs, men ortsborna gick in med pengar och fick köpa butiken av konkursförvaltaren. Tanken var att hitta en entreprenör som kunde driva butiken vidare, vilket lyckades och butiken är nu i drift sedan 2011. I augusti 2015 öppnades även macken, som varit stängd ett tag.
Runt butiken har man byggt en scen, en toalett, marknadsstånd och satt upp en digital anslagstavla. Det finns tre anställda, två extrapersonal och ungdomspersonal som jobbar på helgen, medan idrottsklubben Gideå IK har kunnat anställa en vaktmästare som jobbar hälften av tiden åt Gideåbygdens ekonomiska förening, säger Göran Domeij, ordförande för föreningen som i dag har 250 medlemmar. Lokalföreningen räddar inte bara livsviktig service, utan man skapar alltså också arbetstillfällen och är den näst största arbetsgivaren på orten. Enligt Domeij är de i föreningen nog väldigt viktiga, men det är ingen mening med det här om ingen vill använda den lokala servicen.
Domeij sammanfattar två framgångsfaktorer för lokal utveckling. Det krävs eldsjälar och entreprenörer som till en början tar tag i de livsviktiga, lokala servicefrågorna, men om inte ortsborna är lojala kunder och beredda att satsa en slant i investeringar, så rinner ansträngningarna ut i sanden. Orter som Gideå finns det tusentals av i Sverige, och de kan naturligtvis inte ta över hur mycket som helst av samhällets service. Men det är uppenbart att framtiden tillhör de landsbygder som med egen kraft kan skapa alternativ när t.ex. lanthandlare och mackar drar sig tillbaka, har Thomas Norrby sagt till Domeij i våras. Norrby arbetar som lärare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där han bl.a. utbildar studenter som senare kan bli landsbygdsutvecklare i kommunerna.
Kommunala landsbygdsutvecklare kan bli en brygga mellan beslutsfattarna och eldsjälarna på landsbygden, en modell som verkar fungera väldigt bra i Västervik. Kommunen utsågs till Årets landsbygdskommun av HSSL, och det är ingen tvekan om att landsbygdsutvecklaren Lotti Jilsmo spelar en viktig roll, för hon syns och hörs överallt med en smittande entusiasm och handlingskraft. Sedan Lotti Jilsmo anställdes år 2011, har kommunen bl.a. genomfört ”förbättringspromenader” där man i dialog sökt lösningar på lokala problem. Kommunen har även startat åtta servicepunkter i kommunens landsbygdsbutiker och står för grundkostnaden till en samlingslokal på 16 orter i kommunen.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av reportern på tidningen Land Torbjörn Österholm, på webbplatsen land.se. Se även text på webbplatsen helasverige.se, samt text om Årets kommun Västervik med länk.