Kor räddar klimatet?

Enligt Allan Savory, en av grundarna av begreppet holistic management, kan betesmarker lagra så mycket kol att koldioxidhalten i atmosfären sänks till samma nivå som före industrialiseringen – om holistic management införs på en tredjedel av världens landyta. Savory har dock mött massiv kritik för att vara orealistisk och ovetenskaplig. Lantbrukaren Jörgen Andersson, som leder den nordiska hubben för holistic management och som talade om idéerna på Åre sustainability summit 6-7 november, säger att idén att bygga matjord för att binda kol är ny för många och skiljer sig kraftigt från mycket av dagens jordbruk och klimatdebatt. Därför är han noga med att börja med grunderna.

Klimatförändringar orsakas av förhöjda halter av växthusgaser i atmosfären – främst koldioxid men även t.ex. metan. Kol finns även bl.a. i växter och djur, i havet och i jorden, och om vi tittar på det kol som finns i atmosfären, i matjorden och i växter och djur, så finns över hälften i matjorden. En fjärdedel finns i växter och djur, samt en fjärdedel i atmosfären. Mängden kol i och runt planeten är konstant. Det som hänt är att vi på bara några århundraden har förvandlat den från lagrad olja och gas till gaser i atmosfären, där den gör skada.

Att minska våra utsläpp av koldioxid till atmosfären ger främst effekt på lång sikt, så det kommer att ta många år innan koldioxidhalterna är tillbaka till det normala. Andersson menar att ett alternativ eller komplement till det arbetet vore att låta naturen bygga ny matjord, som samtidigt tar upp kol ur atmosfären och binder det i jorden. Vi kan fördubbla halten kol i vilken matjord som helst. Efter ett år har några turkiska vänner till oss med hjälp av holistiskt planerad betning ökat kolhalten i deras jord från 1,75 procent till 2,23 procent, och på tre år kommer de att dubbla kolhalten i jorden.

Enligt en artikel av fem amerikanska forskare i den vetenskapliga tidskriften International journal of biodiversity 2014 tyder studier i USA och Australien snarare på att betesdrift minskar jordens förmåga att binda kol, och dessutom visar oberoende studier av holistic management-inspirerad betesdrift att mykorrhizasvampar i jordmånen förstördes av djurens klövar och att metoden minskade jordens vattenupptagning, ökade erosionen och minskade kretsloppet av mineraler. Andersson är tveksam till forskare som riktar kritik mot holistic management och menar att det oftast handlar om partsinlagor.

Det finns dock även ett visst stöd för en del av holistic managements idéer, inte minst det plöjningsfria jordbruket. Enligt Effekt magasin har Rattan Lal, chef för The carbon management and sequestration center vid Ohio state university i USA, beräknat att det under ett sekel skulle gå att få ner koldioxidhalten i atmosfären med ungefär en fjärdedel från dagens nivåer genom att ändra sättet vi brukar jord och mark. I april 2014 publicerade några forskare från Nottingham i Storbritannien en artikel i tidskriften Nature scientific reports, där man hävdade att plöjningsfritt jordbruk kan spela ”en betydande roll i att minimera växthusgasutsläpp från jord och bidra till att förhindra klimatförändringarna.”

Läs mer på webbplatsen landetsfria.se.