Kategorier
2015 Nyhetsbrev 40/2015

När larmet går rycker byborna ut

AmbulansFrivilliga som resurs vid räddningsarbete blir allt vanligare i takt med minskade samhällsresurser, och forskare försöker nu förstå hur samhället bäst utnyttjar människors vilja att hjälpa till. I Medelpad, Sverige använder räddningstjänsten frivilliga som förtrupp vid olyckor och akut sjukdom. Drygt tvåhundra personer i ett tiotal byar är anslutna till en SMS-kedja som räddningstjänsten byggt upp, så när larmet kommer via SMS rycker byborna ut. Den snabba närvaron av frivilliga vid trafikolyckor, bränder och hjärtinfarkter har gjort den kommunala räddningstjänsten effektivare.

Enligt Tobias Andersson Granberg, forskare vid Linköpings universitet, är det bra att få in en första resurs, även om den inte är fullt utrustad och utbildad. Om frivilliga är snabbt på plats kan man kapa mycket i insatstiden. I takt med att samhällsresurserna krymper, blir det här allt vanligare, särskilt på landsbygden. Andersson Granberg tror att det engagemang många människor visar inför den ökade tillströmningen av flyktingar även kan omsättas i andra insatser, vilket ju tyder på att det finns en vilja hos människor att hjälpa till som samhället idag inte utnyttjar i någon större utsträckning, och det borde gå att ta till vara den viljan på ett bättre sätt.

Det arbete som Räddningstjänsten Medelpad bedriver är inspirerat av ett projekt som forskarna vid Centrum för forskning inom respons och räddningssystem (CARER) startade 2010, på uppdrag av försvarsdepartementet. Syftet var att se hur människor i glesbygden upplever sin trygghet. Forskarna såg att människor som stadigvarande bor på landsbygden, har en annan inställning till räddningsinsatser – man vet att det tar lång tid innan ambulansen kommer och att snön kan ställa till det. Man är inställda på att undsättning är en kedja med flera olika länkar, där den professionella räddningstjänsten är en och den lokala idrottsklubben en annan.

Rebecca Stenberg, filosofie doktor i psykologi och lektor i företagsekonomi vid Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling (IEI) och styrelseledamot i CARER säger att man är på väg in i ett nytt Sverige där frivilligheten både får och tar sig en ny roll. Vi kan inte längre stå bredvid medborgarna och göra räddningsinsatser för dem, utan vi måste stå tillsammans. Så här långt utnyttjas de frivilligas kapacitet ganska lite jämfört med många andra länder, men i takt med att ideella och frivilliga krafter får en större tyngd, kommer de också att ställa krav på att kunna påverka samhällsutvecklingen, spår Stenberg.

Avsaknaden av försäkringsskydd för de frivilliga har emellertid inte gjort det svårare att rekrytera dem, eller förstärkt medmänniska som räddningstjänsten kallar sina ideella krafter. De flesta är i åldrarna 55+, och många av dem har jobbat inom vården och andra yrken där det finns en vana vid att möta andra människor. Enigt Erik Hedlund, chef för samhällsskydd på Räddningstjänsten, har den gamla byagemenskapen sannerligen bekräftats och fått ny energi genom det här.

Uppgifterna är från (10.11) webbplatsen forskning.se.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s