Lokala och regionala prioriteringar av stor betydelse för landsbygdsutveckling i Finland

Utredningen Mahdollistavaa maaseudun kehittämistäI landsbygdsutvecklingen deltar en bred uppsättning aktörer på såväl lokal, regional som landsomfattande nivå. Jord- och skogsbruksministeriet har låtit göra en studie, Mahdollistavaa maaseudun kehittämistä (Möjliggörande utveckling av landsbygden), om effekterna av utvecklingsplanerna för de aktörer som var delaktiga i Programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2007-2013. Enligt studien är regionala och lokala prioriteringar av stor betydelse i Finland, eftersom områdena själva har fått bestämma om sina mål. ”Såsom det också står i studien, kan de möjligheter till friheter och ansvar som ministeriet gett områdena ses som ett djärvt val. Ministeriet har vågat ge friheter och ansvar till dem som i praktiken arbetar med landsbygdsutveckling. I Finland sker landsbygdsutvecklingen just i områdena, och på den vägen vill vi också fortsätta”, säger Sanna Sihvola, konsultativa tjänstemannen på jord- och skogsbruksministeriet.

När man lägger tyngd på regionala och lokala prioriteringar, kan motsatsen vara att den strategiska övergripande synen på kärnområdena blir mer oklar. När man i stället för ett regionalt perspektiv började se på utvecklingsplanerna ur den lokala synvinkeln, var planerna emellertid allt mer målmedvetna och innehöll ett programmässigt utvecklingsgrepp. Enligt Sihvola är de lokala Leader-gruppernas arbete värdefullt, både i nationella som i europeiska jämförelser. Gruppernas ställning mellan de lokala aktörerna och förvaltningen är speciell.

I regel är man på alla nivåer nöjd med programperioden 2007-2013, trots att analysen av studien var utmanande p.g.a. alla de olika målen, samt bristen på uppföljningsuppgifter. Det lyckade samarbetet har likväl en klar koppling till resultaten. Under den sju år långa programperioden har det skett många förändringar i omvärlden, varav den viktigaste är den globala ekonomiska nedgången. Landsbygdsutvecklarna har en allt viktigare roll i att skapa lokal livskraft och producera närtjänster, och man ska vara beredd på förändringar även i fortsättningen – invandring kan till exempel ge nya möjligheter i landsbygdsområdena.

Studien, som gjordes av MDI Public Oy, Alue- ja kuntatutkimuskeskus Spatia, Avaintaito Osuuskunta Suomi och Ruraliainstitutet, bygger på närings-, trafik- och miljöcentralernas och Leader-gruppernas regionala och lokala utvecklingsplaner för landsbygden 2007-2013, samt utfallet av planerna. Studiematerialet bestod även bl.a. av analyser av skriftligt material, intervjuer, enkäter och fyra ALPAKKA-läger.

Uppgifterna är från webbplatsen mmm.fi.

Annonser
Det här inlägget postades i 2015, Nyhetsbrev 39/2015 och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s