Kategorier
2015 Nyhetsbrev 38/2015

Svårt läge för landsbygden men inte hopplöst – professor Kjell Andersson

Smiling woman on horseCentraliseringen och urbaniseringen har förstärkts, och här kan man komma med flera förklaringar. I en artikel i Vasabladet (30.10) räknar professorn i landsbygdsforskning vid Åbo Akademi (ÅA) i Vasa Kjell Andersson upp några. För det första har vi sedan länge haft en stark centraliseringstrend och -tro i Finland, vilket tagit sig uttryck i en medveten satsning på stadsregioner inom utvecklingspolitiken. Den har legat bakom försök till kommunsammanslagningar och den genomsyrar det mesta av omstruktureringen av serviceproduktion med indragning av små skolor, postanstalter, sjukhusavdelningar, polis och rättsinstanser m.m.

Triple Helix-modellen (som Peter Backa nämnde i en artikel i Vasabladet 22.10) utgör också ett exempel på de mekanismer som gynnar städer och centralisering, medan landsbygden inte kan dra speciell nytta av den. Triple Helix innebär nämligen ett samarbete mellan företag, universitet och myndigheter i syfte att strategiskt förbättra i synnerhet industriell verksamhet. Det finns även modeller för innovativt samarbete anpassade för landsbygden, men de arbetar i en betydligt svårare miljö: Näringar och aktiviteter bildar ett brokigt mönster och det finns inga ”spetssektorer” som exportindustri. Utbildningsnivån är allmänt lägre och det finns inga enhetliga utbildningskluster och dylikt. Utöver de här centraliseringsdrivande faktorerna har vi även det att landsbygdsforskningskapaciteten rätt grundligt nedmonterats. En stor del av de temporära landsbygdsprofessurer som inrättades vid olika universitet, har avvecklats och det Rural Studies-nätverk som skulle knyta de olika enheterna, har lämnats utan resurser.

Emellertid finns det på sikt betydande möjligheter för landsbygden. Biobränsle, vindkraft och i slutändan också sol och vågkraft kommer att stå i blickfånget. Dessa energiformer har sin bas i landsbygden, även om t.ex. biokraftverk kan placeras centralt. Det är inte enbart brist som driver fram nya energiformer, utan ännu mera de skadliga miljöeffekterna, klimatförändringen och ekologiskt fotavtryck. Energiomläggningen innebär helt nya möjligheter för landsbygden – anläggningar, drift, kompetens och avkastning av kapital (skog, mark och vattenområden).

Möjligheterna tar dock inte slut här: Medvetna om planetens begränsning börjar fler och fler, från myndig till företag och privatpersoner, inse att ekonomisk verksamhet både måste respektera naturen och ekosystemet, och uttryckligen ingå ”partnerskap” med de samma för att en omfattande ekonomisk verksamhet och välfärd i längden ska vara möjlig. Bioekonomin kan ses som en slogan för det här. Ekosystemtjänster betonar än mer beroendet av ekosystemet och de ”tjänster” som detta tillhandahåller för människan och ekonomin. Ett nyare begrepp är ”blå tillväxt”, där tanken är att man genom att utnyttja vatten och hav smartare och ekologiskt vettigare än vad som hittills skett i betydande grad också kan sporra ekonomisk verksamhet.

Landsbygdsprofessuren vid ÅA i Vasa försöker i nuläget bidra med ett litet strå till landsbygdsutvecklingsstacken genom att medverka som deltagandeexpert och -inspiratör i processer kring havsplanering och blå tillväxt, förutom att man sedan länge forskat i deltagande i den allestädes närvarande projektvärlden. Utöver detta fokuserar forskningen på naturresursförvaltning, när- och kvalitetsmat, lokal förädling och försäljning, nya aktiviteter som hästhållning och ridsport boende på landet och välbefinnande m.m. Förhoppningen och tron är att dessa aktiviteter, tillsammans med många andra, ska kunna bidra till en positivare utveckling på landsbygden, även om de inte är några Triple Helix-fix. Helix är ett förenklat koncept som kan fungera i en översiktlig, begränsad miljö, typ triangeln high tech företag-höskolor-myndigheter. Landsbygden är helt enkelt, oftast, för komplicerad för att det enkla ska fungera, så här får man gå på djupet i de lokala förhållandena och i bästa fall finna de lösningar som ger just den platsen skjutsen framåt. I gengäld står man här på en stabilare grund än vad man gör i många exportföretag.

Uppgifterna är från en längre artikel, skriven alltså av professorn i landsbygdsforskning Kjell Andersson, i Vasabladet (30.10). Texten är en kommentar till Peter Backas artikel, Nya strategier för utvecklingen av landsbygden, i samma tidning (22.10).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s