Det specifika uppdraget för denna rapport, Att lokalisera ekonomin: Lokalekonomiska analyser, snedställdhet, kvinnors företagande och hållbar landsbygdsutveckling, är att lyfta fram erfarenheter gällande jämställdhet och kvinnor som entreprenörer på landsbygden, såsom det framkommer i arbetet med lokalekonomiska analyser. Rapporten fokuserar på jämställdhet, hållbarhet och lokalekonomisk utveckling, utifrån de LEA(Lokalekonomisk analys)-processer som varit igång under 2011-2015. Social och ekologisk hållbarhet, i form av att lokalisera ekonominer, är i centrum. Under dessa år har uppskattningsvis över 2 000 personer konkret varit med på något sätt (stormöten, rapportskrivande, diskussioner, nätverksträffar, mässor, idésamtal, kommunmöten), och över 300 sidor rapporter har skrivits, samt därutöver 100 konstruktiva förslag och över 50 genomförda aktiviteter. Detta är bara toppen på isberget, för alla de ringar på vattnet som skapats är också viktiga att inkludera i ett försök till sammanfattning av de effekter som LEA skapat.
En sammanfattning av resultaten är att skillnaderna i utbildningsnivå är stor, till kvinnors fördel, men även löneskillnaderna mellan könen är stora på landsbygden. Männen tjänar runt 70 000 kronor mer i årsinkomst i genomsnitt. Löneskillnaden påverkas även av lönelägena i olika sektorer (vård respektive industri). Män äger i större utsträckning mark, hus och företag, samt arbetar heltid i högre grad. Allt det här påverkar snedställdheten som också syns nationellt. Byalag domineras ofta av män, men LEA har gjorts av många kvinnor. Det är en mycket stor andel landsbygdsbor som pendlar ganska långt (över 30 km) till jobbet varje dag. På landsbygden finns personer som jobbar med ekologiskt hållbart entreprenörskap, s.k. ekoprenörskap. Dessa är ofta kvinnor (närproducerad/ekologisk mat, turism, hantverk). Den trend av gröna vågen som kan iakttas nationellt i olika sammanhang, är nästan enbart kopplad till expansion av stadsnära landsbygd, 25 km från en större stad med cirka 100 000 invånare, medan resten av landsbygden inte märker av denna trend.
Arbetet med LEA på landsbygden aktualiserar både ekologiska och sociala hållbarhetsfrågor, och i denna rapport koncentreras analysen kring en aspekt av den sociala hållbarheten, nämligen jämställdhet. Det mycket rika materialet och fylliga processer som LEA gett upphov till i Östergötland de senaste tre åren, finns som underlag, ett underlag som går att undersöka vidare i andra former av studier. En utvidgad analys av detta nationellt unika arbete med LEA i Östergötland, till att innefatta hela LEA-arbetet, rekommenderas starkt eftersom erfarenheterna är oerhört värdefulla för att skapa en levande landsbygd. LEA ger nämligen överblick som sammanfattar bygdens tillgångar, uppvärderar den lokala kunskapen, sätter igång en framtidsinriktad kreativ utvecklingsprocess och höjer kompetensnivån på landsbygden vilket skapar mer jämbördig kommunikation med politiker och tjänstemän.
De förslag till policy som faller ut från denna rapport, är att LEA borde användas som ett landsbygdsutvecklingsredskap, eftersom det synliggör tillgångar på mindre orter och skapar en mobiliserande process till nytta för både jämställdhet och hållbarhet. Anställningar, utbildningar och forskningsresurser kunde tillställas ett arbete med LEA över hela Sverige för att kraftsamla landsbygdens tillgångar, samt hitta alternativa utvecklingsvägar bort från en entydig urbanisering. Här är LEA ett konkret och billigt verktyg med mycket god utväxling av satsade resurser.
Uppgifterna är från webbplatsen liu.diva-portal.org.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 