Kategorier
2015 Nyhetsbrev 37/2015

Huvudstadsregionen och glesbygden allt längre ifrån varandra

Helsingfors - vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Vy från Hotel Torni mot Helsingfors södra stadsdelar
Bildkälla: Wikimedia Commons

Det har skett en snabb förändring mellan Helsingfors och landets mindre orter och glesbygd de senaste fem åren. Bara under de två senaste åren har Esbo och Vanda allt mer hängt på huvudstaden, framgår det av opinionsmätningen TNS Monitor 2015. Enligt Tarja Pentilä på TNS Gallup blir individualism, personlig utveckling, nyfikenhet och öppenhet mot andra kulturer allt mer präglande för huvudstadsregionen, medan folk på mindre orter uppskattar kontinuitet, trygghet och mindre risktagning. Matti Kortteinen, professor i stadssociologi vid Helsingfors universitet, är inte ett dugg förvånad och menar att det låter som om TNS Gallup, via sin forskning, har funnit den klassiska teorin om modernisering och urbanisering. De senaste hundra åren har världen fyllts av teorier om hur stadslivet skiljer sig från landsbygdslivet, så resultatet är i högsta grad väntat. Det är som om mätresultaten så småningom börjar bli vad de borde vara.

Pentilä förklarar mätningens resultat med både demografiska skillnader och den ekonomiska recessionen. Ett demografiskt faktum är att medelåldern är högre men den genomsnittliga utbildningsnivån lägre på landsbygden jämfört med städerna. Kortteinen undrar om det inte rentav är så att de skillnader mätningen illustrerar, framför allt är skillnader just mellan åldersgrupper och bara i andra hand mellan stad och landsbygd. Pentilä kontrar med att säga att den klassiska teorin om urbanisering är självklar, och att de demografiska skillnaderna är den främsta förklarande faktorn, men att det intressanta är att skillnaderna har vuxit så mycket på fem år. Pentilä hänvisar till att andelen helsingforsare, som enligt opinionsmätningen har en öppnare och mångfacetterad världsbild, har ökat från 36 procent till 42 procent på fem år, medan resten av landet är rätt så oförändrat. Det här har vidgat klyftan, men enligt mätningen drar Helsingfors inte längre ifrån glesbygden.

Den allra senaste trenden är att Esbo och Vanda börjar likna Helsingfors och fjärma sig från landsbygden, men detta ”högst rimliga och väntade resultat” avfärdar Matti Kortteinen som en produkt av recessionen. Folk lever försiktigt och söker trygghet i en långvarig recession, och då vore det märkligt om attityderna förändrades snabbt. Att Esbo fogar sig efter den övriga huvudstadsregionen, beror på att det även där gått allt sämre. Efter profileringen som småhusidyll i början av 2000-talet har Esbo sakta förlorat sina fördelar och metrobygget garanterar att den utvecklingen fortsätter. Kortteinen påpekar att tidigare forskning visat att recessionen på 1990-talet ledde till färre skilsmässor och brott, medan folk i högkonjunkturer är mer riskbenägna. När riskerna realiseras följer dramatiska tragedier – ju osäkrare tider desto mindre riskbenägenhet.

Enligt Pentilä har recessionen ändå ökat attitydskillnaderna mellan stad och glesbygd. Riskbenägenheten har minskat, i synnerhet på landsbygden där den alltid varit lägre, vilket kan bero på att det är ännu svårare att hitta ett nytt jobb i glesbygden om man blir arbetslös. Kortteinen och hans kolleger ska i höst publicera en studie om boende i Nyland, vilken visar att folk som bor i villaområden, trivs betydligt bättre än de som bor i stadskärnan eller i höghusförorter. Den stora orsaken är att tättbebyggda höghusområden med blandat bostadsbestånd är den stora orsaken. Det är centrala element i modern stadsstruktur, och om man kunde frångå dem skulle man få motsatt resultat, att de som bor i villaområden trivs sämst. Den oundvikliga urbaniseringen sker nu på ett kontroversiellt sätt. Särskilt urbaniserade verkar folk nog inte vara. Enligt Kortteinen borde man fundera på hur staden ska bli trivsam för alla. Det är något som samhällsplaneringen inte frågar sig särskilt ofta. Som man bygger städerna nu, så motsvarar de förväntningarna dåligt.

Antalet tillfrågade personer i opinionsmätningen TNS Monitor 2015 var 7 800 i åldern 18-74 år. Konsumtion, fritid, livsstil, medier och mat var andra teman för mätningen. Av världens befolkning bor över 54 procent i städerna, och antalet stadsbor kommer nästan att fördubblas, till 6,4 miljarder, till år 2050, enligt Internationella migrationsorganisationen.

Uppgifterna är från en artikel, skriven av Peter Buchert, i Hufvudstadsbladet (20.10). Se även webbplatsen svenska.yle.fi.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s