De ena av Riksorganisationen Hela Sverige ska levas (HSSL:s) ordföranden Åse Classon brinner för lokalsamhällena, de små byarna runt om i Sverige. Där finns de 5 000 lokala utvecklingsgrupper som utgör HSSL. Har man egentligen råd att avfolka landsbygden, undrar Classon? Hon menar att servicen inte försvinner för att människor flyttar. Det är i allmänhet tvärt om, människorna försvinner för att servicen försvinner. Kommuner, politiker, ser småorter som ett problem och lägger ner servicen, då avfolkas byarna. Det kostar att ha service, skolor och liknande, och ska man spara, ja då sparar man i den lilla byn, en bit ifrån kommuncentrum.
Så var det i hög grad i Båtskärsnäs, Classons hemby, där det fanns gott om barn, både i skolan och i förskolan. Trots det försvann skolan, och alla är överens om att det inte var bra för Båtskärsnäs. Men hur påverkade det den övriga kommunen? Sju år efter att skolan lades ner, var de barn som föddes då i Båtskärnas inte kvar i Kalix kommun. Föräldrarna hade ofta valt att flytta och bli kvar t.ex. på en studieort. Hur hade det sett ut om skolan fanns kvar, hade fler valt att stanna, eller återvända efter studier? Om man tittar i byar där skolan finns kvar, ja, då ser man att det bor fler barnfamiljer, inget konstigt egentligen. Man kan ju pendla till jobbet och arbeta hemifrån.
Classon menar att det saknas helhetsperspektiv från kommunernas sida. Man ser centralorten och dess möjligheter, men i själva verket vill många kanske inte alls bo där, utan i de mindre byarna, nära naturen, med en annan gemenskap. Tänkandet leder till att kommunen tappar invånare och skatteunderlag, viket blir en ond cirkel. Classon menar att de ofta får höra från politiker och tjänstemän i kommuner att folket i de mindre orterna, i glesbygden mest gnäller. Men kontakten med folket sker ofta när skolan, eller någon annan service ska läggas ner. I HSSL arbetar man just nu mycket med s.k. servicepunkter, platser i en by där man kan försöka samla och utöka service. Ofta är det en affär som redan nu har flera funktioner, och affären är en naturlig samlingspunkt.
En utredning om service på glesbygden, vilken varit ute på en remissrunda, blev klar i augusti. Där finns en del, mycket bra konkreta förslag, bl.a. föreslår utredningen ett stöd för obetalda servicetjänster som affärer i glesbygden redan i dag gör. Stödet ska ges till butiker under en viss omsättning och föreslås vara upp till 300 000 per år, vilket motsvarar nästan en tjänst för en handlare, och skulle vara en mycket god hjälp. Det behövs, för när HSSL gjorde en enkät bland 500 lanthandlare i landet, svarade mer än hälften att de inte trodde de skulle finnas kvar om fem år.
Classon menar att de lokala utvecklingsgrupperna har inneburit något mycket bra, men ett problem är att när de bildades, försvann politiken från utvecklingsarbetet. För 20-30 år sedan skedde mycket av det lokala utvecklingsarbetet i de politiska lokalorganisationerna, och lokala partiföreträdare kunde rätt lätt elda på politiker i kommunen. Numera finns ofta inga partiorganisationer kvar i glesbygden längre, vilket nog har gjort att avståndet mellan glesbygden och de beslutande politikerna växt.
Uppgifterna är från en artikel, skriven av Henrik Östensson, på webbplatsen lansposten.se.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 