”Vi kan inte tuta och köra som vanligt – vi behöver ett mindre energiberoende samhälle”

Bok - Omställningens tidOmställning eller konflikt är vad vi har att välja på enligt den svenske forskaren och författaren Björn Forsberg, som 23.5 föreläste under hållbarhetsseminariet Bortom hybris på After Eight i Jakobstad. Forsberg anser att samhället står inför enorma förändringar som har med miljö- och klimathot att göra. Vi står inför brist på många viktiga naturresurser, inte minst fossil energi, vilket i förlängningen kommer att leda till stora samhällsförändringar. Hela vårt tillväxtsamhälle bygger på att vi har rik tillgång till billig olja, för utan det blir det inte heller någon tillväxt. Resursknappheten riskerar att leda till stridigheter, och att förnybar energi skulle förmå bära upp vår livsstil, ser Forsberg som rent önsketänkande. I dag diskuterar vi som om vi kan växla ut lite olja, kol och naturgas och växla in lika mycket förnyelsebar energi och fortsätta att tuta och köra som vanligt. Den förnybara energin saknar emellertid den fossila energins ”muskler”.

”Vi kommer inte att kunna hålla i gång trafikflyg med vindsnurror, solpaneler eller ens biobränslen. Det är viktigt att vi hittar vägar att skapa ett samhälle som inte behöver lika mycket energi för att drivas. Då kan vi klara en omställning till förnyelsebara energisystem. Men om vi fortsätter använda lika mycket energi som i dag, kommer den förnyelsebara energin aldrig att räcka till.”

Forsberg önskar att Finland inte hade valt att utveckla i stället för att avveckla kärnkraften, då den är en föråldrad lösning, en föråldrad teknologi, som går emot allt vad hållbar utveckling står för. Han är inte heller helt positivt inställd till den svenska utbyggnaden av vindkraft i industriell skala, för väldigt mycket av utbyggnaden sker i Norrlands inland, medan de som konsumerar vindelen bor i Sydsverige. Kooperativt drivna vindkraftverk resta där elen används, ser han som en bättre lösning än en ”kolonisering” av Norrland. Forsberg tror inte att alla är intresserade av nytänk och säger att den samhällsvetenskapliga forskningen inte är en resurs i att möta de stora miljöutmaningarna, därför att den inte vågar tänka utanför boxen, ställa obekväma frågor och mer förutsättningslöst se på andra vägar för utveckling, andra vägar för ekonomin, än dem som bygger på att vi ska konsumera mer och mer. Forsberg själv lämnade för drygt sex år sedan Umeå universitet för att forska fritt.

Uppgifterna är från en artikel (från 26.5), skriven av Jessica Poikkijoki, i Vasabladet och Österbottens Tidning.

Det här inlägget postades i 2015, Nyhetsbrev 23/2015 och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s