Vid horisonten kan vi se en ny generation av mobiltelefoner, 5G, och framåt förväntar vi oss också mycket mer, vilket kommer att kräva ännu mer utrymme för trådlös kommunikation. Forskarna söker nu sätt att göra detta möjligt. En ny teknologi kallad ”Internet of Things”, där allt är anslutet till allt, kommer även att vara verklighet inom en nära framtid. Det handlar här om ett nätverk av fysiska objekt eller ”saker” inbäddade med elektronik, sensorer och anslutningar som gör det möjligt att uppnå högre service, t.ex. kommer det att bli standard att gå till Internet och kontrollera värmesystemet i din lägenhet, sköta din tvätt, handla och mycket mer. ”Allt kommer att anslutas till allt”, säger Mohamed Hamid, forskare vid Högskolan i Gävle.
Systemet som vi använder för att transportera information idag, är hårt reglerat och man får betala mycket för att använda frekvenserna, och det är här Mohamed Hamids forskning kommer in. 
Vi efterfrågar mera utrymme än det som finns tillgängligt, men vi använder idag inte de resurser vi har på det mest effektiva sättet. Man har t.ex. sin egen frekvens för sin mobiltelefon, men 99 procent av tiden använder man den inte, så låt oss innan vi letar efter nya resurser använda dem vi har på ett effektivare sätt. Det handlar om en teknik som kallas Dymanic Spectrum access networks. Man använder frekvensen mer effektivt genom att, när man inte använder sin frekvens, så kan någon annan använda den. Systemet känner omedelbart av om det är ”ledigt”. När du vill använda den frekvens du betalar för, så blir den omedelbart din igen.
Hamid har också forskat på nästa generations basstationer för mobiltelefoni, 5G, vilket inte kommer att vara dessa stora stationer som finns idag, utan mycket mindre och mera energieffektiva. Forskningen har även här rört hur man ska frigöra frekvenser för dessa små sändare, vilka kommer att vara små och finnas inne i byggnaderna, samt mycket mera energieffektiva. Studier har visat att 80 procent av vårt Internetanvändande sker inomhus. Det är som med belysning, du behöver inte lysa upp för ett helt stadion när alla använder ficklampor, menar Hamid. I framtiden finns många utmaningar för trådlös kommunikation, och han skulle vilja vara med om att visa ”hela bilden” av detta komplexa problem.
Uppgifterna är från (7.5) ett pressmeddelande från Högskolan i Gävle.
Teknologie doktorn i datateknik Nisse Husberg säger att jo, det börjar bli trångt på frekvensbanden. För ett år sedan chockhöjde de svenska operatörerna priserna på mobilt bredband så att en fiberanslutning nu är billigare (Tele2 tar nu 400 kronor för 100 GB trådlös trafik). I fibernätet finns inga trafikgränser. Som jämförelse kan nämnas att inom vårt fibernät använder en del över 500 eller 1000 GB per månad, och vårt pris i Hindersby är 27 euro/månad. Chockhöjningen har lett till en rusning efter fiberanslutningar i Sverige som redan förut är det bästa landet i Europa. Finland är det enda land som – ännu – har fri trafik för mobilt bredband. Men knappast länge till. Vi är bara efterblivna i användningen av video och TV över nätet.
Men det är typiskt att man i Sverige försöker effektivera användningen av frekvensbanden, för där finns flaskhalsen. Mohamed Hamits arbete är inte alls dumt. Som jag länge påpekat så är det inom huset som trådlöst fungerar – inte över långa avstånd. Det är egentligen en gammal idé att ha en egen basstation hemma, så trafiken inte behöver gå över det allmänna nätet. Och en ganska bra idé som operatörerna dock inte gillar, för de kan inte ta betalt för trafik inom hemmet …
Det finns också gamla WLAN (WiFi) som just är ett lokalt nät med kort räckvidd. Men protokollen är urusla och man kan inte alls jämföra dem med de protokoll som används inom mobila nät (t.ex. LTE). För att det skall bli till nånting med hans tanke, så måste det lokala nätet använda samma protokoll som LTE och andra mobilnät – helt enkelt för att apparaterna ska kunna tillverkas i stora serier och bli billiga. Men det är inte så enkelt att bygga protokoll som arbetar bra ihop med dessa och inte förorsakar störningar. Det kan vara satsningar på flera hundra miljoner euro …
Och så har vi reglerna för hur frekvensbanden får användas. De är mycket hårt reglerade och det finns bara ett fåtal fria band. Alla andra måste man ha koncession till. Och det kan bli invecklat. Nya fria frekvensband får man till stånd bara genom internationella avtal och det brukar ta tid och leda till grym kohandel. Så jag vill först se hur dessa problem skall lösas …
För landsbygden har hans forskning inte stor betydelse. Det är mest ett stadsproblem. Vi måste däremot ha basstationer som täcker stora områden, om man tänker på nät i traktorer och andra fordon. Å andra sidan har vi inte samma trängsel inom frekvensbanden heller. Men visst kan vi använda lokala nät hemma – men helst sådana som täcker minst 500 meters radie, så uthusen kommer inom räckvidden. Det är problem redan med WLAN. Så jag hoppar inte jämfota av glädje, utan min inställning är mera: Tja, vi får väl se hur apparaterna fungerar i praktiken … Och så behövs det fortfarande fiber till huset.
Svenskfinlands Byars Nyhetsblogg 