Kategorier
2014 Nyhetsbrev 44/2014

Hur påverkas den svenska landsbygden av en ökande internationell migration?

Svenska Landsbygdsnätverkets nyhetsbrev nr 3-2014 (nya Landsbygdsnätverket)Forskningsprojektet When the World Goes Rural har studerat närmare hur en ökande internationell migration påverkar landsbygden. Vad händer i de kommuner som tar emot personer med utländsk bakgrund och hur upplever migranterna detta? ”Vi har tidigare studerat landsbygdens omvandling utifrån befolkningsförändringar”, säger professorn och projektledaren Gunnel Forsberg från Stockholms universitet. Redan då kunde vi konstatera att det finns ett flöde av människor som flyttar från städer till landsbygdsområden, även om den stora migrationsströmmen går till städerna, medan vi idag ser en ny trend där både antalen och andelen personer från andra länder ökar i vissa landsbygder.

I projektet, som är finansierat av forskningsrådet Formas, valde man ut landsbygdskommuner med en relativt stor ökning av utrikesfödda, och redan där konstaterades att det inte var en homogen grupp. Man använde följande uppdelning; livsstilsimmigranter, bristyrkesimmigranter, flyktingar och s.k. kärleksimmigranter. För många mindre orter är det här grupper som vitaliserar landsbygden, ger ett bättre serviceunderlag för företag, samt ser till att skola och butiker finns kvar. Resultatet pekar allmänt på att vissa kommuner ser inflyttning som en utvecklingsfaktor, förutom det rent humana perspektivet i att ta emot flyktingar. Immigranternas andel av landsbygdens företag har också ökat stadigt under det senaste decenniet.

Ökningen hänger samman med att en grupp immigranter flyttar till landsbygden. I stället för att söka jobb i etablerade företag, startar de egna verksamheter, främst i restaurang- och livsmedelsbranschen, samt turistsektorn. ”När flyktingmigranter berättar om varför de trivs på landsbygden, är skälen desamma som för svenskfödda inflyttare”, säger Susanne Stenbacka, docent på Kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Det är närheten till naturen och en bra miljö för familjen som lockar. Projektet slår även hål på en av flera seglivade myter i sammanhanget. Gunnel Forsberg säger:

”Ett budskap vi vill dela, är att folk på landsbygden inte är mer rasistiska än i andra städer, åtminstone inte i de delar i norra och mellersta Sverige där vår studie är genomförd.”

Projektet, som drivs av sex forskare, startade 2009 och avslutas detta år. Resultat från projektet publiceras fortlöpande i vetenskapliga tidskrifter. En sammanfattning kommer att finnas tillgänglig inom en snar framtid.

Det här kan man läsa om i det svenska Landsbygdsnätverkets sista nyhetsbrev för i år. Ett annat inslag är bättre landsbygdsutveckling genom nätverkande. Nyhetsbrevets tema är Unga på landsbygden.

Nyhetsbrevet (nr 3/2014) finns på webbplatsen landsbygdsnatverket.se.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s