Lyckligaste människorna finns på landsbygden och bästa arbetsförmågan i huvudstadsregionen visar undersökning

Det finns tydliga skillnader i hälsa och välmående mellan städer och landsbygd, visar en ny regional undersökning som gjorts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Vad beträffar arbetsförmåga, övervikt och tillräckligt kulturutbud, ser situationen sämre ut för landsbygdens del i jämförelse med städerna. Över 860 000 av finländarna i arbetsför ålder anser att deras arbetsförmåga har försämrats. Situationen är bäst i Esbo och Helsingfors, där andelen som anser att deras arbetsförmåga har försämrats är lägst – var femte esbobo och var fjärde helsingforsbo anser att deras arbetsförmåga blivit sämre. Sämst är situationen i Villmanstrand, Kouvola och Björneborg, där ca var tredje upplever att deras arbetsförmåga försämrats.

Trots att situationen på landsbygden enligt många mätare är sämre än i städerna, så finns de lyckligaste människorna ändå där. Undersökningen visar att hela 53 procent av befolkningen på den glest befolkade landsbygden upplever sig vara lyckliga, medan 47 procent av befolkningen i de inre stadsområdena upplever sig vara lyckliga. På landsbygden är man dessutom nöjdare med hälsocentralstjänsterna än i städerna. Undersökningen visar också att den socioekonomiska ställningen har ett starkt samband med upplevelsen av livskvalitet, varav 48 procent av de som studerat mindre upplever att deras livkvalitet är god, medan 62 procent av de högre utbildade anser att de har god livskvalitet.

Enligt Risto Kaikkonen, ansvarig forskare vid THL, måste vi lyfta upp till diskussion hur vi ska kunna minska de socioekonomiska skillnaderna mellan olika områden och befolkningsgrupper i den ekonomiska situation vi befinner oss i. I den riksomfattande undersökningen, som kartlägger befolkningens levnadsförhållanden, välmående, hälsotillstånd, levnadsvanor och upplevelser av vårdsystemet, har under två års tid 150 000 finländare som fyllt 20 år deltagit. En dubbel andel personer som fyllt 75 år, har ingått i urvalet, för att man ska få ett tillförlitligt resultat också för de äldre. Undersökningsresultaten kommer i fortsättningen att användas bl.a. för att utvärdera den nya lagen om vården av de äldre.

Uppgifterna är från (11.2) webbplatsen svenska.yle.fi. Se även text på THL:s hemsida med länk till en sammanfattning av undersökningsresultatet (endast på finska).